Titel: Östgötaposten
Datum: 1896-05-01
<-- Sida 2 -->
-
+    
<-- Sida 2 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD ÖSTGÖTA-POSTEN N:r 18, Fredagen den 1 Maj 1896. lena med 869 p. Statens skyttemär- ke i guld har tillfallit ni och brons- märke ; at skyttarne. Af länsför- bundets medaljer hafva 2 silfver- och 12 bronsmedaljer tillfallit gillets med- lemmar. Statsanslag har under året åtnjutits med 222 kr. Ärsafgifter hade under 1 SOö erlagts af 68 aktiva medlemmar. Dessutom egde föreningen en hel del passiva (understödjande) medlemmar, omkr. ISO. Till styrelse utsagos fabrikör J. Stafsberg, ordf., handl. O. Andersson, sergeant J. A. Linderstam, charku- terihandl. R. Sandqvist samt inge- niör A. G. Lövstrand; suppleanter: hrr J. Hök och I. T. Mårtensson. Revisorer blefvo hrr A. F. Bergqvist, J. Lindgren, C. Sköld och S. Wick- bom. Till ombud vid länsförbundets årsmöte utsågs hrr J. Hök och A. G. Lövstrand. För erhållande af gillets förnämsta pris bestämdes att medlem skulle undera året h uppnått ett poängan- tal ej understigande 56, för brons- medalj 40, för silfvermedalj 50 och för gutdmedalj 57 poäng. Skjutöfningar komma att hållas tisdagar och torsdagar kl. 5—8 e. m. samt söndagar med början kl. 6 f. m. Gillet beslöt bevilja fri ammuni- tion till 60 skott åt nytillträdande skyttar. Missöde med postskjuts. Postskjutsen mellan Hägerstad och Björkfors råkade sistlidne tisdags middag på färden mellan Oppeby och Björkfors att med vagnen häf- tigt torna emot en grindstolpe och stjälpte, hvarvid tillfalhge föraren A. Malmberg slog sig i höften så illa att han, då han omsider vars- nades, måste genast hemforslas och en annan person fick fortsätta den afbrutna postresan. Malmberg tros ej få något svårare men af den olyck- liga färden. Den unga hästen, som genast stannade, skadades ej. Röstgrunden vid dom- prostvalet. Vid gemensam kyrko- stämma den 3 Mars bealöto Linkö- pings och S:t Lars församlingar, att vid blifvande domprostval Linköpings domkyrkoförsamling skall rösta "efter den för besluts fattande å kyrko- stämma gällande voteringslängden" och S:t Lars församling "efter den för komministerval i denna församling lag- ligen upprättade omröstningslängden". Sedan detta beslut nu vunnit laga kraft, har stämmans ordförande kyrko- herden G. V. Sandberg hos regeringen anhållit om beslutets fastställande. Frän Vestervlks navi- gationsskola ha i dagarna föl- jande personer utexaminerats: till sjökaptener med betyget "berömlig": A. S. S. Carlsson med betyget "med beröm god känd": A. G. Nilsson, GRA Olsson, G. K. Ardabl, K. E Olsson. R J Lnndborg, K F. O. Lindgren samt med betyget "godkänd": J. A. Forslund, H. H. Lundmark, C A. Elfving, A A. Ktiafve till styrmäit med betyget "med beröm god- känd": G. R Selman, C. A. U. Bursell, C. J. Sundin, F. O Bjötkman, M. L. Strömberg samt med be ygt*t "godkänd": i M. Wester mark, P. O V. Bodack, J. M. Björklund, C. A. Andersson, G. £. Wahlgren, K. U. Johans- son, A. E R. Bökman, V. A. Ca-lson, A. V. Sundström, A. G. Edlund, G. Dahlgren, J E. Idén, G. Vallqviat. Utexaminerade i änumaskinshira: G. R. Selman, P. O V Bod.cn, C. A 0.Barseli, C J. Sundin, G. U. Fröjd, J. M Björklund, S. L. Dahlberg, O. V. Julin, J. F. Ediéu. Förlagslån ur maufakturlåne- fonden, stort 15,000 kr. har k. m:t be- viljat Nynäs sulfliltfabrik i Haurida. Afvikne O. Klhlberg, hvil- ken förut dritvit handel i Motala och för någon tid sedan reste undan sina björnar, befinner sig, enligt till Motala ingången underrättelse i Chicago, der han uppträdt under namnet Jönsson och lefvat flott nog någon tid. Häktad för vexelför- falskning. Af kronolänsmannen H. F. Rydstrand häktades d. 28 Apr. och införpassades till länsfängelset förre handlanden Aug. Eklund från Björ- säters socken, nvilken förfalskat en i Östergötlands Enskilda Bank här i Linköping diskonterad vexel & 6,300 kr. Vexeln var accepterad af nämn- demannen Hansson i Hemsjö samt utståld af Eklund. Båda namnen voro äkta, och förfalskningen består deri att vexelns belopp ändrats från 300 kr. till 6,300. För att få plats for de senare ditskrifna orden "sex tusen" hade orden "tre hundra" från början