Titel: Tidning för Wenersborgs stad och län
Datum: 1861-01-21
<-- Sida 2 -->
-
+    
<-- Sida 2 -->
«-- Kongl. Maj:t och starpstyttegilltna. De i d«D longs. resolutrdnsl! pä Ödeborgs slal)»flytteför,n!nge anfölan om lonzt hägn »Nf«ita»e "tolsfa" »iller^be» rätta, wor«: .. ^ ' ' ", "att föleningarrle blifwa ierrlloriella — b, w. f. en enda för lommunen, säledes alt t. er. icke handtwerlare bilda en, handlande en annan, arbetareförening e» tredje; "att K. M:t eger rätt att wid bchof kalla förenin» gen i altiv ljenst, ware sig mot yttre eller inre fiender; "att K. M:t förbehäller sig rätt att utse chef för föreningen bland lrenne af tören pä förstag uppförda," PH dessa Villor »ill regeringen förse alla skarp» ssyttelänr med exercisgewär «. 4 r:dr st. Man will med wihhet weta. att en rundstrifwelse med dessa »villor ofgätt till alla landshöfbingarne. «- NepresentationSfrägan. Huru lätt yxan gär, blott nägon häller i slaftet, wisas af följande berättelse frän Söderlöplng. Efter den manliga rädhuspredilan före först» sessionen pä nya aret sammanträdde säsom brulllgt är magistraten och stabens äldste pä radhus» salen. Sedan borgmästaren Vlibberg helsat dem wäl» lomna till arets arbeten, framställde han till de nar» »ärande, huruwida be wvro af ben mening beträffande behofwet af en representationsförändring, som alltmer gör sig gällande inom landet, och huruwida de i sädant fall wille underslrifwa ben frön centrallomitän för reformrörelsen utgängna inbjubningen till deltagande i borgare» och bondeständens flrifwelser till reg. Sedan de närwarande derlill förllarat sig williga, upplästes ofwannämbe strifwelser, hwarefler samtlige be närwa> rande strefwo sina namn pä en af de frän berörde lomitö utgängna teckningslistorna. -- Vngellrerl«n»nn«entet. Den i Örebro bildade komilin för mottagande af bidrag till den föreslagna wärden har nu i sin ego 15.503 r:dr 88 öre. » Vkilrpt dom. NorrlandS»Posten frän Gefle be- rättar: Spanmälshandlaren Uno Kempff, hwars äta» lande inför domstol härstädes förlibet är för swelligt och bedrägligt förhällande i handel wäckte stor upp» märlsamhet, och som af rädhusrättens härstädes 2:bra afbelning dömdes, utom till betydliga ersättningar till mälseganbe och wiltnen, till halflannat ärs fästning, har, efter anförda beswär fä »väl af honom som af allmänna ällagaren, nyligen fatt sin dom af hofrätten; den lyder der pä icke mindre än fyra ärs fästning. — en i sanning warnande spegel för dem, som lunna länna sig frestade att träda i Kempffs fotspär. --- VorHs jern»Hl«««ltieb,lag hade den 11 d:«, under hr landshöfbingen grefwe E. Sparres ordförande» stap. ett talrilt besölt sammanträde. Enligt VoräS- tidningen förelom derwld följande: Den första frågan, som afgjorbes, war huruwida bolaget wille antaga bet af ständerna bewiljabe läne» understödet, högst 1,700.000 r:br rmt. mot 4 procent ränta, och öterstoben af 5 procents ärlig inbetalning som amortering, befwarades enhälligt med ja. Derpä förelom öfwerläggning om flera ändringar i reglementet, hwilla ansägos nödvändiga, dä föreskrifterna nu af ständerna beslutats annorlunda om länets erhällande, än man förut trott blifwa fallet. Härmed ansäg man uppslof böra ega rum, tills en extra bolagsstämma i nästa manad slulle utlysas, och frägan dä till afgörande företagas. Afwen framställdes fräga dels om nya undersölningar »f lämpligaste rigtningen för banan, äfwensom om arbetet borde werlställas genom entré' prenad, dä entreprenörer anmält sig. eller genom beting under direllionens tillsyn; men öfwen denna fräga uppstöts till i nästa manad inträffande sammanträde. Derefter företogs förslag om aflöning it direltionen; dermed beslutades att ordföranden slulle hafwa 3.000 r:dr r:mt om srel; werlställande direltören en lita summa; och hwardera af de tre andra direltörerna l.000 r:dr rmt, samt behutom, under refor i och för befallningarne, rese» och dagtratlamente. Itterligare stulle utses twi suppleanter, som för den lid be lunde lomma att fä deltaga i direltionen stulle ätnjuta lila intomst med den ordinarie ledamot, för hwillen han fungerade. Derpä anstälbes wal af direllion, derwld utsagos: till ordförande herr grefwe Sparre; till werl» ställande bireltör herr Adolf Alsing pä Segloraberg; »»Kel ^»«. <u>- »»»ur»»»»,,.) ir«st«, fl-, mu <) Del!» v»r en lecl»»m l>i»tori»; men clet »ll»cl»r ju iclle »ll »e liuru lätt m»n !l»n zä pl villzpir eller »r» c>el> l>ec!er. ' Net »r ll!»rl »ll j»8 l»e»öllle c!en 8»m!» clomllvs. !l»n, »om «ec!»n j»^ »»»t »ll? denne blilvit lörvn^r»!! ocl, lör»!lön»c>. l)l m»n belr»lll«r <le,»« bvgznscl»' »rbelen ocn vet l>uru »v»<;» cle ^»ml» mus»rne»ro, »il»om blotl »«mm»n»»ll» «l »len»ll»rlvor ocl» lö»t ll»!lll>ru!l, mll»te m»u »n»e Neuniu» lör <len cljerl- v»»le l>vsi8M«»l»re i verläen. Xll lulll» cle»»» !