fulla förhoppningen til Gud, at Han Mb ffal bibebälla Avart hjerta wid den känsta af Sig, den förtrostan pä Hans barmhertighet,med hwilken Wi mottagit det werldstiga Regementet öftver Eder, och i den- na stund upmane Eder at lemna Edre hjertan och Eder tjcnst at den Guden Wi med Eder gemensamt dyrke och tilbedje. I förenämde afsigt bjuds och befalls Wi fördenstul, at pä den utsatte Klagodagen I alle, bäde Andelige och Werldflige, Höge och Läge, Män och Qwinnor, som bygga och bo uti Wärt Konungarike och des tilhörige Furstendömen, Land. och Herrffaper, ingen undanta- gen, af hwad sttlnd eller wilkor han wara ms, sätten alla werldsiiga systor ä fido, och efter Gudelig beredelse tidigt och enhälligt träden up i Herrans Hus, at der upbyggas afGudelig lärdom, Psalmer, böner och förböner; Och bör i öfrigt alt hwad til befrämjande af de manlige Store Bönedagarnes behörige firande i Näder förordnat och päbudit är, Hfwen i anseende til denna Klagodag i akt tagas och efterlefwas. Det Mä alle i gemen och hwar och en i synnerhet hafwa sig hörsamligen at efterrätta. Och Wi befalle Eder samt-och synnerligen Gud Alsmägtig Nsdeligen. Stockholms Slott den 4 April 1792. Under Min Allernädigste Konungs och Herrrs MindersriZher 5 .4 K Q. (I.. 8.) Olof wallqwist. Konunga-Mördaren Jacob Johan Ankarströms Rese-Paff, enligt den upriktiga Publiqvens Röst. Väck Niding! gäck at Dö! du är af Lagen dömd. Det är en billig hämd, som dig at ffynda bjuder. Det är Nationens Röst, som för din öron ljuder: Bort! Ankarström at Dö! men ej at blifwa glömd. Nej glömd du aldrig blir af alla tiders Folk. Man minnes alt för wäl, din Gärning at förbanna, Och Hedningen med Nej ffal sakens wigt besanna: At ingen Kung bör Dö, för Mordgewär och Dolk. Likwäl, Ack! grymme hör! likwäl du wägat har — Din hand, O! hwilket Steg! - - - pH egen Kung! — at Mörda —i Hwars Näd och Mildhet du, som Brottstig nog fätt störda; — Men Mördare! för dig, Han dock i wägen war. Ack! har dä 6^31^55 Blod! din torssännuej släckt? — Sä gäck! at för din Själ, et wärdigt Offer göra. Se! pä En Rättwis Gud! som stulle dig förstöra: Men hoppas al Hans Näd är af Hans kärlek wäckr. Srockholm den Zo April. Förleden Fredag, den 27 i denne mänad, undergick Konnnga- mördaren Jacob Johan Ankarström det honom ädömde lifsstraff dä det sätt, at han kl. yf. m. under stark betäckning af Militair-watt assördes ifrän Smedjegärds-häcktet äkande baklänges med blottat ansigte ä Bödels»knecktens kärra til Galgebacken, hwarest han mistade högra handen och halshöggs, hwarefter hufwudet och handen sattes pä en päie, och kroppen i fyra delar styckad lades pä lika mänga stegel; se- dermera upstogs pä Galgen en Tafla, som innehöll berättelse om hela det ädömde straffet, och blef en lika lydande Tassa pä Käken äfwm upspikad. Kungörelser. edan den uti Staden antagne Skorstens-Fäjaren 'Petter örn fävt Magistratens befallning, at uti alla Hus i Staden sm tjenstmed sotning utbjuda, sä stal pH fiere ställen, det hindret honom mött, at honom blifwit förnekat at sota, och at pä sädane ställen, icke längt derefter, sot-eld brunnit; Magisiraten ser sig derföre föranläten, at i Allmänhet warna Stadsens Innewänare, med erindran, at ihogkom- ma de mänga och stora olyckor, som nu pä en tid af eld och brand vlyckeligen inträffat, at ei förneka Skorstensfeiaren sotning emot be- talning, och bwaröfwer Skorstensfäjaren är styldig at föra bok, pa det man fär se och blifwa öfwertygad, hwilka ej wilja läta.sota; Skolandes den, hos hwilken soteld brinner til En Riksdaler 32 s. blifwa förfallen5 I öfrigit bör i akttagas, at uti wärkstäder och brpg- hus med flere dylika rum deri mycken eldning nyttjas, bor sotning minst hwaran mänad ffe, som alt, jämte det brandsyn nästa wecka börjas, til efterrättelse länder. Fahlu Rädhus den 2 Maji 1792. Borgmästare och Räd. Nästkommande Fredaa den 1, uti denne Msnad kl. 3 efter mid- dagen, bliswer pä Gammelberget uti afiedne Kvhlmans Gärd til den mästojudandc för^äldt, Bergsfrälse egendomen Dammen uti Koppar- berqs Sockn. bcstäendf af ungefärligen 36 Spanland jord med ffog, Haaar, Fiffe och en ssäliqt wälbygder Gärd, med hwad mera der- til hörer, at genast med Rägsäde tilträda och ^mottaga; stötandes när- S