OSTE&GOTL&Ni ?SO£ B ^ 11, Fredag 1m 18 Mars 55 Epidemirapporten för Öster | götlands län under tiden den 16-28 i Febr. 1903 har följande utseende: Nervfeber: Norrköping 1 fall. Skarlakans feber: Linköping 2 fall, No köping 15, S:t Lars 2, Kärna Kvilliuge 3, Norra Vi 6, Horn f>, Ask 1, Giebo 2. Difteri: S t Johannis 1. Förordnade besiktnings- män. Länsstyrelsen har förordnat hamnkapten J. A. Tornérhjelm, in- genjören Philip Svanfeldt och lots- kaptenen, friherre E. G C. .Sparre såsom kunnige Tornérhjelm i skepps- byggeri. Svanfeldt i ångmaskiners sammansättning och skötsel samt fri- herre Sparre i sjömansskap. att un- der innevarande år vara besiktnings- män å passagerarefartyg i Norrkö ping. Till deras suppleanter har läns- styrelsen i sammanhang härmed för- ordnat ångfartygsbefälhafvaren Per Heggblad, ingenjören Gust. Hartzell och öfverlotsen V. Pettersson. Hamnkapten Tornérhjelm har ut- setts till ordförande bland besiktnings männen. Elektriska strålkastare å nattagen. En vid statens järn- vägsbyggnader anstäld afdelningsin- geniör har anhållit att genom Sv. D. få framkasta en tanke, som synes vara väl förtjänt at att uppmärksam- mas. Den nyligen å statsbanan i närhe- ten af Élmhult inträffade svåra tåg- urspårningen påminner, skrifver han, tydligt nog om den stora risk, som är förenad med tågkörning i mörker. Urspårningen anses hafva berott på en sättning å banvallen. Faktum är att en lokomotivförare vid dagsljus mycket väl på tämligen stort afstånd kan iakttaga en dylik bristfällighet, som ju kan påkomma helt apropos, t. ex. vid ett häftigt regn, och ej i tid hinna observeras af banbevakningen, den må nu vara huru väl ordnad som helst. I mörker däremot är endast en kort sträcka, 50—60 meter, af spå- ret framför tåget belyst af det hvita skenet från en af lokomotivets sig- nallyktor. Skulle det ej vara skäl att så som böljat praktiseras på fartyg äfven å lokomotiv anbringa en elek- trisk strålkastare, som med sitt skarpa sken belyste spåret framför tågat på en längre sträcka, säg 2 - 300 meter Den erforderliga elektriska ström- men skulle väl synnerligen lätt kunna alstras å lokomotivet antingen genom koppling med en hjulaxel eller ock genom en särskild ångturbin. Månne ej en dylik anordning borde införas å nattsnäfltåg? Så som det nu är ställdt torde väl ej kunna förnekas att dessa ila framåt i mörkret på en slump med risk för lif och egendom; detta trots banbevakningen. Ingen förmånsrätt för folk- skollärare. Vesterviks rådhusrätt hade tillerkänt skolrådet i Vestervik förmånsrätt för skolkassans fordran i afl. kamrer Reguells urarlvakonkurs- bo, men Göta hofrätt, där besvär an- förts, har upphäft rådhusrättens be- slut, hvadan förmånsrätten under- känts. S. k. kedjebref för insamling af medel till de nödlidande i Norrland äro i omlopp litet hvarstädes i byg- derna. Vi ha förut vid olika tillfällen påvisat, att dylika bref innebära en den allra sämsta och mest olämpliga form för öfvande af barmherlighet. Vi afråda således på det allra bestäm- daste en och hvar att bidraga till spri- dande af dylika kedjebref och kunna endast beklaga, att varmhjärtade men mindre kritiskt reflekterande perso- ner tillgripit detta sätt att vädja till offervilligheten. Här finnes emeller- tid en nöd så gripande och allvarlig, att man ej behöfver använda några konstlade och opraktiska medel för att förmå den stora allmänheten att räcka en hjälpsam hand. Direkta in- samlingar af såväl öresbeloppen som de större summorna än rätta vägen, och å hvarje plats finnes säkerligen personer, som vilja förmedla äfven de minsta belopp för den goda sakens skull. Zigenarlif i tfimmerby. I Vimmerby-P:n läses: Samma kväll zigenarne nyligen an- lände till Vimmerby uppstod slagsmål mellan dem och åtskilliga stadsbor. Det påstås med bestämdhet, att det skulle ha varit de sistnämnde som började bråket, hvilket sannerligen ej är hedrande för vår goda stad. Under kravallen blef för ölrigt en af zige- narkvinuorna svårt skadad i bröstet af en sten. Lördag kväll, vid den föreställning som då gafs, uppförde sig några af Vimmerby manliga invånare, som hade tagit plats inne i tältet, på ett högst oanständigt sätt. De voro berusade och ökade under aftonens lopp på sitt rus genom att flitigt anlita medförda brännvinsbuteljer. Zigenarne, som i därigenom blefvo störda i sitt uppträ- ! dande. uppmanade de närvarande po-1 liserna — några konstaplar samt stads- j fiskalen i sin polismössa — att föra i ut bråkmakarna, hvilket emellertid ej ; skedde. j Vimmerby, som nu går framåt in- j om alla omi åden, borde äfven befiita ] sig om att erhålla en polismyndighet, I som ej rädes for att, när så behotves, j taga i med hårdhandskarna. T. o. m. ', zigenarne, hvilka väl annars ej pläga j vara så nogräknada själfva, betrak-! tade föraktfullt dessa berusade Vim- s mebybor. • Hästens minne från kri- j get. Följande lilla historia, Lvars i oor.ian liiihör 1818 60 års dansk- i tyska krig, tar af en meddelare j stälits till värt förfogande: | Dä svenskar och danskar i broderlig i förening deltogo i slaget vid Frederi- j cia, voro en del svenska frivilliga samt ; en. bataljon af Första lifgrenadierrege- mentet under öfverstelöjtnant Skjöl- debrand med i slaget. Kårchefen var den tappre danske generalen Schlep- pegrell, som red en särdeles vacker och värdefull mörkbrun hannoveransk val- lack, hvilken häst sedermera fick åt- följa vara lifgrenadierer till Sverig.'