Titel: Östgötaposten
Datum: 1898-03-18
<-- Sida 2 -->
-
+    
<-- Sida 2 -->
ORTRTWrtTT.ANTlPi vw,CFOT*T,ATi flSTGQTA-P^TBN rs'r H. Frda»™* *r»n 18 Mars 1^8 Efterlyst mllliontjuf. Kej- serlige ryske ministern i Stockholm bar anhållit om efterspanande här i riket 'af ryske köpmannen Gabriel Eibine, hvilken, efter att hafva så- som räkenskapsförare iör grefvinnan Nadejda Alexeieva Stenbock-Fermor i S:t Petersburg försnillat tillhopa 1,800,000 rubel, afvikit från sistnämn- da stad och begifvit sig öfver grän- sen till Tyskland. Hans anhållande har begärts. Mttrfcliga interiörer frän geologiska byrån. Grava be- skyllningar mot f. chefen för ett all- mänt verk framställas af statsgeolo- gen d:r N. O. Holst i två af honom i fredags till konungen och justitieom- budsmannen stälda skrifter. Tyngd- punkten i beskyllningarna ligger i på- ståendet, att sedan omkring 20 år till- baka inom geologiska byrån funnits en kassabalans, och hr H. uttalar i sammanhang härmed den uppfattnin- gen, att han systematiskt utestängts från att vikariera för förre chefen pro- fessor Torell, enär man visste att han, d:r Holst, ej skulle låta saken utan vidare passera. I stället innehades vikariaten af aktuarien. Mot den nuvarande chefen för Geo- logiska undersökningen har klagan- den ingenting att anföra i samman- hang med denna balanshistoria, utan nöjer sig d:r Holst med att polemisera med professor Törnebohm angående dennes uppfattning af det tillfälliga i platsen som "biträde åt Geologiska undersökningens chel". Denna plats har d:r Holst innehaft, men förlorade den, då den med pro- fessor Törnebohms inträde i Geologi- ska undersökningen befanns onödig. Öfver denna platsindragning med ty åtföljande lönereduktion å 500 kr. be- svärar sig nu hr Holst hos k. m:t, och tillvitelserna om en kassabalans i Geologiska undersökningen hafva fått utfylla besvärsskrifvelsen. Med intresse måste sakens upplösning mot- ses Huru den än utfaller, måste man dock - säger N. D. Alleh. - förvåna sig öfver att d:r Holst icke långt före detta fäst uppmärksamheten vid de af honom anmärkta missförhållandena. Samhället, sanningen och rättvisan, hvars intressen d:r Holst säger sig hafva velat i främsta rummet tjena genom sin fordran på undersökning, skulle nämligen hafva vunnit än mera, om hr Holst påpekat de sedan gam- malt af honom kända missförhållan- dena, innan han ansett sig få anled- ning att klaga öfver indragningen af den befattning, han förut innehaft vid chefens sida. Stockholm den 14 Mars. IA tonbla- det läses: Enligt hvad vederbörande meddelat oss förefinnes ingen kassaba- lans vid Sveriges geologiska undersök- ning. D:r Holsts skritvelse kommer att utförligt bemötas i den förklaring, som byrån i sinom tid eger att aflåta. Aktuarien har enligt instruktionerna !ör byrån aldrig vant medansvarig för kassans förvaltning utan endast egtatt föra byråns räkenskaper. Vara jernv&gar. Mellersta Östergötlands jernväg hade under Jan. månad en trafikinkomst af kr. 7,472: 23 eller pr dag och bankilometer kr. 6: 18. Inkomsterna fördelade sig så- lunda: Resande kr. 5,574: 21, post kr. 362: 70, kreatur kr. 53: 42, gods kr. 1,457: 25, extra inkomster kr. 24: 65. Fogelsta- Vadstena—Ödeshögs jernväg hade under samma månad en inkomst af kr. 6,605: 55, eller pr dag och ban- kilometer kr. 5: 07. (Persontrafik kr. 3,306: 18, godstrafik kr. 3,233: 24, extra inkomster kr. 66: 13). Jernvä- gens inkomster under samma månad i fjol utgjorde kr. 5,478: 17. Öknin- gen (efter tillkomsten af Mellersta Östergötlands jernväg) utgör alltså ej mindre än omkring 20 proc Af de båda banorna är Mellersta Östergötlands jernväg 39 km. lång och Pogelsta-Ödeshögs 42 km. Då icke desto mindre den förra lemnat en väsentligt högre inkomst, finnas de bästa utsigter för att Mellersta Östergötlands jernväg skall bli en mycket god affär. Det är icke längre nyfikenheten, som skaffar den passa- gerare. Håller det på, som det börjat, torde jernvägen redan från början gifva omkring 5 proc. ränta på helabygg- nadskapitalet. Och dock var det