>v»ll oppe uncler »rbelel v»s »lt lieriilln» v»l oc!> vig» lilvel, — ocn l>»n ejorcle lie^eöer». Kel Kuncle ej var» ssH^Ä om minclre »n »ll lie Kru!l!!»cle pelarns »Kulle Krök»» »nnu elt p»r lum ocl> lill» clel lun^» !,>»ltvel »lu>l» ner. !Uen nu «lsr clel öer oi s«!»lÄ »locl. liugl. ljil^l ucl> vscllert, lill tiecler lör l)on2>U!i, v2l> llure oct> Nruniu». lilvplllNl! l>v«ll, »o»! i min lic! v«r lulit «s zuricllur, »r upplvslscll; — nuru clel ^lll lill vet ej j»8> n>^" <^^^ b" b"l>^ ^ ^ll clel gir 2n «ll lvst» upu tunz» «lenl>v»<l. »i zurinsior!»» nnp- K!»mm«» oen »ill »till «"m vic! sör«l« uupbv^soclel. N»«!lven ml-jle ull3 l»n^ »lll ul»n pe!»r«löc!. bloll !>llln« «s Ivlllvzet. uncler c!et »tt nv ^runc! l«c!e« uct> nv« lc»l«!en»r inu»«!»«c!e!! liis pelarne. zi«n dur l>e-ie llenn» ov^nsä s<js ,lt nszot llunn» clöm» om liusu oHilcliizen mvclcel clel «r «ll iakllii^» vic! en c!>lill rej,«s«!ion, »om ej beliö!» vicl en n)bv88«»cl. Del »r mec! clzlilt» lörelsg lilisum mecl lörsill!«s- «K»pel, clel »r oäocliizen mvcltel ,vlr«re «ll N iliop samt till direllörer herrar I. E. Heyman i Götebora, l handlanden H. Carllng ^Woräs. och fabrilör O. P. Hallllr pir«ydb»hofNl> < Oldsv, »efiöiH,atz chlis>r»gle. menlst stllUs 2j proecht' Mr de i,yt«lnsd« aktierna innan liästa bolagsstämma wara inbetalda. Slutligen uppgaf herr ordföranden att, ehuru man med wihhet lunde antaga att statens rörliga materiel finge pä Borisbanan anwiindas, hade han lilfullt ej lunnat fä roeta, huru hög afgift erfordrades för beh begag» nande, oaltabt han i »wenne bref härom förfragat herr öfwerste Ericson. Ordföranden ansäg berföre det wara llolast och försigtigast att hafwa hela »ltie« beloppet fullteclnadt för att Hfwen lunna anslaffa egen materiel, ifall statens ansprät stulle blifwa för öfwer» brlfwel. Den hittills stedda teckningen wore sannolilt tillräcklig för banans byggande, men otillräcklig för anslaffande tillila af rörliga materielen. Han upp» manade derföre samtliga lebamöterne att hwar pä sitt häll werla för att teckningen lunde blifwa fullständig; och ansäg ytterligare omlring 700 altier wara erfor» berlia.a — 3.478 altier uppgafs wara tecknade — sä alt man till nästa bolagsstämma lunde hafwa iifwen denna angelägenhet pH fullt redig fot. -- Industriell. För erhällande af län i manufol» turdistontfonden ha följande fabriler häromlring be» edigat sina tillwerlningar för är 1860: Tjuntorps bomnllssplnneri i Mlnndre härad: 41l.020V engelst wlgt eller 436,708 A swensl wigt oblelt Bomullsgarn af olila groflel, frän och med n:o 2 till och med n:o 30......r:br 352.100. — Trollhättans melanista »ertstad: Fasta och flyttbara mastiner med säg- werl.................rbr 41.560: 33. Qwarnmasliner till 27 par stenar . . „ 15,655: 68. Tröstwell och hackelse-maslinel ..... 11,854: 91. Warmlufts.mastiner..........., 9.936: 26. Sägwerl för wattenlraft......... 7,669: 45. Ang' och Segelfartyg (reparationer) „ 6,313: 60. Fabriler................., 5.112: 75. Sluhwerl ................. 2.345: 20. Diverse arbeten.............. 5.708: 63. r:dr r:mt 106,156: 81. Trollhättans oljesiageri: 18.000 lannor linolja.........rbr 28.800, — 750 stepp. oljelalor............ 17.250. — r:dr r:mt 46.050. — Dessa senare trenne tillwerlningar hafwa öfwer» stigit nästföregäenbe ärs: Wid Sjuntorps bomullsspinneri med r:br 99.871: 50. Wid Trollhältans mel. wellstad „ „ 4,087: 14. Samt understigit nästföregäenbe ärs tillwerlning: Wib Trollhättans oljesiageri med r:dr 36.47! —, bertill mihgynnanbe lonjunltur och falnad af bugliga och tillräckliga röämnen warit orsalen. « Den milda wintern fortfar, och har ben myckna snön i dag blifwit ytterligare päölab med ett par tum» tjockt snölagei. Allmänna wägalne älo, med undantag af nägra glopal häl och der, ypperliga att färdas; men icke sä slogswägarne; ty emedan ej tillräckligt frost lommit, innan snön föll, bära icke hwarlen lärr eller mosfar, och detta förswälal