. köpt och inrullerad såsom förutnämn- de öfverstelöjtnants tjänstehäst. 1 s';:get vid Fredricia blef den om- j talade hästen träffad af en Hila som 1 gick in i venstra bogen och ut i sam- i ma sidas länd. Hästen blef försåld till i en bonde i byn A pen rade. Denne var- \ da-le honom sa väl, att han på »'åren ] 1850 köptes af postmästaren på platsen ? Knutisen. Postmästaren forsaide bo- ! nom sedermera till 'len svenske "fver- t stclöjtnanten Skjöldebrand för en bil- ! lig summa. Hästen blef uppkallad : med namnet "Hans" samt åtfil:le i kommenderingen till Sverige. Dci : ifrågavarande postmästarens unga t dotter, som hette Carolina, blef se- * dennera gift med sergeanten vid För- • sia lifgrenadierregementet Frans Sten- '. ström samt ailed förra året i Söderkö- sprang han snabb som vinden in i stal- let. Ett sådant fall hände under rege- mentsmötet 1861. Samma bataljon, si m deltog i slaget vid Fredricia. ha- de ett mindre blodigt slag i Malmskj- gen. och fienden utgjordes af Andra 1 i fgrenadicrregementct. Öfverstelöjt- nant Skjöldebrand hade med sin vack- ra basbaryton kommenderat sitt "La,-g an !" Bataljonen stod med gevären i anläggningsställning och färdig att på nästa kommandoord "Ge fyr!" afgifva sin salfva. Salfvan uteblef, ly innan den hann kommenderas, var bataljons- chefen långt från sin bataljon; "Vack- ra Hans" hade tagit t ii 1 reträtten med stallet såsom ....llpunkt. Minnet af skottet vid Fredricia var för litligt i hästens minne. Den på kommando- ordet väntande bataljonen gaf en dun- drande skrattsalfva i stället för krut- salfva. Konkursärende. Vid det i mån. dags hållna första förhöret i f. stations- skrifvaren L. Callanders konkursbo beedigade gäldenären sin bouppteck- ning. Till goderaän i konkursen val- des v. häradshöfdingarna P Arnan- der i Linköping och N. Stråhle i Norr- köping. — Vid inställelsedagen i måndags i pastor E Tillströms i Vadstena konkurs inlämnades 66 bevakningshandlingar. Godemansberättelsen framhöll såsom anledning till gäldenärens obestånd den stora skuldsättning, som egendo- men förorsakat. Till sysslomän valdes de lörutva- rande godemänuen Ola Göransson och hofrättsnotarien S. Tillström. Egendomshandel. Hr C. E. Gustafsson i Kummelby, Höstads soc- ken, har till hr J. G. Axen från Ny kvarn, Berg, försålt liigenheten Sand- lyckan 4, Egebybacken inom Mjölby municipalsamhälle att tillträdas nästa 14 Mars. — Arrendatorn K. G. Gustafsson, Mjölby prostgård, har till hr F. V. Axen (broder till förstnämnde köpare) från Nykvarn försålt sin egande lä- genhet, äfvenledes å Egebybacken, Mjölby, att tillträdas 1 April. Affä- renia ha förmedlats af hr A. Brogren i Mjölby. Prås SUftsstfrelsea, Tjänstledighet är beviljad konsistorienotarien H Petri under 6 veckor från den 25 Febr.; kyrkoherden J A Ahlberg från den 1 Mars tillsvidare; e läraren E B. Bondeson från den 3 Mars tillsvidare på grund af sjuk- dom. Förordnade äro: konsistorieamanuensen O. Holm- ström att jämte egen tjänst uppehålla konsistorienotariebefattningen under ordinarie innehafvarens tjänstledighet; komministern i Söderköping C J Rydberg att uppehålla kyrkoherde- tjänsten i Drothem under kyrkoherde Ablbergs tjänstledighet; fil. och s m kand. A. E. Falk att från den 1 Mars tillsvidare uppehålla t f. rektor L. A. Björklunds adjunkts- befattning vid Linköpings h. allm lä- roverk; fil lie C. Palmgren att från den 3 Mars uppehålla en extra lärarebefatt- ning vid fx orrköpings h. allm. läro verk. Fullmakt är utfärdad för adjunkten vid Karls- krona läroverk C G. Hofling å en adjunktsbefattning i matematik och naturlära vid h allm. läroverket i Lin- köping; för adjunkten vid Kalmar h. allm. läroverk C. G. Lundin å en adjunktur i modersmålet, tyska och historia vid Norrköpings h allm. läroverk; för utnämnde läroverksadjunkten O. M. Floderus å en adjunktsbefatt- ning i naturalhistoria, kemi och ma- tematik vid Norrköpings h. allm. läro verk. Hufvudstaden. Från Mw-eihi.f/fftiarlcn ä Le- jonsiatfrri. Sedan snart ett par år tillbaka ha våra åt Djurgården pro- menerande stockholmare med stolt- het blickat upp mot Nordiska museets ståttiga byggnader, kanske det stör- sta byggnadskomplex i Stockholm med undantag af Helgeandsholmshu- sen, men samtidigt förvånat sig öf- ver, att midtelpartiet ej blir färdigt. Sådant det nu ter sig har det stått i bortemot två år. Det har naturligt- vis icke varit brist på arbetskrafter, ty sådana har det dessvärre varit godt om länge nog, utan orsaken till stillaståendet har helt enkelt varit den, att hrr vederbörande icke kommit fullt på det klara beträffande en hel del detaljer. Man skulle också kunnat frambära ett annat skäl, nämligen att det erforderliga stenmaterielet fattats, men förstnämnda orsaken torde nog varit den mest bestämmande. För närvarande arbetas med en styrka af inalles omkring ett hundra man, hvilka till största delen äro sys- selsatta med putsning af vägg- och takytorna inomhus m. m. Snart nog kommer dock, berättar "Dagen", ar- betsstyrkan att ökas och arbetet åter- upptagas med midtelpartiet, som be- räknas vara under tak någon gång nästa år. Midtbyggnaden med torn och kors kommer att resa sig