skrifvits långt till höger på raden, hvadan förfalskningen varit väl planlagd. Vexeln, som belånades i Oktober 1895, förföll för någon vecka sedan. Då betalning dervid uteblef vände man sig till acceptanten, som emel- lertid förklarade att han aldrig för E. accepterat en vexel på så högt belopp. Vid granskning af låne- handhngen märkte man ock snart nog att texten skrifvits i ett par re- priser. Vid af kronolänsman R. an- stäldt förhör har E. erkänt förfalsk- ningen. Den häktade, som är 25 år gam- mal och ogift, bodde nu hemma hos sina välbergade föräldrar i Säter af Björsäters socken. Han var under ett år (till i April 1895) egen hand- lande vid Björsäters station och för- ut under ett par, tre år föreståndare för Björsäters hushållsförening. Se- dan April 1895 har han ej haft nå gon särskild sysselsättning. Eklund säges ej ha lefvat högt och derige- nom förstört sina pengar. Man vet ej hvartill de användts. Banken torde ej komma att göra någon egentlig förlust, då den häk- tades fader — antagligen i tro att dermed skydda sonen för straff — iklädt sig borgen till banken för summan. Dödligt olycksfall. Från Valdemarsvik skrifves till V. V.: Tröskverksbyggaren K. A. Jacobs- son, sysselsatt med byggnadsarbete, råkade d. 23 April antagligen träffad af svindel, att falla ned för en stege och slog sig dervid så illa att han efter några timmars förlopp afled. Den förolyckade var från .Nejalund nära Valdemarsvik, 47 år gammal, sörjd af maka och fyra barn. Amerikanska pengar till Sverige. 216,627 dollais ha de svenska baptisterna under de senaste 30 åi en genom sin kassaförvaltare mottagit från meningsfränder i Ame- rika. Det årliga anslaget utgör nu 7,100 dollars. Dessutom ha enskilda personer erhållit understöd. Ameri- kanerna påstå emellertid att de un- derstödt verksamheten i Sverige msd 253,289 dollars eller öfver 900,000 kr. Lägges dertill hvad enskilda personer fått, stiger summan till en million kr. Ända sedan 1854 har penningsänd- ningen fortgått. De svenska baptisterna anse sig ha en viss rätt till understöd från Ame- rika, då under årens lopp ett 50 tal predikanter och mellan 8- och 9,000 medlemmar eller hvar åttonde af bap- tisterna döpt person utvandrat och kommit de svensk-amerikanska för- samlingarna till godo. Enligt stati- stiken ha under de senaste fem åren 1,982 baptister utvandrat till Ame- rika, utgörande 15 procent af de i Sverige döpta. Afslagen ansökan. J. -v. Svenssons i Ljuskön ansökan, att såg- verksegaren K. F. Jansson å Ring måtte åläggas från stränderna å sö- kandens egor bortföra i land flutet flottningstimmer samt betala sökan- den tillfogad skada, har länsstyrelsen ansett sig sakna skäl bifalla, emedan hr Svensson icke visat att Slätbaken är upplåten till allmän flottled, vid hvilket förhållande flottningsstadgans bestämmelser icke äro i förevarande fall tillämpliga. Besvär öfver väg delning. Eltva inom Oiensvi socken boende per- soner bafva hos kammarkollegium an- fört besvär öfver k:s befhdes utslag den 31 December 1895 angående vägdel- ningen inom södra Kinda härads vag- hållningsdistrikt, på den grund att k:s befbde ej bifallit klagandenas ansökning om en bygdevägs indelande frän OJensvi sockengräns vid torpet Nydal till Kinda kanal och ångbåtsbrygga vid Hycklinge kyrka med ftere platser att ledas öfver Vallinged.rls gårds egor till grenadier- torpet Skeninge, der allmänna vägen träffas; 30 väghållningsskyldige bafva anfört besvär öfver den af länsstyrel- sen faststälda vägdelningen inom södra Einda härads väghållningsdistrikt. Frän marschkompaniet "Vettern rundt" har, genom dess befålhafvare kapten Smitt, till öfverstelöjtnant K. v. Wernstedt i Vadstena afsändts en tacksamhets- skrifvelse för det vänliga mottagande truppen rönte i Vadstena, med begä- ran att detta tack skulle frambäras till Vadstena samhälle. Vid elementarlärover- ket för flickor i Linkö- ping ha till lärarinnor antagits (ef- ter åtgångna lärarinnorna fröknarna Hilda Löfgren och Hildur Rusen) frö- ken Elsa Koeh fr. Göteborg och frö- ken Jenny Banck fr. Linköping. Bedräglig fröhandel, i Smal. Alleh. läses: Å Jönköpings torg liksom å torgen i de flesta större