i wäsendtlig män allo stogs« lörslor, hwarigenom webpriserna földylas. Föl bjöll° wed betalas häl 12 i» 13. föl ballwed 10 il 11 lbl famn. «- Telegraftröden i ibresund har blifwit afsliten genom elt fartyg, som natten till den 4 b:« dref för sitt anlar i isen. Man tror ej att städan lan hjelpas sä länge wintern warar. För att under tiden, sä godt man lan. underhälla Swerges telegraflommunilalion med utlandet, har man inrättat en regelbunden bäl» fart, som 4 göngel om dagen beforbral telegrammer fiam och äter mellan Helsingborg och Helsingör. -- Hemst illgenling. Flin Frebelilshald slrifwes ben 5 januari: En swensl lom nyälsdagen pä aftonen in »ill Erilsen Lie i Ide plestgäll, hwillen tillila med sin hustlu war allena hemma, och begärde herberge öfwer natten, hwillet äfwen bewiljades honom. Han uppgaf att han wore inlallad till ett förhör, hwillet stulle ega rum dagen deleftel pä Id, och han sode sig en clrÄzliz mening i nsgol. «um iclle niinzer inou, »n »ll «llrilv« nvll lrln början. 8c>m vi vel« h»r Nruniuz lill ming» »nl»!i lör «itt llvrlllizz nit. men lvsl«l clem lill» !»ll »om zlenmzzzurn». Om clett» eller lrötltiel vicl clvlill» »rbelen »r or«»!len vet j»z ej; men n»n l>»r »s«»^l «<8 c>omllvrllurep»s»llonesn». oel! clrtl» »r z!l»6». llorel ocn !lrvpt»n c!e «lil lör sekler; men IHnglmsel Ulf, nc>ss« tornet oenölv» »tt «n»rt njelp»!!. lX»n«lle l.un<l» 8«m!» lc»lec!s»l l»ll»ll »lut» «um 1'sunclnjem», cler olutl llorel «ll>r c>v»r. livr!l»n »r sler«t»!cl i »ill ^»m!» «!lie!l. l>»m- lör »ll«rel »r lill ocn mecl en «er«llilcl, zenom ulill» s»r8»c!e tezel ulm»rlll c>l»l«, clen lorcln» »zvlen. clit en Nvlllinfi lluncle Nv ocli cler l>»n «toc! belikvclclscl »l llvrllsn» viilcle. ^«z iir vi«»l ej nil^on vso »l !l»t!iolic!«m, lielzouclvsllÄn ocl> mörller; men j»^ 8l»cler mi^ clocll »ll clet i nÄlrällen, licler Äuclll sgonz en m«ll!, »om lx!ies»ll»c!e »lit ocli »tt clenn» lierr- »Ilscle i relitzionei!» n»mn. vet »r ett nevi» pH »ll »III »OciH !>vll»r p3 »nclliz tzs«ncl, »ll clet maleriel» vller»t deror p3 »stzol. »om iclle lvcler m«leriel>» l»8»r. ul»n »lisl»r clem. ^»<; tveller miz 5e nuru ie^ollnelltsrne, »om lill en bluclziris lur»le» eller ^relve» bes»!lnin^, »lt mörcl» en n»u» ov»n, eller en »om l>»n ville iirlv», »l»nn» i llvrll»n« port»!. ut»n »lt vllz» »n«rio» »ill oller, »om »locl pi clen lricllv»l» pl»l»en. Nuru cle lil»nll» liillebllrclern» »iinllte» ocl» cle cljerlv» blocl«m»nneu böjcle »iz insör en 8»mm»! pre»t, »om mecl clarrLncle »l»mm» bel»l!cle clem Zli. llet »r ett e^et »Kic!e«ue! clenn» meclellicl, »lt »e lwru clen »ncllig» m»!lle« l!»n>m»<le liel» clen clris- llr»ll, »om v»r välclet-!, ocl> m«l> mi«te erlliinn». »lt om vi iclle Kolt cle»,» pre»ler, cle»»» »unll«r, cle»»» yelföre ej wilja gä fram lill F.reberilshald ^öl^HO-han undangjort detta förhör. Fram pä natten, dlli lzan trodde,ott>d« gämlr/f^llst f siimn,/^gick Hatt upff och öfwerföll vem. Dä mannen wid sitt uppwalnanbe sölte förswara sig. erhöll han af den öfwerfallande ett djupt hzhiing i wenstla sidan, hwillet ashögg mustlelna pä wenstra löret ända in lill benet och behulom helt och hsllet llöf en af hans fingrar. Illgerningsmannen sparade ej heller hustrun, hwillen tillfogades II större eller mindre stabor, as hwilla etl hugg i pannan, elt genom hålan och ett djupt gapande sär i wenstra sidan af halsen äro det betydligaste. Slinnet och lottet pä hennes händer äro pH mänga ställen lilsom upphackabe intill benet och hennes wenstra arm är till en del krossad genom ett wäldsamt slag. Sedan swenslen utföll denna wäldsbragb. hopfölte han i de gamles gömmor det obetydliga som fanns, hwaribland war elt fal hafremjölsgröt, hwillen han med stölsta lall» blobighet förtärde i närwaro af sina sanslösa offer. Derpä begås han sig i wäg och medtog hwab han ansäg hafwa nigot wärbe. Delta war dock ringa, helst mannen pH senare tiden njutit understöd af faltigwärden. Bida de mitzhandlade blefwo i sanslöst »illstind liggande till den 3 om morgonen, dä sonen hemlom. Pä grund af ben stora blodförlusten i förening med den länga tid, som be gamla i sträng löld legat utan hjelp och wärd, tror man alt föga hopp finnes för deras weder» fäende. Mandel. Telegrammer. Hamburg d. 15 jan, Landtdagen i Oerlin är öppnad. Konung Wilhelm I blef mot» tagen med entusiasm af lamrarne. Af trontalet be» märlas orden: "Det är