upp till minst dubbla höjden af flygelbyggna- derna och då man redan nu från mu- rarställningarna har en den mest be- dårande utsikt öfver Djurgärdsbrunns- viken och landet långt fjärran, kan man lätt tänka sig, hvilka utomordent- ligt härliga vidder skola öppna sig for betraktaren, då den resliga midtbygg- naden en gång står färdig att mot- taga alla skådelystna. Men detta kommer väl att dröja ännu några år. Före år 1906 kan man väl knappt tänka sig, att den med sådant intresse motsedda ska- pelsen skall stå fullfärdig, ty menni- skornas beräkningar slå icke alltid in. En undernöfonbtg fif mjölken i hvfvitii.itarten har företagits un- der förra året af helsovårdsnämndens ingeniör K. Sondén, som nu inlemnat rapport öfver undersökningen. Fetthalten hos den oskummade mjöl- ken synes vexla mellan 1,5 och 4,3 proc. och flertalet prof eger en (etthalt mellan 3,1 och 3,5 proc. Af antalet skummjölksprof hålla cirka 56 pro- cent en så ringa fetthalt som 0,25 procent eller därunder. Flertalet prof på tunn grädde visar en fetthalt af 8 10 till 13 procent. Men fetthalter af till 9 procent äro dock ingalunda ovan- liga, och sådana af 6 till 7 procent förekomma äfven icke sällan. Den tjocka grädden eger i regel en fett- halt mellan 19 och 22 procent. G i: t kvinnas kom m .•.•?• ala rö*t- r/lt. Vid Stockholms magistrats sammanträde i tisdags, då eventuella anmärkningar mot röstlängden skulle framställas, gjordes sådana anmärk- ningar af fyra hustrur, hvilka blifvit för sig taxerade och erhållit egna de betsedlar, men ej uppförts i röstläng- den såsom röstberättigade; i stallet hade deras röster påförts mannen. Efter en stunds öfverläggning god- kände magistraten anmärkningarna och skulle alltså omedelbart rättelse i röstlängden ske och de klagande upp- föras såsom personligen röstberätti- gade. Det kan anmärkas, att af de kla- gande har en egen affärsrörelse samt boskillnad från mannen en eger fa- stighet under egen förvaltning på grund af äktenskapsförord, en upp- bär inkomster såsom innnehafvare af en skola och slutligen har den fjärde af de klagande 'blifvit för sig taxerad på grund af egen arbetsförtjänst. I förevarande fråga äro våra juri ster af ganska olika mening Stock- holms magistrat har emellertid nu för sin del ansett gift kvinna ega ifråga- varande rätt i de fall, då hon blifvit för sig taxerad och fått egen debet- sedel. Huruvida sedan hustru eger rätt att fordra att i vissa fall behand- las såsom själfständigt skattesubjekt, blir en annan fråga, som tillhör taxe- ringsmyndigheterna och öfver dem stående myndigheter att afgöra. 0fri ga landsdelar. Bobert Dicksons efterlämnade förmögenhet uppgifver G. H T. uppgä till 7 å 8 millioner kr En marklin kyrkostämma. B ir: löfs församling i Skåne beslöt på kyrkostämma i måndags, att försam- lingens organist, kantor och klockare dir. Herm. Åkerberg skulle afsättas dels på grund af vägran att efterkom- ma skolrådets bestämmelse om att un- dervisa hvarje söckendag i folksko- lan, dels för det han icke velat efter- komma uppmaningen att, trots bristen på tjänligt boställe, ändock bosätta sig i församlingen. Vid ansökan till befattningen i frå- ga hade i kungörelsen stipulerats, be- rättar Malmö T., att den blifvande klockaren-organisten i Burlöf skulle undervisa 6 timmar i veckan i sång i folkskolorna. Men någon särskild er- sättning härför hade icke stipulerats, utan skulle lönen i sin helhet utgå med 1,000 kr. Till befattningen höra tre tunnland jord, men åbyggnaderna å densamma äro nerruttna, utdömda af synerätt för flera år sedan. Kantor Åkerberg bor därför å en egendom i Kyrkheddinge, ungefär en half mil från Burlöf. Han har ständig telefon- förbindelse med Burlöf för anmälan af förekommande kyrkliga förrättnin- gar söckendagar. Och någon anmärk- ning öfver hans tjänstgöring som or- ganist eller kantor har aldrig före- kommit; tvärtom uttalades äfven vid stämman varma erkännanden häröf- ver. Det är endast i hans egenskap af sånglärare, och för alt han som sådan icke velat foga sig i daglig tjänstgö- ring, samt för det han icke vill bo i församlingen, han först varnats af tjänstgörande vice pastor Bruhn och sedan nu å stämman afsattes. Det bör här särskildt framhållas att kantor Å. klagat öfver varningarna hos domkapitlet, och att domkapitlets dom ännu icke fallit. Alltså är han afsatt utan dom och ransakning. Västmanlands vestra går pi nytt Val. Ve-urnanlanil- ves r-i dom- saga har haft ganska underliga öden den här gången vid sitt sökande efter representant till Andra kammaren. På valdagen i September befanns, att högerkandidaten, landtbrukaren E. Thermamius, blifvit vald med fyra rösters majoritet. Det blef öfverkla- gadt, det blef upphäfdt, och de goda valmännen i Vestmanlands vestra domsaga måste gå till valurnorna en gång till. Nu gingo de upp vida tal- rikare, tv nu tänkte de att få slut på saken. Men se, pi den nya valdagen skilde det blott på tre röster, och — nu var det vensterkandidaten landt- brukaren A. Jansson i Bråten, som blifvit vald! Det valet blef också öfverklagadt, och nu i dagarna har äfven det blifvit upphäfdt. Valmännen få gå upp och rösta för tredje gången — och nu hop- pas vi att de gå man ur huse. Landskölding Bergström rap- porterar. Uppgifter ha nu, enligt landshöfding Bergströms