under striderna om den banan så många, som kate- goriskt förklarade att den ej ens skulle betala driftkostnaderna! Folk lär redan ha börjat vilja jobba i aktierna. Vi hörde nyligen, att det från Stockholm skulle ha bjudits 110 proc. Om det är sant, veta vi ej, men omöjligt är det inte. Östergötlands läns folk- högskola har af k. m:t för inne- varande år beviljats 360 kr. såsom understöd åt mindre bemedlade man- liga lärjungar. MulafVeln lönar sig. På en auktion i Böckestad, S:tLars s:n, såldes för några dagar sedan ett mul- föl — icke två år gammalt — för 505 ir. Såsom bevis på, huru väl mul- fölen utvecklas här i Östergötland, må nämnas, att ett föl efter åsne- hingsten Primus vid Kallerstad, icke ännu två år gammalt, har en höjd af 150 cm. Afsattnlngen af landt- mannaprodukter. Pä inbjud- ning at borgmästaren A. Hagberg, kon- traktsprosten G. Svensson, rådman G. Gretberg och bandi. G. Nylund i Sö- derköping sammanträdde i går afton i Söderköping ett 40-tal personer, af dem flertalet bland stadstullmäktige och sta- dens köpmän m. fl, iör åstadkommande af bolag för inköp af landtmaunapro- dukter. Efter en timmes diskussion, hvarunder alla talarne uttalade sig sympatiskt för företaget, tillsattes en komité för organiserandet af bolaget i fråga, och invaldes i densamma råd- man G. Grefberg, fabrikör C. G. Carls- son, handlanden G. Nylund, ingeniören B. Brovall. veterinären K. Kronqvist och bankbokhållaren C. Wallberg. Kreatursprisen ha stigit på senare tiden inom norra Småland, skrifves till Ö. C. Särskildt på de ny- ligen hållna många lösöreauktionerna har man iakttagit prisförhöjningen, hvilken år rätt betydande. Så har t. ex. betalts för större 13 a, 14qvaiters oxar från 350 till 450 kronor paret och för mindre oxar eller större ståtar 200 å 300 paret. Kalfbärande kor ha be- talts med 100 å 130 kronor stycket samt s. k. påläggskaltvar med 70 ä 80 kr. pr st. Får och svin ha äfven betalts bra, likasom också spanmål, potatis och kreatursfoder m. m. 1 all- mänhet hafva kreatursprisen sedan nyåret stigit minst 10 procent, hvilket är för landtmånnen rätt betydande. Visserligen kan den några månader långa krediten på auktionerna inverka något emot prisen på marknader och möten, der allting betalas per kontant; men i alla fall äro kreatursprisen nu högre än förut. Färskt fläsk (hela svin- kroppar) betalas nu af uppköpare med 70 Å 72 öre per kilo, och färfall be- tinga 70 å 71 öre per kilogram, så att landtgubbarne få välbehöflig betalning för sina varor. Trillingar, två flickor och en gosse, skänkte en torparehustru i Stora Tranebo under Öfverum, Dalhems soc- ken, sin man härom dagen, och äro de nyfödda både välskapaue och krya. Detta hem är, skritves till oss, väl- signadt med en stor barnaskara, i det att hustrun i fråga födt 14 barn, af hvilka 11 äro i lifvet och den äldsta endast 13 år. Hon bar icke mindre än tre gånger födt tvillingar och så nu trillingar. Att föräldrarne, som äro ett stråfsamt folk, under sådana om- ständigheter ha svårt att dra sig fram får man inte undra på. Också ämnar man inom socknen öppna en insam- ling till deras förmån. Domprostbostället. K. m:t har bitalm eu at Uiätselkammaren i Linköping gjord lramställniog angående utbyte af det nuvarande dompi östbo- stället i Linköping mor fastigheten n:ris 24, 25, 27, 28 och 29 i S:t Pers qvar- ter (den b. k. Jegerhjelmska gården). I konkurs bar handlanden Carl Alm i Tranås på egen begäran blifvit försatt. Fangen rymde frän sina bevakare. Till Ö. C. skrifves: Sistlidne söndag hade tillförordnade kronolänsman R. Springer häktat 26- årige arbetaren Carl Gustaf Anders- son från Dykekärr, Hvena socken, för det Andersson dagen förut hos en gumma i närheten af Hultsfred begått hemfridsbrott, utslagit fönster- rutor m. m. Carl Gustaf, som är en samhällsvådlig person och förr varit på häkte för våld och slagsmål, för- varades på länsmannens gård i Halt- åsa; ett par handfasta karlar htde der satts som fångvaktare för Carl Gustaf, som på måndagen, den 14 Mars, skulle införas till häktet