Preussens moralisla pligt. alt ändtligen lösa den bansta frägan. Det är min uppgift alt flydda Tystlands integritet. Förhällandena lräfwa en revision af förbundets lligsfölfattning." Allmän polilisl amnesti hal blifwit utfildad. Dito ben 16 jan. Rysta tluppel samlas i Besfa- rabien, och lurlista armsn sammandrages wib Donau, En österrilist observationscorps af 25.000 man upp- ställes wid Groswarbein. Marinrustningar företagas uti Köpenhamn. Fyralufen mallosel intallas. Engelsla garnisonerna pH Malta och Korfu fördubblas och miliser inrättas; engelsla Medelhafseslabern förställts. Ryh» land fölbjudei bestLmbt Gatztas blolad flän sjösidan. Konung Frans förfällal snyo att han ämnar förswara sig till bet yttersta. Konung Victor Emanuel har stickat Tllrr till Eaprera för att förebygga lrigsutbrott angäende Venetien. Ungersta anarlien tillwexer. Man fordrar öppet alla icke«ungersta truppers aftsg. I lördags stedde liberala demonstrationer i Noms teater. 2,000 montenegriner ha anfallit turlista fästningen Spietz, men lillbalaslagits. Dito den 18 jan, Reallionen tar öfwerhand i flera neapolitansla provinser — Monileuren för den 1? d:S tilllännager officiell alt fransmännen lemnat Gatzta, — Tysta förbundet hotar med erelution i Holstein. Danmarl rustar brädslande. Times säger: Danmarl stall understödjas och godtycklighet förhindras. — De lristnas belägenhet i Damaslus är betänllig. — Frän Amerila ingH underrällelser att Vuchanan ämnar med wäld förswara förbundeegendomen, indrifwa Syb>Lalolina« statter samt upplällhälla lagarne; lligs» stepp älo ditfända. Det tyckes som stulle en häftig febel ha angripit werlden. Sällan om nägonsin har wäl menstligheten walit witlne till ett sädant hopande af bländel, ul hwilla alla häftiga, förhörjande elbswädor lunna uppslH — som nu, Hwalt wi än lasta wäla blickal, fe wi huru elden glimmar under astan. De del gäller mä dlolt bläsa litet pä, och af gnistan stall bli en stor eld. — Korrespondenserna frän Ryhlanb bölja bli tätare rch innehället ungefär enahanda. Det rör alltjemt de senaste berättelserna frän Warschau. Demonstrationer pä gatorna delstäbes höra till ordningen för bagen. Del säges »illocdmed att man lastat smuts pä guver» nörenS, furst Goltschaloffs wagn. I bet hemliga lejserliga rysta lansliel roder, tillfölje af ololigheterna lielzonbilcler oet> clezz» reliker, »l l>«cle vi ej nu »lill cler vi «lll, — lv »lll clett». »ll b»rn»!i8l clel lure- s»!!er o»», v»r clooll encl» rnecllet »lt »lut» villcl»- br»8clern» ocn »iill» intelliz^nzen upp pl verlclen» tron. Dl! v»r öel llvrll»n. »om mecl »ill milltzprill mlln^en ^2ng »!ul»6e ll»mpen. nu »r clet uppllnnin- 8»rn» ucl, n»ncleln. »om »Kol» l»mj» clen »i»l» vs^en c>ct! lmininzom lör» menzlllizlieten »ll llln^t »lt clen begriper »ll clel ej linne» mer» »n en hercle oel» elt s3s»»!!l». !Vu l>»r inclu»lri»!i»men inl»^it ll2tl!oliei»men» run< i ni»lor!en. ocn zör lör lilnzl, lill»om clenn». ?Hlve> clömet »lörl»r: tv cle»» lic! »r »II! — niir llommei- clen ticlen c!s »lven penninzsljrlrvcllel zer eller oc!> pennin8l<ls»l»rne lörlor» m»ll!en? lclöen lör en »!!cl»n licl »r recl»n »lll»zl»c!. — clen Koll»» "^»»l>ci»lion". förening »l mintz»» llr»lt lör ett mil. Det linne» inpen mer» lr»mlic!»cli8es ic!^ »n clenn». 11v»fje sör- »ö!l i <l«n vilken »r en ljusglimt »om »lliner mot o»>» lrsn e» licl, »om Komm» »ll»ll, — en ticl cl3 »rlielet »r en »r» oc!> lönen clerlör beroencle »t e^en tlil oc!» »llickli^liel. Uen »nnu begriper m»n ej lius» clel »ll»ll tzil lill; — jo clel »ll»ll ^ lreclli^l till ocli tzruncl»» pll öm»e»icli8t lörtroencle ocl, öm»e»icli^ v»l- vilj»! men nel» icl^n !l»»t»» vslcl»»ml ur »in b»n», om l»»t eller »tuncl b!»ncl»r »iz cleri. ^»»ocialion»- iclen p»8»»s »illecle» iclle »ll »zziter»», — clerlill »r clen »llllör »lor. Det »r bloll jemlöre!»evi8 8mll»»!cer. »om llunn» lr»mcll!sv»» genom «gii«liun, clel »>, pil ren »ven»ll» »»tzcll, clsilv» sr»m, ul»n »tt nigon egenl- ligen vet !>v»rom lrig» »r. ä«,il»lionen »r »lllicl elt ello »l clel 8»ml» "Mencka ezi t?af/äaFo" ocl, ver!l»r p3 clet liel» ej »torl mer» »u ^»i-lt!»