meddelande, inkommit från alla socknar utom) Hietaniemi och Enontekis. Af de- samma framgår att vid årsskiftet kreatursstammen inom länet minskats med 941 hästar, 10,910 kor, 2,024 ung- nöt och 33,879 får, jämfördt med för- hållandena under vanliga år. Den uppgifna bristen å utsäde uppgår till 10,310 tunnor korn och 5 424 tunnor potatis förutom hafre och råg, hvar- om uppgifter icke infordrats. Ar Ilsken rädd lör kanondun- \ dret? Pater Nostersskären är som j bekant namnet på den skärgård af j hundratals klippor, som från Tjörn j sträcker sig en mil ut i öppna Katte- gat. Ytterst på Ilamneskär finnes en fyr och i dimma varskos genom ka- nonskott. Nu berättar en meddelare G. P:n för i tisdags i förra veckan. — Om det tillätes mig, yttrade i går afton en af Marstrands mera kän da medborgare — skall jag nu afläg- ga nya vittnesbörd mot kanonaden på Hamneskär. — Med nöje, svarade vi, som blif vit allt mer öfvertygade om att den hatade pjäsen bör bort. — Jo, nu på ett par, tre veckor ha vi haft klart väder med endast myc- ket korta afbrott. Följaktligen har det varit tyst där ute på Pater Noster. Och hvad tror ni följden har blifvit? Jo, att sillen åter börjat helsa på hos oss. Dag för dag har den uppträdt talrikare och i dag på t m. fångades därhemma sill för öfver 2,000 kr. Hvad säger ni om det V Och det är för resten inte bara sill, som kommit; äfven annan fisk har gjort henne säll- skap. Låter vår Herre nu det klara vädret fortfara, så skola vi säkerli- gen omsider få en liflig erinring om flydda dagars storartade fiske utan- för vår stad. — Ni hoppas icke att få bort ka noncn? — Jo, han skall bort! Vi stå som en man om den meningen och äro fast beslutna att uppbjuda allt för att bringa honom till tystnad. — Men om vederbörande obevek- ligen säga nej? Det kunna de väl icke göra in för en verklig folkmening. För öfrigt tro vi oss veta, att endast lotskapten Stenberg numera står oss emot. Det fanns så mycken entusiasm, så mycken hänförelse i vår käcke knall- signalbekämpare, att vi icke hade samvete att uttala ett enda tviflande ord. I stället förde vi samtalet öfver på andra ämnen. Bland annat be- rörde vi ryktet om konsul Ahnströms betalningsinställelse. — Ar det verkligen sannt? — Ja, tyvärr. Och det ha vi på sätt och vis också att tacka kanonen för. Medan fisket därhemma gick bra lånade konsul A. ut betydliga belopp åt fiskarena för att sätta dem i stånd att skaffa sig tidsenliga fiskredskap. Men så började kanonen sin för fi- sket så fördärfbringande mission. Kon- sul A:s gäldenärer sattes därigenom ur stånd att uppfylla sina förbindel- ser och omsider kom krisen. Fallisse- mentet är så mycket mer beklagligt som konsul A. ju är känd som en ovanligt driftig affärsman. En snygg uppfostrare. Till en skolrådsordförande i en Vestgötasoc- ken, där ett vikariat är ledigt, har an- kommit en ansökan från en ordin små ländsk folkskollärare med postadress Säfsjöström, hvilken ansökan är af den beskaffenhet, att den bör bringas till allmänhetens kännedom, enär den afslöjar en fräckhet utan like, skrif- ver Vestergötlands annonsblad. Det bref, som åtföljde handlingarna, talar för sig själf. Det lyder: H. H. skolrådsordföranden i Har härmed äran inkomma med min an- sökan af vikariat vid folkskola i---------. Angående tiden för min ledighet har jag upplyst i min ansökan. Senast 1 Aug. bör- jar min egen skola. Som synes, har jag erhållit ledighet för vårteimineu d. ä pä grund af lkkarebetyg; sådant ertölls först hos en tredje läkare, hvaraf framgår, att med sjukdomen icke är någon farft Också år jag lika frisk nu som fordom och förskaffade mig betyg och ledighet blott för att slippa den l'/a mil länga vägen till mitt annexskolhus Men blefve r.u bekant, det jag sökt och mottagit visariat, medan jag sjftli tiller- känts vikarie, så kunde ju hända, att tra- kasserier kunde uppstå för mig och mitt skolråd vid sökandet af statsanslag för vikarien här. Se här orsaken, hvarför jag måste an- hålla om tystnad i tidningarna. Högaktningsfullt folkskollärare Vi förmoda, att brefskrifvarens namn i siuom tid kommer till offentligheten. En egendomsaltar på 4 millio- ner En af de största egendomsaffä- rer, som på senare tider egt rum i vårt land, har i dagarne afslutats et- ter två och en half månads förbere- dande arbete, i det att samtliga ak tier i Schebo bruks aktiebolag genom förmedling af disponenten Axel Leh man i Hudiksvall och grosshandlaren Isaac Hirsch i Stockholm sålts till ett konsortium för fyra millioner kr. Schebo bruk är beläget i Ununge socken, Närdingahundra härad, Stock- holms län, i en särdeles naturskön trakt vid sjön Närdingen. Det står i förbindelse med Rimbo Häfverösunds och Schebo-Hallsta järnvägar. God- set har historiska anor; det innehades först af Upsala erkebiskopsbol, som bortbytte detsamma till Klara kloster i Stockholm. Genom Gustaf Vasas reduktion tillföll det kronan, tills Ju- lius Gyllenstierna 1578 erhöll det af sin fader, Johan III. Det innehades sedermera af släkten Tott till bör jan af 1700 talet, hvarefter det tillhört olika firmor och bruksegare. År 1&77 bildades af bruket med underlydande ett aktiebolag. Vid Schebo, som räknas till Danne- moraverken, idkades grufdrift redan under medeltiden. Nu finnas där mar- tinugn, stångjärnsvalsverk, 6 