i Vim- merby, för att inför Sevede härads- rätt undergå ransakning. Men när fången skulle dit afföras, befanns att iogeln var flugen ur boet: han hade på natten rymt! Nu få vederbörande nog göromål med att taga fatt uti den "krånglige" Carl Gustaf Anders- son. Organistexamen aflades mån- dagen den 14 dennes inför direktör Thorselius af fröken Karin Flack från Vestra Eneby samt af hr Emil Ro- sengren från Fröderyds församling af Vexiö stift. Hastigt dödsfall. Då ma- skinisten Thure Andersson å ångaren Trafik, liggande i Hästholmens hamn, i söndags morse skulle purras, be- fanns han liggande död i sin hytt. A., som på lördagsafton varit frisk, hade under nattens lopp antagligen träffats af slag. Andersson, som var född 1844 och bosatt å Stenvadet vid Motala, hade tidigare varit maskinist å ång. Mo- tala Verkstad samt jemväl anstäld å verkstaden. Sin maskinistplats å "Trafik" hade han innehaft omkring 5 år. Han efterlemnar en son och en dotter. (M. T.) Hur det gar till på bröl- lop i Hällestads socken, Finsponga läns härad, torde framgå af följande skildring, som en korrespondent der- ifrån sändt oss. Sistl. lördag firades ett bröllop i ett aktningsvärdt och stillsamt bonde- hem i S. by af Hällestad socken, dit talrika gäster kommit efter vederbör- lig invitering. Kontrahenterna voro dottern i huset och en bondson från ett lika aktningsvärdt hem i försam- lingen. Vigselakten förrättades i kyr- kan, hvarefter man i sedvanlig ord- ning begaf sig hem till bröllopsgården. Hit började emellertid vid skymnin- gen ortens ungdom af båda könen samla sig i sådan mängd, att det vim- lade på platsen utanför som på en marknad, och var den manliga ung- domen så talrikt beväpnad med bös- sor och samla pistoler, att man kunde ha anledning antaga att "ofred stod för dörren". Snart börjades det, som det heter. Den ena salvan aflöste den andra och det blixtrade och smäl- de öfver allt. Infanterielden repre- senterades af dels som förut nämnts gamla pistoler och bössor, de senare af alla möjliga konstruktioner såsom "svinryggar, lod- och kärrbyssor", un- der det att det imiterade kanondun- dret åstadkoms af den nu allestädes befintliga dynamiten. Och så hade man äfven försett sig med raketer och svärmare (bådadera hemgjorda) och härs och tvärs fräste och smälde det i luften. Allt var förslås i fest- stämning, tack vare medförda stimu- lerande medel. Så skulle enligt öflig sedvana brudparet "visa sig". Till den ändan gingo de ut på trappan. Strax var en "krypskytt" framme och hukade sig ned bakom brudparet och placerade ett långt muskedunder midt emellan detsamma, så att mynningen af smällverktyget stack endast några tum framför de nygifta. Och så tryckte han af. Blixt och smällen ha samma kraft som Asa-Thors vredgade åskor, men fastän situationen var allvarsam föll brudparet hvarken döda eller af dånade till jord, de endast ryggade till lite som det heter. Se vår landt- befolkning har starka nerver den. Till slut blef det trist att endast låta smäl- larne genljuda i luften. Inne i rum- men hade de förmodligen bättre ver- kan och ett försök kunde ju ej skada. Sagdt och gjordt. Snart6l'ossades ett skott i en dörröppning ooh sen gär- det en gång var uppgifvet sköts så- väl inom- som utom hus. Rädde sig den som kan var dagens lösen och man sökte skydd litet h värst ä- des. Genom de manliga gästernas förenade bemödanden lyckades det dock slutligen mota ut "jubelsmällar- ne". Dessförinnan togo de dock ett högtidligt och dem värdigt farväl, i det de kastade en svärmare med så- dan träffsäkerhet att den fastnade i brudens krona. I densamma började det ock inom kort fräsa och brinna och hade ej af gästerna haft nog rå- dighet att ögonblickligen gripa in och sökt dämpa elden, hade utan tvifvel en olycka af svårare art inträffat. Of- vanstående är endast en bleklagd färgskildring af verkligheten och som af ögonvittnen förtalts för eder kor- respondent. Som förutnämnts, så blef märkvär- digt nog ingen menniska skadad till lit eller lem, men de materiel a förlu- sterna deremot