^»» sör- »töring verll»c!e p3 men»!lli«,t>eten. (l>'orl».) i Pofei», en alldeles otrolig<pMe»nb«t..l^ «»«!,,War efter de ^lommande parisista broschyrerna om Polen och des; rättigheter, såsom woro de onda a»d.'r, Och frän polsta gränsen strifwrs. att behandlaren A, Franck i Paris anmält sig stola utgifwa en följd af flvgstriflcr undel ben gemensamma titeln "OKronique polonuiso, reoueil uon p6ric>6ic>ue", hwillas författare öro dels polackar, dels fransmän. Dessa broschyrer stola egnas ät redogörelser för Polens angelägenheter och deras ändamäl stall wara, att anhängiggöra Polens sal inför den allmänna opinionens bomstol i Europa. Första häftet stall utlomma i januari. Ofwanstäenbe utdrag ur lonung Wilhelm I:ste« trontal tyckes tilllännagifroa att den nye monarken med lock eller pock will genomdlifwa sina roffcriplanel, om icke det hela möjligen instlänler sig till ett longl. spegel» fälleri, föl att winna popularitet: frägan om SleSvig» Holstein hal neml. i långliga lider utgjort poplila»ilelö' jägarnes lälaste läpphäst. Elt telegram berättade för nägra dagar sedan om ett manifest af serdeles egen natur, som den nye lo> nungen i Preussen Wilhelm I utfärdat lill sill föll. Delta manifest innehäller hufwudsalligen, alt den af- libne lonungcn gifwit landet institutioner, genom hwil» las utweckling deh förhoppningar stulle uppfyllas. "Den lonung", heter det widare. "som förstod alt grundlägga nägot sä stort. hwarS oförgätliga ord: "Jag och mitt hus stola tjena Herran", äfwen upp' fylla min sjal. tilllommer en framstäende plats bland den ärofulla följd af monarler. som Preussen lan tacka för fin storhet, och hwilla gjort det till den lysta andans banerförare. Jag stall trofast wärna delta stora ars efter mina förfäder. Det är ej Prcus» fens bestämmelse, alt endast lefwa i njutningen af det fölwälfwade goda. I lifwandet af deh andliga och moralisla lrafter, i uppriltigheten af deh religiösa sinne, i föreningen af lydnad och frihet, i förölandet af deh förswarslrafter ligga willoren för deh malt. Jag stall flydda lagar och författningar. Mina pligter mot Preussen falla tillsammans med mina pligter mot Tystlanb. Förtroendet till Europas lugn är rubbadt. Jag stall bemöda mig om att upprätlhälla fredens wälsignelser. Del oaltabt lunna lilwäl faror närma sig för Preussen och Tystlanb". Proklamationen slutar med en uppmaning alt förlita sig pä Gud och minnas Preussens stora tider, — Det är owebersägligl, all detta manifest ej otydligt tilllännagifwer. att Preussen snart lan ha att wänta sig ett lrig; päminnelsen om deh stora tider syftar naturlige» pä Fredril den stores lid. d. w. s. liden för inlrältningarne. Manifestet har med bifall mottagils af folket, som ännu sjunger wid sin Bierseldel om etl "Schle«wig>Holstein meerum- schlungen". Mellan Frankrike och England har inträdt en stor spänning, dels tillfölje af Frankrikes dnbbelpolilil i Italien, dels genom Englands lalegorista fordran, all Frantrile mä utrymma Svrien, sedan lugnet nu blifwit älerstäldt derstädes. Denna begäran dar Fransrile beswaral med förklaringen, alt frägan blott af stor» malierna lan afgöras. och motsäger pä del bestämdaste lord Palmerstons pästäenbe. att ben turlista provinsen äter är fulllomligt lugn. Denna spänning är sannolilt af öfwergäende natur (omslaget i Italien angifwer del), men har emellertid werlal mycket nedsläende i bära länderna och nedtryckt de finansiela förhällandena. Tidningen Economlst hänwisar i en längre artilcl pä de hotande moln som tyckas sammandraga sig i östra Europa: Ungern, Bosnien. Serbien, Moldau och Wallachiet. Österrike, säger hon. har blifwit warse det en strid pH lif och död förestär till wären, om regeringen icke kan försona Ungern och besluta sig för att sälja Venetien. Del första ligger henne närmast om hjertat, sä wida hon tan winna mälel utan all uppoffra allt som togs 1849, men Ungern tyckes icke wilja gä in pä nägon lompromih, ulan fordrar sin gamla konstitution med 1848 ärs wallag, med egen arm6 och finansförwaltning. Vland kroaterna, seroierna och rumänerna röjes äfwen stark sympati för magyarema och begär alt förena sitt öde med deras, för alt bilda ett nytt gemensamt rike med Ungern till cenlralvuntt. Denna rörelse och de faror, som dermed äro förbundna, hafwa icke unbgätt RyhlandS uppmärksamhet, hwarföre denna malt samlar sä stor styrla som möjlig» wid Moldaus gränser, beredd att, om hon far lof, qroäfwa dessa planer, som till sin natur äro fiendtliga mot henne fjelf och hennes norbslavisla rile. Östellite synes lnappt ana att utbrottet är fä nära, men Italien gör det, och de stora remisserna af »vapen