lanca- shirehärdar, vällugn, ång-, smält- och räckhammare, ångsåg, gjuteri, meka- nisk verkstad m. m. Aktiebolaget har haft ett kapital af 2 mill kr., och dess disponent har varit hr Knut Michael- son - känd som författare till åtskil- liga teaterstycken, såsom "Ett vad", "Återgång", "Moln", "Skandalen i natt-, -Ett ungkarlshem", "Förr i verlden", "Unga grefven", hvilka med framgång uppförts så väl i Stock holm som annorstädes. Hr Michaelsen har varit så godt som ensam cgare till Schebo, som emellertid under åtskilliga år icke va- rit någon lysande affär för sin inne hafvare. Sedan skulderna blifvit be tålda, torde hr Michaelson dock få ett högst betydligt öfverskott Den talangfulle mannen, hvilken är djupt intresserad for konst och litteratur och å Schebo sammanfört betydande samlingar af dyrbara möbler, taflor, porslin m m., hvilka icke ingå i kö- pet, kommer nu att bosätta .sig i Stockholm i ett härstädes å Öster- malm inköpt hus. Det är norrländingar, hvilka till- handlat sig den stora egendomen, och bland dem märkes grosshandlaren J. Röst i Sundsvall, som inköpt halfva parten. Å Schebo finnes en utmärkt, sparad skog, och denna torde ha ut- gjort en stark lockelse för norrlän- dingarne. Det är äunu icke bestämdt, huru man kommer att förfära med det präktiga godset, men det är icke otroligt, att det kommer att delas på olika händer. Hur man lick varmt i kyrkan. Vid ordinarie kyrkostämma med Sand- viks församling sistlidne December uttrycktes den önskan att kyrkan skulle uppvärmas intill 12 grader, hvilket den ordinarie eldaren ansåg allt för högt tilltaget och nära nog omöjligt att uppnå, skrifves till Sm.- P:n. Ingen annan privat person var hågad försöka med mindre arvodet höjdes från 15 till 30 kr. Detta tyck- te församlingen var skäligen högt, enär eldning ej verkställes mer än högst 25 gånger på året, hvarför jord- brukarne beslöto turvis ombesörja detta arbete, som därigenom blifvit en ren hederssak. Nu går värmegra- den upp till 14 å 15 grader, och det vill synas som om hvar och en fått samma tanke som Hobergsgubben med faddergåfvan: "ingalunda vill jag vara den sämsta". Moses Fridman stämd lör falskt åtal. Förrådsförvaltaren Liliefors vid Salbohed har nu — omtalar Sala Allch. — stämt Fridman för falskt åtal. Denne hade förut stämt Liljefors, som vittnat i mordbrandsmålet, och yrka- de ansvar å honom for mened Men yrkandet ogillades både i häradsrätten och vid högre rätt, där Fridman sökte ändring. Nu har Liljefors i sin tur stämt Fridman till Vagnsbrotinget och yrkar ansvar å honom för falskt åtal. Det kan nog för Fridman bli en dyr historia, anmärker tidningen. En oexaminerad småskollärar- inna skrifver till Tidning tor upp- fostrare: Många af oss ute på landsbygden ha det mera än bedröfligt stäldt. Vi få i dessa dyra tider lefva och kläda oss på 250 kr. om året. Bostad ha vi ibland mycket jämmerlig, ibland in gen alls. Vi ha olyckligtvis blifvit tillsatta utan att hafva aflagt examen och därför äro vi uteslutna från både löneförhöjning och åldertillägg. Detta ehuru vi få arbeta lika mycket som de examinerade och ehuru vi på grund af vår långa praktik kunna handleda de små kanske fullt lika bra. Hvad kunna vi hjälpa att man förr ej fordrade examen af småskol- lärarinnor? Antingen borde vi väl nu entledigas med pension eller våra löner höjas, så vi sluppe att svälta. Jag var 16 år, då jag antogs till lärarinna, har varit anstäld vid sam- ma skola i 25 år och har aldrig fått någon anmärkning af vare sig in- spektör eller skolrädsordförande Dot gick väl an för mig, så länge mina föräldrar lefde, ty då fick jag hjälp ifrån dem. Nu äro de borta, och med ängslan och bekymmer tänker jag på hur jag skall kunna draga mig fram och hvad det skall bli af mig. Hushållningssällskapets ntsädesutställning öppnasdes i tisdags kl. 10 f. m. å sällska- pets aikivlokal och hålles afgiftsfritt öppen till kl. 7 e. m. samt därefter alla helgfria dagar från kl 10—1 på dagen till den 1 maj. Kl. 12 i dag håller professor Hj. Nilsson från Svalöf föredrag å Stora hotellet "om vilkoren för en lönande sädesodling, särskildt i belysning af erfarenheterna från år 1902". Prisbedömningen egde rum i tisdags och förrättades af professor Hj. Nils- sou, spannmålshandlaren D. Niisson i Bankeberg och förvaltaren J. Blom berg å Sturetors. Resultatet af pris- bedömningen framgår af nedanståen- de redogörelse: lund, f <1 grenadieren Tell, Åt.ylund; E;nil Karlsson, Elfvesfad; Gustaf Pettersson, sjvälinge; Albert Larsson, Ht-rrostad; f. d gienadieren Qv.sr, Hene^tnd; Aug. Johans- son, Djurkäla och nan va ku-1: Gurai.sson, Ri»s!'.sa. och .T. A Frodriksso-i. Elfv.-start. Pris a 2 kr till C. J. Svensson, Hofs H ..by; f. d. grenadierun Luno. Henestad; J. svt-n- Hl, .Svälingi'; P. J. Väller. V,:!.i st-riita- gaid; Gustaf Johansson, Hvian; Kar: E :e gren, Siodet: C. L Jakobsson, Åsby: t d. grena lieren H^g Svan-.hal-; Kul Kuro, Heden, och enk^n Lovisa Härd, Heden. —■—»■<■ j HM II Ull "111 II Blandsäd: pris å 10 kr. till C A Forne!], riig; E. " ■ och Th Lybtck, CV Lmköyn &, D. Andersson, BJILösa, Soarthaf,e: pris å 15 kr. till Gunnar Eke- lund. Hult; Finspongs landtbruk Pris å 10 kr till O Jonsson. Örminge; Th. Lundblad, Stafsättor, och J Andeis- son, Hennebjörke. Äorw: p-i-i ä 15 kr. till G Ekeh-nd Hu!t: J. G. V er.nersten, Kallerstad; F. K. Fre- driksson, Åby prestgåra, och A. Henric- son, Bjälbo. Pris ä 10 kr. till A Fredholm. Carlshof: E. & D Andersson. Bjäliöäa; K.Peterson, Kartorp, och J. Andersson, Örberga -4rter: pris å 15 kr. till N, Pontin, L:näs Kålrot': pris a 6 kr. till J. L. Jonsson, Vadstena; G. å. Svensson, Arnebergs: Aug. Kr;.