blefvo stora. Så kros- sades naturligtvis nästan alla fönster- rutorna och ej mindre än 4, säger fyra, skjutvapen demonterades, hvilka i följd af den starka krutladdningen sprungo i småbitar. Ar inte vår Herre de dårars förmyndare? Vår korrespondent tillägger att dy- likt oskick borde beifras, såsom i lag förbjudet, och det tycka vi med. År detta skjutande ett uttryck af väl- vilja, så måste man tycka, att vän- ligheten går /ör långt. Egendomshandel. Ett mtl Åby Vestergård och s/4 mtl Åby gäst- gifvaregård med åtföljande^ mejeri och ångbränneri, belägna i Åby och Ödeshögs socknar äro af aflidne riks- dagsmannen C. J. Petersons sterb- husdelegare försålda till possessio- naten A. J. Anderson i Örrnäs till ett pris af kr. 64,000, meddelar Ö.-K. — Skolläraren L. A Gustafsson i Linköping har i torsdags af snicka- ren O. Liljeblad, skomakaren Ahl- qvist och inspektören Lorin köpt gården N:r 10 och 11 a S:t Pers avarter för en summa af 26,500 kr. Tillträde sker den 1 April. — De omyndiges andelar i Varg- säter med underlydande i Skeda soc- ken har på auktion i onsdags försålts till hr David Willén å Vargsäter för 9,500 kr. — Landtbr. K. Tollin, Ullekalf i Högby s:n, har af hemmansegaren K. Nilsson i Ullekalf köpt '/8 hemman Ullekalf Östergård i samma socken för en summa af kr. 8,400. Tillträde nu genast. Från Stiftstyrelsen. Fullmakter äro utfärdade tör kommioistern teoL kand. F. H. L. (Jlander å kyrkoherde- tjensten i Gryt och lör komministern P. J. T. Vernborg å komministerstjen- sten i Odeshög. Ansökningstiden utgår till kyrkoherdetjensten i Borg den 10 iust. Maj; till komministerstjensten i Svinstad samma 10 Maj; till komministerstjensten i Slaka sam- ma 10 Maj; och till teckniogsläraretjensten vid all- männa läroverket i Eksjö samma 10 Maj. Hufvudstaden. Kalmariterne petttionera för sitt stift. Konungen uppvaktades vid sin allmänna mottagning i tisdags af en deputation, som från 64 för- samlingar inom Kalmar stift öfver- lemnade petitioner, underskrifna af ett betydligt antal församlingsbor, med anhållan om konungens bistånd att söka förebygga stiftets delning eller indragning. Deputationen utgjor- des af riksdagsmän från stiftet i båda kamrarne och anfördes af båradshöf- ding C. G. Hasselrot. Konungafamiljens utländska resor. Enligt "Aftenposten" lär konun- gen i början af Maj resa till utlan- det, att börja med för att tillbringa några veckor i Ems. Drottningen uppgifves komma att afresa till Honnef någon af de första dagarna af April. Först derefter, i midten af Juni, skulle drottningen be- gifva sig till Skinnarböl i Norge. Kronprinsen lär, enligt samma källa, återkomma från Italien till Stockholm först i slutet af April. Östgöta gille i Stockholm hade i lördags sin sedvanliga årsfest å Ho- tel Continentals stora festvåning. Se- dan de talrika gästerna, bland hvilka märktes riksdagsmän från orten, in- tagit middag i den vackert dekore- rade festivitetssalen, vidtog en liflig dans. iiimriniii iiiiMiiiiiH Ofri ga landsdelar. Det tyngsta tåg, som någonsin passerat en jernbana, var det, som den 12 dennes afgick från Gellivare till Svartön vid Luleå, skrifver Norr- bottens-Kuriren, som i sammanhang dermed upplifvar 10-års-minnet af Gellivarebanans öppnande och den betydelsefulla händelsen då den för- sta malmtransporten från Gellivare framkom till jernvägskajen å Svartön. Den 12 Mars vid 6-tiden på afto- nen rullade tåget förbi Luleå station. Bolaget hade valt Viktoriadagen till hemförande af det första segerbytet från fälttåget mot bergakonungen. Det långa tåget, som på dagen hem- tades i Sandträsk, bestod af icke mindre än 40 malmvagnar med till- sammans 1,000 tons malm. Loko- motiv, vagnar och malm vägde sam- mantaget omkring 1,560 tons och var, enligt sakkunniges då lemnade upp- gift, det tyngsta tåg, som någonsin passerat en jernbana. £n rik landtkommtm. Enär förra årets vårsädesskörd blef mindre god, ehuru långt ifrån missväxt och foderbrist derför uppstått, ha Orsa gocknemän voterat omkring 40,000 kr. till inköp och utdelning at foder