m. m. till Do< nauländerna bewisa delta tillräckligt. Sä wida icke Ostellile will uppoffra allt. synes en strid wib Donau förestä innan läng tid förflyter, Tidningen unbersöler derföre hwad England bör göra för att förekomma utbrottet af ett allmänt europeistt lrig, och finner enda hjelpen bestä i ett bestämbt yrlande pä now interventions- principens stränga tillämpning här sösom i Italien. I Förenta Staterna är oron i stigande och man roäntar att flera slafstater stola utträda ur unionen. Mr den nye presidenten Lincoln wäl tagit sitt inträde i Hwila huset, tror man att allwarsamma brytningar stola infinna sig. Abolitionislpartiet »vägrar, bernsadt af sin framgäng, all försoning och de mest moderate i södra staterna mihtrösta om möjligheten att widmalt» hälla unionen. En i Illinois utkommande tidning, hwillen redigeras af en brorsson till hr Lincoln, inne» häller en artilel, som anses utgöra den nye presidentens politisla trosbelännelse. Deruti förllaraS. att den till- trädande legeringen icke ämnar göra nägra eftergifter ät det wid presidentwalet besegrade partiet och att hon stall taga sin tillfiylt till wälbet. om sä behöfweS, för alt hindra hwarje upplösning af unionen pä annan wäg än genom ett tillägg till lonstitutionen. Syd>CarolinaS manifest, ett wigtigl dotument, inne- häller i flutet följande lraftiga fölllaring: "Wi för. klara att staten Syd«Carolina äter intagit sin plats bland werldenS nationer säsom en serstild och obero» ende stat, med full rättighet att föra lrig, ingHlfred, sluta förbund, reglera fin hälldes och werlställa andra akter och saler. hwilla oberoende stater ega rättighet all utföra." I Pompejis ruiner hafwa giäfningarna nu äter börjats med förnyad lraft. D^n neapolitansla rege» ringen har anslagit penningar för sysselsättande af 400 arbetare berstädeS. Danmarls lonung lör hafwa befall alt ordet "von", hwillet alla dansta officerare förut satte framför sitt namn. hädanefter stall upphöra i alla offlciela med» delanden samt hädanefter ingen officer utnämnas med detta obelätligare epitet. Äfwen kejsaren i Österrike har utfärdat en full» lomlig polilisl amnesti för Ungern, Siebenbilrgen, Eroalien och Slavonien, lilsom den nye lonungen af Preussen gjort för sina länder. Ryttet omtalar en förestående föisoning mellan Ga» ribaldi och grefwe Caveur. Konung Victor Emanuel stulle fjelf i tänSlan af behofwet alt omlring sig i eudragt förena alla de män, pä hwillas biständ han för blifwande maltpäligganbe föletag mäste lälna, hafwa fölanledt underhandlingen derom. och hr Ratazzi upp» gifwes »vara den. genom hwars bemedling "Italiens hufwud och arm" stola förenas. GaribaldiS enda dotter, som lr.iung Victor Emanuel erbjöd sig att förse med en betydlig hemgift, ehuru Garibaldi afstog anbudet, har gift sig med en professor i Siena wid namn Luciano Vanchi. hwars belantslap hon gjorde under fodrens »vistelse i Neapel. Sardinsta inrikesministern Minghetti har inrättat ett nytt deparlement i sina embelsbyräer — en befattning af "Läsare af allmänna lidningar", farväl italienska som ulländsta. Dessa ljenstemän stola efterse den periodiska pressens anmärkningar, förstag eller andra nttlanden om nägon af legeringens akter eller ätgärber. Om deSsa "läsare" med samwelSgranhet och flit upp> fylla sitt äligganbe. stall sardinsta legeringen säkerligen icke ha sä liten winst utaf denna frivilliga hyllning af allmänna opinionens röst. En fölslräcklig olyckshändelse har nyligen inträffat under det högtidliga aftäckanbet af den heliga jungfruns staty i närheten af staden Vienne i Franlrile. Den för de offentliga myndigheterna bestämda estraden ned» störtade, hwarwib 40 personer omlommo. Bland be särade befinna sig msgr Franzoni. erlebislop i Turin, bisloparne i Valence och Vivier m, fl. En i Paris nyutlommen ssrift med titel: "^ruolclo 6a Lre»oi» o 1» ure»!». clei lar»i" (Arnold af VreScia eller päfwarnes lätteri) af B. Castiglia. har ådragit sig en synnerlig uppmärksamhet. Förf. söler bewisa alt päfwarne alldeles hafwa förfelat sin mission, "I stället för all lära i Christi anda, uppreste den romer» ste Aaron den gyllene lalfwen. stagtade säsom druiderna helatomber af mcnnislor och uppbrände, säsom musel» mannen Omar. de böcker, som lunde sprida upplysningen, bragle ben lristna församlingen i splittring och oenighet och dref handel med syndernas förlätelfe." I