% Hvrresiad. Karl Ardvrsson. K.'stn: sa le inafci-e N.lsson, V.örby; Kii-tuir-r Karlsson, Herrestada Kallgärd; J F. Gu- Etafsson, Rosenlunf; J. ri,.-.d, Noisbolip; G Larsson, Åson, och Svoa Karlsson, Sventorp. Pris a 3 kr till f. d. greuadieren Lund, Fridhem; torparen C J. Sandqvist, Aby- Eldens härjningar. Montreal den 9 Mars. Eld uppkom i går i härvarande skeppsvarf å en ångare, som var nästan färdigbygd. Ångaren blef fuilständie;t förstörd- Skadan anslås till 500,00» dollars. En mängd åskådare hade samlats, bl. a. på de närbelägna husens tak. Ett af dessa instörtade under tyngden, hvar- vid en menniska dödades och ett hundratal skadades. Nya järn väg slinier i Syd- afrika. London den 9 Mars. Till "Times" telegraferas från Johannesburg: Sydafrikanska järnvägskonferensen har beslutit, att sju nya järnvägsli- njer skola anläggas med en samman- lagd längd af 668 engelska mil. An- läggningskostnaden beräknas till 5,161.000 pund. Grekland och Turkiet. Atlien den 9 Mars. Turkiska sände- budet har meddelat konseljpresiden ten, att sultanen genom en irad be- fallt undertecknande af en grekisk- turkisk traktat, hvarigenom status quo återupprättas mellan båda län- derna. Tillika meddelade sändebudet, att en utomordentlig turkisk beskick- ning skulle anlända till Athen för att utdela höga ordenstecken till konun- gen, kronprinsen och ministrarne. Villkoren för en lönande sädesodling, särskildt i belysning al erfaren- heterna Iran 1902, var ämnet för det föredrag professor Hj. Nilsson från Svalöf i onsdags höll å Stora hotellet i Linköping i samman- hang med öppnandet af här pågående utsädesutställning. Ett talrikt audi- torium åhörde det intressanta föredra- get. Det gångna året med dess olyck- liga väderleks- och skördeförhållanden vore i hög grad egnadt att inskärpa goda lärdomar, och det var därför en god sak, att hushållningssällskapet icke låtit afskräcka sig från att an- ordna den sedvanliga utställningen, trots att man icke kunde uppvisa syn- nerligen vackra prof. Men just ge- nom de utställda profvens bristfällig- heter kunde utställningen bli långt in- struktivare än närmast föregående och gifva oss goda anvisningar, hvil- ken väg vi hade att gå för att kom ma till en mera lönande sädesodling. Tal. ötvergick därpå till bristerna hos de utstälda profven och konsta- terade en anmärkningsvärdt stor ojämnhet och otillfredsställande gro- barhet. Bästa resultatet visade kor- net såväl ifråga om grobarhet som andra egenskaper. Anmärkningsvärdt, att af de många kornsorterna de ti- digaste icke voro representerade; hade detta varit förhållandet skulle säker- ligen resultatet blifvit vida bättre än som nu vardt fallet. Af de tidigaste kornsorterna nämndes särskildt Svans- halskornet och Primuskornet, men dessa för en del af Östergötland syn- nerligen lämpliga sorter voro icke re- presenterade; den tidigaste kornsort, som utstäldes, var plymagekornet Af de utstälda hvithafreprofven hade intet fått pris. Den svarta plymhaf- ren led af stark uppblandning, och sortrenheten lemnade åtskilligt öfrigt att önska Få men förvånande vackra ärtprof hade utställts. Utställningens största och intres- santaste atdelning var blandsädesaf- delningen, intressantast i den mening, att den lemnade det tydligaste exem- pel på väderlekens skadliga inflytande förra året på växtligheten. Vanligen var endera blandningsdelen bra och den andra dålig, antingen hafrengod och kornet dåligt eller omväudt; i de flesta fallen visade kornet minsta gro- barheten Detta förklarades däraf, att blandsäden mognat ojämt och att man vid skörden tagit hänsyn öfver- vägande till den ena eller den andra blandningsdelen, så att man skördat fältet när t. ex. bafren blifvit mogen, men kornet ännu stod omoget. Under år med normala väderleksför- hållanden spejar blandaingsdelarnes olika moguad-tid mindre roll, men vid år sådana som fjolåret med dess lång- samma icogningsförmäga föilänges afständet mellan moguriigstiden för de olika blandningsdelarne, och olä- genr et erna bb yttr-rat, kännbara Här- med kom tal. in pä frågan om vik- ten af att tillse att man får bland- ningsdelar, som mogna samtidigt. I df-tta fall syndes oerbördt och någon lö-ning är icke möjlig, såvida man icke får blicdningsdelar, hvilkas egenskaper äro konstanta och för od- laren kända Tal. betonade vidare vikten af ett utsäde med jämn grobirhet. Det går icke an att resonnera som så, att om utsädet visar lag grobarhet olägen- he:en är afhjälpt geuo.n aU så tjoc- kare. Resultatet blir att en del gror tiuigar.' ceh .så småningom rorkvätver det ai.dra, som sålunda utan äuda- mil tagit näring ur jorden Bittre om grobaiheten är lägre, men jämn, äu högre och ojämn. I sammanhang häim6d rådde tal jordbrukarne att i år slå sig mera på hvithafre, då af denna vara fanns stoia partier med jämn grobarbet. Därför b >rda maa em9ller'id icke alldeles BfVergifVa svarthafrfodliugen, men bedrifVa den på mindre områden för art kurju* fortsätta