och utsädesspanmål. Medlen tagas af den stora skogsmedelsfondens rän- teafkastning. Do bohusländska sjömännen få i år höga hyror, skrifver Bohus- länningen. De äro särskildt eftersökta i Norge. I Fredrikstad går en Grebbe- stadsbo som värfvare, och han har i uppdrag att framför allt engagera Grebbestads- och Fjällbackabor, som lära vara väl anskrifna hos rederierna derstädes, men deremot inga Ström- stadsbor, emedan sjömännen från nämnda stad icke lära vara så väl sedda. Också komma sjömännen, såväl de äldre som de yngre, att så godt som mangrannt begifva sig ut på sjön un- der instundande sommar. Då ingen förfjenst varit att fä af sillen, men mången deremot gjort ganska stora utgifter för att möta henne och flere dessutom förlorat garn och annan red- skap, så är det ej underligt, om så- väl unga som gamla se sig om efter andra tillfällen till förtjenst, än det osäkra, men för dem ändå kära haf- vet kan erbjuda. Och godt är det, att tiderna på andra håll äro goda, när de äro dåliga vid kusten, åtmin- stone i Bohusläns norra skärgård. Uppseendeväckande kassa- brist. Verktygsarbetaren och polis- mannen F.W.Henriksson i Husqvarna, som idkat handelsrörelse på platsen, har kommit pä obestånd, hvarvid äf- ven tre olika kassor, som varit honom anförtrodda, uppgående till omkring 10,000 kr. få sitta emellan. Dessa kas- sor äro Husqvarna sjuk- och begrät- ningskassa, Husqvarna badhusbolags och första hunaiamannaföreningens. Att oegentligheterna icke upptäckts förr kan endast förklaras j,enom det stora förtroende Henriksson åtnjutit. Han har allmänt ansetts som en bur- gen och ekonomiskt solid person. Efter det bristen i kassorna upp- täckts, har, skrifves till J P., miss- nöjet, för att icko säga förbittringen, mot Henriksson varit stor. "Marknadsresande" torde, skrif- ver Sv. D., bli ett ord, som i den när- maste framtiden ofta skall skylta i rättegångsreferaten med anledning af de i Köpenhamn och på flera andra håll företagna häktningarna af åtskil- liga svenska tjnfvar. Under denna benämning gå nämligen medlemmarna at en hel välorganiserad liga af sli- pade skälmar. Marknadsresandenas förbund har efterträdt den Wester- mark-Rosénska ligan. Dessa s. k. marknadsresande äro naturligtvis icke att förvexla med de många hederliga, fullt aktningsvärda personer, som verk- ligen drifva marknadshandel som yrke. Norrland utgör som bekant ett kärt tillhåll för en hel del af den bär sor- tens folk. Der verka "Hammar-Olle", "Kort-Lasse", Per Axel Björkman m. fl., som år ut och år in, under den tid de ej sitta i fängelse, lefva af kort- spel och andra mystiska affärer samt kalla sig marknadsresande. Med dy- lik titel ståtar också den fränskilde mannen till i Köpenhamn häktade hu- stru Hallin, född Brink. En annan gynnare, den s. k. "Polkan", som al drig någonsin gjort en hederlig affär, har lagt sig till med samma titel, lik som den beryktade stortjufven Dan- neman, hvilken nu befinner sig i fän- gelse. Det finnes väl för närvarande ett 40-tal dylika "marknadsresande", som alla stå i hemligt förstånd med hvarandra. Det är detta förbund, som gör att de ha så lätt att dölja det stulna in- nan polisen slår ner pä dem. Så- lunda minnes man, att de vid den stora stölden ä Södra teatern i Stock- holm stulna penningarne återfunnos i Malmö. Nära förbunden med dessa mark- nadsresande är hustru Hallin, en myc- ket förslagen tjut, som drifvit sitt yrke allt sedan barndomen. Af fruktan för straffet, som vid hvarje ny resa stöld hår i landet stegras, har hon begiivit sig till en annan marknad. Hon ope- rerar nu i Danmark. Der är hon emel- lertid redan straffad för första resan stöld. Blott en af ligans medlemmar, Hall- ström, bär annan titel än marknads- resande. Han titulerar sig nämligen hotellegare af den orsak, att han i Stockholm innehaft två boteli, hvilka länge utgjorde en samlingsplats för farliga personer. Hallströms senaste affär misslyckades. Han hyrde i som- ras en stor, dyrbar våning i närheten af utstållmngsområdet i Stockholm och lät inreda den dyrbart. Det