en annan strift upplastar en latolst prest i Siena den frägan, om päfwenS werloSliga mall är uöbwändig. Förf. widhäller Christi ord: "Milt rile är icke as denna werlden". Frän westra Siberien berättas att lolanzerne änyo gjort ett infall pä rysta området, sedan ryesarne förut- förstört den lolandisla fästningen Pischpel. Kolanzerne, 20/>s)0 man med l0 kanoner, anfördes af seraslieren af Taschlent, Kanaat Schi, blefwo bock slagna af en sex gänger underlägsen (?!) ryst styrka och förlorade 1.500 man, dä deremot ryssarne säga sig hafwa för» lorat blott 1 död och 26 rärade (!). — I Siberien anläggas med stor ifwer flick' och söndagsskolor för bönderne, — En jordbäfning förspordes i Selenginst den 13 ollober. Persien har nyligen lidit elt stort nederlag af turko» maunerna. med hwilla det pä sista liden legal i lrig. Delta har slutat dermed, att de persiska trupperna blifwit i grund slagna pä wägen frän Herat. Af dessa trupper. 30,000 man med 30 lanoner och 30,000 ge- wär. hafwa blott 15 ryttare undlommil lill Herat. Schahen har blifwit djupt uppskakad af denna olycka, som tillintetgjort en stoi de! af Persiens stridskrafter. Han har förklarat alt han i framliden stall oafbrulet och utestutande sysselsätta sig med ätgärder för att önyo godtgöra denna föllust, Dellill tan han icke lila pä be ännu äteistäenbe tluppelnas lydnad, hwilla hafwa fyra ärs sold att fordra. Af tre regementen, som schahen stickat till Mesched för alt hopsamla qwar» lefworna af hären i Khorassan och äter organisera den, hafwa twä gjort myteri. I Teheran hotar hungersnöd. Times belättal nu säsom sälert att Rena Sahib ännu lefwer. Han har ett läger med 3—4000 an» hängare i Tibet, helt nära Nepals gräns och i ett land, öfwer hwillet Dschung Bahadur icke eger det ringaste wälde, Han har penningar i öfwerflöb och är i stänb att underhälla sill föll utan att plundra byarne. Landets egna inwänale hafwa hjelpt honom alt hälla engelsmännen i olunnighet om alt han ännu finnes lill, Den indiska legeringen känner ocksä till saken och har redan haft öfwelläggningar om huru den dör behandlas. Hon har beslutat alt icke uppträda aklivt, ulan hafwa ett walsamt öga pä gränsen. Göteborgs Läkare sällskap firade den 14 d:s pä öfligt sätt sin ärShöglid i när- waro af wid pah 20 sällskapets medlemmar och ett mindre antal personer utom detsamma. Sedan afgä< ende ordföranden b:r F. A. Elström intagit talare» stolen, upplästes af sekreteraren d:r N. M. Asplund en sakrik och wäl hällen berättelse om sällskapets werl» fainhet under bet förflutna aret. Derefter höll d:r Elström om själens inwerlan pä troppen, och själs» rörelserna säsom sjulbomSorsaler ett föredrag, hwars intressanta innehall än mera förhöjdes genom den owanligl wackra form, hwarunder det framställdes. Ämnet hade walts säsom icke blott wetenstapligl utan allmänt menstligt, Wi ha alla bäde lropp och själ, som ömsesidigt, inwilla pö hwalandra. Frägan om fjutbomarnes orsaler utgjorde en stötesten inom ben medicinsla wetenslapen. Hwad de stora epidemierna angick, hade man ej tröttnat att söla en förklaring till deras upplomst frän de mest slilda häll. Oland de gamles elemenler war elden den enda. som sluppit f», för stuld i detta afseeude. Man hade sölt orsaken till loleran i luftens förslammande genom i densamma swiifwande infusorier. eller i deh blist pa ozon; i stadliga effluvier ur jordens inre; i »vattnets brist eller öfwerflöb pä »vissa faller m. m. Hypoteser hade ul. tlängt hwalandla och sjelfwa lamlat. War lunslap om epidemiernas ursprung är ännu gansla litet till- fredsställande. Detsamma gäller ock om de mera all- dagliga sjulbomarne. Man skyller i bäde kallare och warmale llimater pä förkylningar, men ofta utan grund. I älstillig» fall har man dock lommit naturens hem. ligheter pä spHren. Hit höra den i rila winländer graSseranbe gillen och stensjukdomarna; blyförgiftningar hoS mätare (afböjba genom brul af zinlhwitt i stället föl bly-); qwicksilfwerförgiftning wid spegelfabrilalion m. m. — Sjuldomarne hafwa i allmänhet flera orsaler. Slrofler lunna wisserligen hos fattigt föll förllaras genom otillräcklig näring, fuktig bostad och osund luft; men ber be förelomma HoS bättre lottade under rent motsatta förhållanden mäste orsalen ligga i nägot annat: i ärftliga anlag, föräldrars sjukdomar, tonstitulionel syfilis, äktenskap inom samma slägt m. m, I