med densamma under ayuu- sammari? forhållar.d^n än nu. Vid blandijädesodlingen löper man af skäl som redan attydtB större risk än vid odling at oblandade sädesslag. Skälet är den ojämna utvecklingen. Men äfven vid användandet af blott en sorts utsäde löper man ruk att få en ojäain skörd, detta berjeude där- på att hvad som gäller för att vara en nda sort ofta är en blandning af ett stort antal sorter. Tal red 'sjir- d9 därpå för begreppet sort. Risp- liafre ceh fiättri. g t. ex äro icke sor- ter, utan blandningar af olika sorter. En ren sort är en sådan, som har mera konstant t egenskaper, hvilka nedärfvas oförändrade, si att säden fii samma egenskaper, vare sig den är odlad t. ex. i Skåue eller meller- sta Sverige Att ett sädesslag visar så olika egenskaper, om det odlas på det ena eller det andra stället, och att en för- flyttning af utsädesslag ofta visar sig ofördelaktig, beror därpå att man har att göra, icke med rena sorter, utan med blandning af en hel mängd olika sorter. Sås en sådan blandning på ett ställe, utvecklas företrädesvis en sort, och om den sås på annan ort med andra betingelser, utvecklas fö- reträdesvis en annan sort i blandnin- gen. Det är därför helt naturligt, att man under vissa omständigheter hy- ser obenägenhet för att taga utsädes- spannmål från orter med väsentligt olika naturbetingelser Men denna obenägenhet är icke på sin plats, då man har att påräkna en verkligt ren sort. Sås en sådan sort får skörden samma egenskaper vare sig odlings- fältet ligger i Skåne eller t ex. i Da- larne. Ärftligheten spelar sålunda en vida större roll än man vid den mera ytliga betraktelsen är böjd för att an- taga. Tal. omnämnle därpå ett par exem- pel på rena sui ter af i den allmänna marknaden förekommande sädesslag, och öfvergick därefter till en kort re- dogörelse för den verksamhet, som under en längre följd af år bedrifvits vid Svalöf för att få rena sorter, lämpliga för olika förhållanden. De första försöken vid anstalten gåfvo icke något tillfredsställande resultat, men sedan man till utgångspunkt för försöken valt enstaka individer, plan- tor som hade tilltalande egenskaper, hade man gjort mycket vackra rön och fått ett mycket stort antal rena sorter med konstanta egenskaper; ja man hade fått så många sorter, att det blifvit nödigt att indela dom i grupper, hvilket skett hos t. ex. haf- ren med vippan som indelningsgrund. En del af dessa sorter hade gifvit utmärkta resultat och vunnit mark- nad i skilda delar af land-t Biand dessa rena sorter nämndes äfven dea förut berörda tidiga kornsorten S ifans- halskom, som säkerligen skulle vara mycket lämpligt för viisa trak'er af Östergötland, antingen rent eller i blandning med Ligovohafr •, som är en ren sort med konstanta egenska- per. Pr muskorn^t är också en ren, tidig sort, som skulle vara iämplig för denna provins. Tal. föreslog vidare, att man Lär liksom i flera andra provinser ttulle gå i författning om anordtaude af demonstrationsfält på lämplig plats i Östergötland för sädessorter från Sva- löf, på det att man på ett mera verk- samt sätt än genom ett for drag skulle kunna lemna vägledning. An- ordnades ett sådant demonstrations- fält skulle tal. eller någon annan tjänsteman från Svalöf vid lämpbga tillfällen demonstrera de olika sädes- sorterna Slutligen uppmanade tal. de närvarande att ibågkomma spe- oialutstä lningaine af mikkorn ocli hvete i Malmö. Dessas syfte är att intressera för odlingen af rena sor- ter, och den noggranna analys, som utstalliiii. giprofven underkastades, skulle vara ea god vägle !ni>;g till det goda syftemålets uppnående Landshötdingen gretve L Douglaä frambar sin oob. öfriga åhörares tack- samhet för det intressanta föredra- get liksom för de goda råd och an- v sningar, som prof. Nilsson gifvit Öjtergötlands jjrdbrukare i egenske-p af prisdomare. "Mio Nido". Om sitt landtliga hem "Mio Nido" Mitt näste i i Vätversunda hur den nyligen af- liuna artisten Verner Åkerman skrifvit en visa, till hvilken kompositören E Sjögren satt musik, t. vilket allt Återfinnes i senaste nr at "Damernas musikblad". Den vackra visan lyder: Mio Nido i äppelblom det är hvarom jag bad uti drömmen och bäddas om med små rosor och blad. Gamla okar do stå på rakt, skvdda nästet mot sol. Hvita björkar i all sin prakt stänga vinden frän pol. Vestanvidens ljumma fläkt spele fritt i mitt bo. Mio Nido, där jag trifs bäst och lor alltid har ro. TEORI OCH PRAKTIK. — A: "Jaai, din syster har slagit upp sin förlofning? Pä hvad sätt hade fästmannen försyndat sig?" B : "Jo, hon predikade sparsamhet för ho- nom både bitti och sent, men när han så skänkte henne en oäkta diamantring blef hon arg och slog upp med honom." mtmmmmeasmmKm m mmm m 1'1 Ull "Vackra Hans", sonr den omtalade hästen gemenligen blef kallad, var al- t las favorit, I ''Vackra Hans" kunde ej skräm- : mas. Han var "truppvan" som ingen - annan häst. men ett ord, ett lystringa- ord pä kommandoordet vF;irdigt ge- ' vär! Lägg an !" var tillräckligt att po- j ra honom omedgörlig. Då detta kom- ; mandoord hördes af "Vackra Hans" j kunde ingen, icue ens hans kraftige lmsbonde öfverstelöjtnant Skjölde- brand, få bukt med honom, tv dä ' — 110 — • lag väntade, återtog .Torgen Kock, den- na från din ståndpunkt fullt befogade invänd- ning, men