var hans mening att locka resande dit. Polisen upptäckte emellertid geschäf- tet och Hallström afdunstade. Landtliga nöjen På en större herrgård i vestra Nerike utspelades i förra veckan, berättar N. *.., följande scen: Dagsverkslaget roade sig med att sala tillsammans 65 öre till den, som ville åtaga sig att bita hufvudet af en död rätta. Pengarne lades fram på bordet i dagsverksstugan och råt- tan bredvid. Fördrången på stället visade sin skicklighet, tog tag i råt- tan och förde henne till munnen. Ett tu, tre ... och så var hufvudet afbitet i det muntra lagets åsyn och pengarne gledo ned i fickan på "vår hjelte". En dyr maltid beredde sig härom dagen en gårdvar, tillhörig en åbo i Bläntarps-trakten i Skåne. Hans hus- bonde hade under dagens lopp varit ute på "rummel" och hemkom sent på natten i medtaget tillstånd. Vid hemkomsten saknade gubben sin börs, som dock ingenstädes stod att finna. Dagen derpå anträffades dock port- monnän eller rättare bitar deraf å gårdsplanen, men dess innehåll, när- mare 150 kr., var totalt förstördt med undantag af ett par tior, som befunno sig i ett någorlunda användbart skick. Antagligen hade mannen tappat sin börs, som gärdshunden funnit och under nattens timmar roat sig med att sönderbita. Underbar färd utför forsarne. Via brobyggnaden öfver Stuguforsen i Jpmtland inträffade i lördags ett olyckstillbud af svårare art, hvars förlopp var följande: Öfver forsen har man spänt en grof ståltrådskabel, å hvilken två kor- gar löpa, i hvilka de med stålöfver- byggnaden sysselsatta arbetarne be- finna sig under arbetet. Sagda dag skulle två af arbetarne färdas ut i ena korgen. Af någon anledning var kabeln mindre spänd än vanligt, hvar- lör den jemte korgen började gunga upp och ned, ju längre ut korgen kom. PlöMigt se de å stranden varande till sin fasa hur kabeln med korgen når vattnet, fattas af den strida ström- men och med ett brakande ljud bri- ster, hvarvid de i korgen varande båda arbetarne med svindlande fart bortföras af forsen. Alla ansågo dem förlorade och man vidtog genast åtgärder för att som man trodde till- varataga deras döda kroppar, i det alla satte sig i rörelse utefter strän- derna. Den ene påträffades emellertid nästan genast oskadd, ehuru alldeles stelfrusen af det kaila badet, samt bragtes i säkerhet. Men huru var det med den andre? Man fortsätter vidare utefter stran- den, då plötsligt starka nödrop höras och äfven denne påträffas vid lif och full sans, ehuru betåckt af en tjock isskorpa och i följd deraf nästan för- frusen, sedan han tillryggalagt öfver en half kilometer i det väta ele- mentet. Efter några timmars trägen behand- ling hade man dock lyckats återkalla de genomisade lemmarne, sorn voro i saknad af all känsel, till lif. Med undantag af det iskalla dopet och några smärre kontusioner i huf- vudet hade äfven den sist påträffade pä ett underbart sätt undergått skada och död, säger Jemtl. P:n. Jernvägen Örebro-Påleboda. Som bekant hade andra berednings- atdelningen tillstyrkt af styrelsen tör Norra Östergötlands j em vägsaktiebo- lag framstäld anhållan om ett bidrag af 20,700 kr. från Örebro stad för jernvägen Örebro—Pålsboda. Då frå- gan i onsdags förekom hos Örebro stadsfullmäktige ansågo flere talare att staden i stället för ett kontant bi- drag hellre borde försäkra sig om aktier i bolaget till motsvarande be- lopp. Stadsfullmäktige beslöto att remit- terar frågan till 3:dje beredningsaf- delningen för utredande af de vilkor, under hvilka bolaget ville leda jern- vägen till staden. Dödsskjuten af vada blef, som vi förut i korthet omtalat, i söndags afton inspektören Olof Edblads i Backe, Själevad, 17-åriga tjensteflicka Anna Kåren af 15-årige torparesonen Erik Åström från Kroksta. Örnskölds- viksposten berättar härom närmare: Ed blad ska familjen var borta från hemmet och Anna stod och bakade plättar, då Åström — en slägting i huset — inkom, samtalar med tjen- steflickan och smakar på plättarna. Emellertid nedtog Åström en bössa, som hängde på väggen, hvarvid ett skott, utan