fräga om själens inwerkan pä kroppen tog man i början salen gansla enlelt, dä man ansäg wreben ha sitt säte i lefwer», lärlelen i hjertat m. m. I nyare tider har man ofta förbisett dessa förhällande», nöjande sig med "das gegenwärtige". — sjuldomen utan att fräga efter det föregäende, deh orsal. Man falnade dock icke ta- lande elempel pä själens stora malt all inwerla pä troppens wälbefinnande. Hemsjulan, nostalgien, denna pä rent psylisla förhällanden grundade sjuldom. som endast med psylisla medel lan botas, hade säsom en werllig epidemi fyra serstilda gänger uppträdt inom fransla armän. Man har till och med bewis pä ben ena mennistans inflytande pä en annan i detta hän- seende. Dibarn hade fallit i lonvulsioner dä det diat en amma, som upprörts af en häftig »vrede. Efter denna inledning genomgick talaren i lolthet alla be wäsendlligale, fä wäl "animala" som psylisla passionerna. Dryckenslapen medför en hel här af sjuldomar, fylleri» galenskap i främsta rummet ock lronisl bränwinsför- giftning, galenflap m. m. Frän Norge uppgifwes att derstädes »vansinnighet i 20 fall bland 100 härlevt sig af dryckenstap; äfwenfom alt barn. födda wan. finniga, wanligtwis aflats uf en berusad fader eller moder. I Reendalen och Tonset hade flera fall ialt» tagils. der föräldrar i början haft frisla barn. men feran de förfallit lill dryckenstap endast aflat fäuar och idioter. Den Vrighlsla njurfjuldomen är oftast straff för drinkare. I södern är dryckenskapslasten mindre allmän, men träder opiiförgiftningen i deh ställe, FroS- seriel bär ocksä sin dryga del i menfllighetens krämpor. Man har sagt, och det med rätta, att flera mennistor äla ihjäl sig, än de som bö pä slagfältet. Förkylning anföres ofta säsom en förgyllning af sjukdomsorsaken, och man synes föreställa sig att magen och digestionS» organerna äro de enda kroppens delar, som aldrig lunna tröttna. Hhpolondrien är ett bland frossarens plögoriS. All brist pä föda lan hafwa samma wertan. »visar endast att "l«3 extröme» 8<z wuclisnt," Dc„ goda werlan af brunns- och badresor beror lill största delen pä den strängare dieten. Gillen i egentlig me» ning hänger oftast tillsamman med en hög biet. En lyst lälare hade hllral till talaren att man i Swerge mätte ha steit öfwerflöb pä mat. dä man derifrän ärligen erporterabe sä mänga gillsjula. — Vreden afficierar lefwer»; ehuru några paslä att det är lef- werns sjulliga beskaffenhet, fom ger benägenhet till wrede. En person bles under ett hafligl anfall af denna passion plötsligen blind pä ena ögal, genom spräng» ning af ett blodlörl. — Förskräckelse, hwarföre qwin» nor och barn mest äro utsatta, medförer menstruationens afstannandc, mihfall m. m.; en ung man blef i följd af en häftig förskräckelse lam i ena sidan. I Frank- rike hade ibland 8.272 fall af galenskap, förskräckelse uppgifwits som orsak i 124. Den werlan feultan. stegrad genom tarantänerna, haft all öla lolerafarsotenS dödlighet, lunde lnappast beräknas. Deprimerande sin- nesrörelser. längwarig sorg m. m. stola föranleda lräfla och lungsot, i följd af försämrad blodberedning. Wäl» lustens förderfliga frulter — syfilis, hjern. och hjert- sjukdomar, ryggmärgSlidanden etc — skildrades i lorla men kraftiga drag. Mot dem borde presten. lagstifta» ren och läkaren bilda elt lämpande triumvirat. Äre- lystnad stall disponera till lefwerlidanbeu; högmodet är hos oh en wanlig anledning till galenflap och leder icke sällan till sjelfmorb o. s. w. GöteborgS»Posten, hwarur detta referat är laget, afstutar delsamma med dessa ord: Ofwanstäende redo» görelse. som ingalunda gör anspräl pH fullständighet. torde i nägon män lunna ge en föreställning om hwad de förlorat, som icke ätlydt den »vänliga inbjudningen att bewista denna lalare°sällskapets högtidsdag. rörteoluunx otver ytterli^»re sskkvor till »»wliux2,rue viä Veuer»bc>rx» «I»meuta,rItirov«rlc: «/ //e^ ^e/e»-«as/Mase« 6a/-/man, N "t. olik» ^»ml» emt>r>aner »s Fgz /ausUH ocl, ? .. <l:o cl:u l»s <?«)« anei, lorv,, r»<le i »psit. a/^ //ess /.oKoe/Ma/e-asen ^o^. O/zzon, « e». tt«s8»Ilölc>p»c!!l» s^e/o/»a), uppssn^cl i >l^. clell>»lvel «»«8. a/ //ess FaHs,/iös ^/e^. /^sibes^ ^<t ?>tMHtta/, i si»N!M»lt 8lenv»pen < l«c!i»n»!l tuAelpil. «/ F/ul/esanlie» i. lV. ^c»«ett i 7, </e /r/a«e« 6 »». t!»rl Xll:» mvnltecllen t e«. 8lsönlöl»su /l?»nc/uH t»sua/»euH) ll ,. 8nö»ll«tg ^lusllu, L,/asi«).