jag tror att, sedan du blifvit fullt invigd i äfven den mest hemliga delen af de stora planerna, sä skall du lata den falla. Na val, lat kura ! Liibcck il. v. s. Dansan, eftcrsträfvar. såsom jag nyss nämnde, herraväldet öfver Östersjön. Men Öresund är Östersjöns nyc- kel, väl icke den enda, men den viktigaste. Hausau måste sålunda tillförsäkra sig att alltid hafva denna nyckel i hanilom. Ock hu- ru skulle detta slu-:- Jo, genom att i sig upp- taga, märk väl upptaga såsom jämbördiga lemmar, de viktigaste platserna vid Öresund Min vän Wtdlenwebers vilja och plan är där- för, att, sedan segern är vunnen, i Hanseför- bumlet upptaga ock iförlifva Malmö, Köpen- hamn och Helsingborg- Mals Tönebinder ryckte till vid dessa ord. Kti skimmer af >t.,lt belåtenhet spred sig öf- ver lians frodiga anlete ock, skjutande undan det tunga ekbordet, så att vinet i kannan höll på att skvalpa öfver, Blöt han Jörgen Kock i sina armar utrullande: Käraste broder, jag är eder man. ja. vid Gud, är jag eder man ock vill trofast medver- ka 1. Il <lasluianKdet.su lånjrt min makt räc- ke]-. Vi förbigå de„ länga detaijöfveriäggning, som nu följde. Först sedan Mats Töndebin- der så att säga med kropp uck sjal kastat sig — 115 — sträckt som ett bludigt lik på Måsens däck. ("uder denna tid kade den mer än vanligt lä- kekunniga fru Agda gjort allt kvad i hennes makt stod b.r att göra honom frisk, den värd han åtnjutit i klostret, kufvudsakligen af hen- ne, men i viss man äfven af broder 1'arvus ock bioder Clemens, den senare klostrets läkare- munk, kade varit hade öm ock sakkunnig, men ändå var kan ännu icke på långt när återstäld ock kanske skulle det ännu dröja månader, innan kan äterfinge sina fulla kraf- ter, innan ungdomen ock en af naturen stark Ia-oppskonstitution öfvervunnit följderna af den blodiga kampen mot sjui-ufvarena. Nu -alI han kär på den lugna platsen under flä- dern, lät med innerligt välbehag vårsolen ba- da sina försvagade lemmar uck gladde sig åt Innu all naturen vaknat till nytt lif ock öfver all nva. vårväckta krafter strömmade äfven genom hans kropp. Sa kade han suttit hvar- je dag under de senaste veckorna, da vädret varit vackert, ocli lur hvarje in- dag. tillbrin- gad i den lugna och soliga klosterträdgården, kände lian sig bättre och starkare. Han var alldeles ensam. Fru Agda kade han icke sett på flera dagar - förmodligen vore hon bortrest, uck hvarken broder Parvus eller broder Clemens kade tittat t.ill honom pa ib- senaste l immar ne, troligen öfvertvgade alt vårluften, solen ock ilen lugna, hälft för- vildade klosterträdgården v.re all den medi- cin kan nu behöfde. — 114 — kringgärdade klostret. Här stucko lummiga trädkronor upp öfver klostermuren, kär låg den lilla klosterträdgarden, en åtskild verld för sig, begränsad på två sidor af ålderdomliga bvggnader med oregelbundna utsprång uck hemlighetsfulla smvgar uck vrår ock pä de båda andra af en bétvdligt mer än manshög tegelmur, kvars öfre" del dock till följd af bristande uuilt-rliall böljade närma sig ut- seendet al en ruin. Den frodiga vegetation, som trifdes uck blomstrade där inne mellan .le grå kusen uck ilen hälft förfallna muren. kade till uck mel icke ens aktat för rof all inkräkta älven pä den senare, i det hvarjehan- da grönskande vaxte, slagit rot i dess djupa springor. I vinkeln af kl.isterbvggnadenia, väl skvd.lad för stormar, vare sig från sjön eller slätterna norrut, vaxte en aldrig ilader m-h un.ler dess lummiga krona stod en nött stenbänk. Ilar var en lugn. undangömd men likväl solig via. liksom skapad tur en munk ull dåsa buit sin enformiga tillvaro, men den som nu satt på stenbänken var ingen "fräter" med kåpa ock tonsur, ulan en ung man. iklädd en adelig junkers röda lifjacka uck med sam- metsbarett på kufvndet. Truts de bleka, af långvai ^ och svår sjukd..... tärda dragen uck .1- insjunkna ögonen, igenkänna vi dock Jun- ker Timrd, den unge svenske adelsmannen, livar- beskickning till det danska rådet tagil en sa olycklig ända. Det var nu mer än ett kallt är sedan vi sågo den unge mannen, ut- — 111 — in i sammansvärjningen, meddelade Jörgen Kock följande upplysning: Xu sedan jag fullkomligt satt dig in i frågan, vill jag meddela .lig. att i afton, sedan det blifvit mörkt uck lv.-t i staden, kalles en- ligt at mig med påtar Auselmus träffad öfver- enskommelse ett hemligt möte ä Svartbrödra- klostret, hvari jag hoppas att du deltager. Dit kommer äfven var embetsbroder från Köpen- hamn, liuigmästareu Ambrosius Bokbinder, som möjligen redan i hemlighet anländt hit, samt min vän lleniian Israel från Liibeck, hvilken på väg från Stockholm skulle i dag inträffa kär ock troligen redan befinner sig i klostret. Trots sin förut uttalade motvilja att sam- arbeta med "de påfviske", förklarade sig Mats Tönedebinder genast beredvillig att deltaga i detta möte, men kan påyrkade på samma gäng den yttersta försiktighet fur hemlighe- tens bevarande. —- Tyge Krabbe där up]>o pa slottet, sade kan, har långa öron, ock sa god katolik kan an är. så torde det vara bäst att han ingen- ting får vela af livad kär turehatves. ty kan är en trogen vän af adelspartiet, äfven om kan fur närvarande icke direkt slutit sig till prins Kristian. Sent på aftonen, då Helsingborg blifvit. ii ept i etl ganska djupt mörker, synnerliga