att Åström kan saga huru, brann af. Skottet träffade flickan som genast föll liflös till goltvet. Det var ett bagelskott, som sonen Olof Ed- blad laddat för att skjuta en dufhök. Hakan ooh käkbenet å venstra sidan blefvo totalt bortskjutna. Åström är en knappa fem fot lång gosse af späd kroppsbyggnad. Han är ytterst för- tvinad öfver olyckan. Hnr doktorn gjorde en ny näsa dt gumman. Gratialisthu- strun Anna Stina Ren i Lilla Angsås, Sandviks församling, hade fått sin näsa alldeles bortfrätt af kräftan. Den nyligen aflidne doktor Lindh i Göte- borg var då bosatt i Halmstad och hade begynt komma i ropet såsom framstående kirurg. Gumman vände sig till honom, och han gjorde henne ett nytt luktorgan. Förloppet var följande: sedan doktorn omsorgsfullt rensat näsroten från kräftrötter, fa- bricerade han en ny näsa af höns- kött, fastsydde den på dess plats, för- såg den med hud, som afflåddes från pannan, flyttade i stället hud från den ena armen till pannan, och inom kort hade den nya näsan växt fast samt fyllde förträffligt sitt ändamål med undantag deraf, att luktsinnet fattades. Endast genom en något stark färg och klumpighet, som tydde på "brännvinsnäsa", påminde det så- lunda tillverkade luktorganet om främmande ursprung. Gumman — hon afled för åtta år sedan — plägade ofta med stolthet omtala, att hennes nya näsa i Halmstad blef föremål för mycket näsvist beskådande af dok- torns många vänner och bekanta, skrifver en korrespondent till Nya Vexiöbladet. Märklig anledning till dona- tion. I framfarna tider var mycket vanligt att förmögna personer skänkte gods och penningar till kyrkor och prostgårdar. Under katolska tiden utöfvade som bekant munkarne en förvånande verksamhet att slå under sig egendom till förmån för olika kloster, men denna verksamhet tog en ände med förskräckelse under Gu- staf den förstes regering, då samtlige klostrens egendomar indrogos till kro- nan. De gåfvor, som tillföllo kyrkor eller kloster, voro i allmänhet för- bundna med vissa vilkor till förmån för gifvaren, såsom t. ex. läsande af en själamessa årligen öfver denne o. s. v. Maken till det vilkor en högadlig fröken på Hultsvik i Korsberga soc- ken på sin tid fäste vid en donation till Korsberga prestgård torde man dock få svårt att finna. Berörda frö- ken hatade djupt och innerligt en af sina systrar, men var dock icke de- sto mindre mycket "gudlig" och sär- deles flitig kyrkobesökare. Dock grämde det henne djupt att hon skulle vara nödsakad att gå in ige- nom samma kyrkdörr som den ha- tade systern, men som det dåvarande lilla tarfliga templet i Korsberga blott hade en dörr, gemensam för alla, kunde hon icke undgå denna förär- . Efter åtskilliga funderingar gick dock ett ljus upp för den för- näma fröken. Då beslut och hand- ling, som kändt, äro ett hos qvinnan, dröjde det icke länge förr än fröken vandrade i det ljus, hon fått. Hon infann sig hos kyrkoherden och an- höll att få upphugga en ny dörr på kyrkan, derför att bon, fröken, ej ville gå igenom densamma som systern använde. Nå, detta kunde, förstås, kyrkoherden så der på rak arm icke gå in på. — Ja, men jag skänker min äng vid Hjertasjön till prostgården, om jag får taga upp en ny dörr på kyr- kan, invände fröken och såg oskyl- dig ut. — Detta förändrar betydligt sakens läge, svarade presten; fröken har full frihet att göra en särskild dörr å kyrkan. På så vis gick det till då Kors- berga prestgård fick en äng och sock- nens kyrka en ny dörr. De Piperska fideikommissen. I anledning af de besvär, som krono- fogden J. Earlsson anfört öfver Tu- hundra, Siende och Ytter-Tjurbo hä- radsrätts utslag den 6 sistlidne Ok- tober angående skyldighet att söka lagfart (stämpelafgitten derför belöper sig till omkring 40,000 kr.) å Engsö fideikommissegendom med underly- dande, ha förklaringar, stälda till Svea hofrätt, ingifvits till domaren i dom- sagan af grefvarne Alfred Piper, Thom Piper och Ch. Em. Piper. Den förstnämnde yttrar, enligt V. A., i sin förklaring till sist: "Först om gretve Ch. Em. Piper förklaras hafva varit lagligen berät- tigad att aisäga sig fideikommisset, kan fråga uppstå om skyldighet för mig att söka lagfart å detsamma Men jag lärer icke kunna anses för rätter fideikommissarie, och innan jag förklaras för fideikommissarie med åläggande för mig att lagfara fidei- kommisset, anser jag mig icke å det- samma, som jag icke för egen räk- ning tagit i besittning, böra söka lag- fart? Grefve Thom Piper åberopar hvad han hade att vid häradsrätten andraga. Grefve Ch. Em. Piper utvecklar vi- dare, hvad han vid häradsrätten an- fört, och föreslår, att föreskrift skall hos k. m:t begäras rörande fideikom- missets öfvergång vid afsägelse. Sedan_domaren, häradshöfding Uggla i dagarne afgifvit slutyttrande, är ären- det färdigt till åtgörande i hofrätten. Riksdagsmannen A. P. Dani- elsons efterlämnade förmögen- het lär..enligt den nyligen förrättade och till Ölands Norra Möts häradsrätt å Lundegård inlemnade boupptecknin- gen uppgå till 150,000 kronor. Eldsvåda. I söndags atton utbröt eld i fabrikör Sahlmarks hus invid Herrljunga jernvägsstation. På min- dre än en timme nedbrann hela huset med innevarande bobag. Godsmaga- sinet vid statens jernvägar jemte ett par uthus voro starkt hotade, men räddades. Orsaken tros vara en lam- pa, som exploderat. Finnhästarnes tid är förbi uppe i Norrland, som dock förr va. it en god afsättningsort fördesamma. Insigten om denna hästs olämplighet och otill- räcklighet för såväl jordbrukets som bergsbrukets behof synes allt mer stadfästa sig. Bönderna vilja nu i all- mänhet ha stora grofva hästar om 10—11 qvarter. Luleposten omtalar, att en bekant hästhandlare nyligen törgätves sökt i öfre Norrland afyttra ett antal goda finnhästar, som han köpt på speku- lation. Mannen måste föra dem till- baka till Finland igen. Samtidigt såldes till samma trakt ett femtiotal stora hästar från Jämt- land och Ångermanland.g Svenskarne på "Maine". Jämt- landsposten omtalar att öfver trettio amerikanska advokatfirmor redan vändt sig i bref till smeden P. Eng- lund i Östersund, hvars son omkom då den amerikanske kryssaren spräng- des i luften med erbjudande att beva- ka hans intressen gent emot Nord- amerikas Förenta Stater med afseen- de på hans vid "Maines" undergång omkomne son. Det gäller tydligen — utom liftor- säkringsbeloppet, öfver 11,000 kr. — en liten förmögenhet, ty amerikanska konsulatet i Stockholm har påförfrå- gan meddelat skomakaremästaren E. J. Dahlman i Oskarshamn, hvars son äfvenledes dödades vid samma tillfälle, att de dödes rättsarfvingar få välja mellan att antingen få en viss summa på en gäng eller ock årlig pension. Den lifdömde Hernösandssjö- mannen. Från nämnda stad skrif- ves: Omedelbart efter det landshöf- ding Ryding till utrikesdepartemen- tet mgifvit enkan Kristina Anders- sons till konungen stälda böneskrift till förmån för sin son, sjömannen John Andersson, hvilken, såsom förut omtalats, i Norfolks fängelse i Ame- rika afbidar sin dag den 18 inneva- rande månad, har utrikesdepartemen- tet ofördröj ligen affärdat telegrafisk order till de förenade rikenas mini- ster Grip i Washington att begära 3 månaders uppsköt med dödsdomens verkställande för att under tiden möj- liggöra en revision. Ministern Grip har efter bekom- mandet af denna order svarat med vissa afböjande invändningar, beteck- nande tör hans uppfattning om sa- kens svårigheter och möjligtvis på- verkade af den offfcielt meddelade ame- rikanska uppfattning, som var den enda tillgängliga, men hvars revision emellertid var ifrågasatt från hemlan- det Derpå har utrikesdepartementetsva- rat helt kategoriskt med hänvisning till gifven order. Vid sådant förhållande får man väl taga för gifvet att utrikesdepartemen- tet anser sig ha tillräckligt underlag för sitt uppträdande till förmån för den svenske undersåten. Ännu är, skrifver H. P.-n, till oss ej någon underrättelse inkommen, huruvida uppskotvet beviljats, men från det väl underrättade håll, hvar- ifrån öfriga sakupplysningar medde- lats oss, anses det för en gifven sak att uppskofvet ej vägras.