handelsplatser i Jönköpings län haf- va denna vår saluhålhts ansenliga mängder klöfver- och timotejfrö, och dä detta i de flesta iall utbjudits af landtmän, hafva stora partier sålts huf vudsakligen åt mindre jordbrukare, hvilka dels lockats af det särdeles billiga priset, dels ansett sig bättre kunna lita på sina yrkesbröders be- dyrande om detta frös svenska här- komst än på de försäkringar stadens frohandlande affärsmän afgifva om dess nationalitet. Såväl i Jönköping som Grenna, Näs- sjö, Tranås och Sätsjö har förestånda- ren lör länets frokontrollanstalt sjeff eller genom ombud låtit insamla ett stort antal prof å sålunda utbjudet frö, och om än ett fåtal af dessa prof vi- sat sig bestå af svenskt frö, mer eller mindre användbart fastän oftast öf- verfullt af ogräs, har likväl den öf- vervägande mängden företett i den nutida frömarknaden sällsynt tydliga bevis för varans utländska ursprung. Eller har t. ex. det uppgifna rödklöl- verfröet varit i större eller mindre mån blandadt med frön af andra, för våra bygder alldeles olämpliga kul- turväxter, såsom åtskilliga utländska lucernarter, ja ett större parti "svensk rödklöfver" visade sig bestå af gam- mal förlegad humlelucern med om- kring 5 procents inblandning af verk- lig rödklöfver. Det köptes begärligt för ett pris af 1 krona 10 öre pr ki- logram; dess sanna värde öfversteg föga noll. Både i klöfver- och timo- tejfröet hafva frön af det för vallarna farligaste ogräset klöfversnärja an- träffats i mängd. De talrika insamlade profven äro för närvarande föremål för en mera detaljerad undersökning, hvars re- sultat framdeles kommer att offent- liggöras i en broschyr, afsedd att så vidsträckt som möjligt spridas till lä- nets större och mindre jordbrukare för att visa dem de bedrägerier, för hvilka de äro utsatta inom klöfver- och gräsfröhandeln och de förluster, dessa bedrägerier tillskynda dem. Första lifgrenadierre- gementet. På derom gjord ansökan är alsked den 23 April bevitjadt sergean- ten af 2 kl. D. G. D:son lt»guér. För hels ms vårdande är tjenstledighet be- viljad fanju ikaren C. A. Nybleus. Med auledning al dessa törändiiiigar äro till årets beväriugsrekiytmöte kom- menderade sergeanterna J- E. Simuels- son och A. 1". Johansson. Löjtnanten C. A. P- Sjögreen kommer under regementsötningarne med hela styrkan att tjenstgöra vid Första Svea artilleriregemente och underlöjtnanten C P. Ileutersvärd vid Vendes artilleri- regemente. Östergötlands folkhög- skola å Lunnevad afslöt häromda- gen på vanligt sätt sin årskurs. Kl. 3-5 e. m. hölls förhör med lär- jungarne i de olika ämnena. Klockan mellan 5 och 6 egde gymnastikupp- visning rum, ledd af kand. Ingers. Kl. 6 höll kand. Vifell ett intressant föredrag om -färgerna i naturen". Härpå förrättades sjeltva afslutningen at d:r M. v. Feilitzen å Åkerstad, nvilken efter att hafva uttryckt folk- högskolestyrelsens tacksamhet till lä- rarne för deras nit, riktade några be- hjertansvärda ord till de afgående alumnerna. Minnesfester. I tisdags mid- dag firades vid allm. läroverket i Söderköping en minnesfest öfver hä- radshöfding Johan Forseman, med anledning af att det då var 100 år sedan han afled. Från läroverkshu- set svajade svenska flaggan, och kl. 1/2 2 e. m. samlades lärare och lär- jungar å samlingssalen, hvarest rek- tor i ett kort föredrag erinrade om Forsemans stora intresse för veten- skaperna i allmänhet och särskildt för botaniken, hvars studium på den tid då han lefde genom Linné blif- vit väckt till lif. Forseman ifrade också mycket för ungdomens under- visning, och genom hans åtgärd blef Söderköpings skola en bland de för- sta (om ej den första) i Sverige, hvarest botaniken infördes som läro- ämne, och skolan blef äfven utvid- gad med en ny klass, "Forsemanska klassen", i hvilken undervisning skulle meddelas i skrif- och räkne- konsten samt tyska, franska och en- gelska språken samt de första grun- derna i kemien. Jern vägsförslaget Norr- köping-Örebro har ingen varm vän i Nerikes Allehanda, som i stället förordar en smalspårig bana Pålsboda—Örebro. Tidningen skrif- ver bl. a.: Den som gapar efter myckel mi- ster ofta hela stycket. Det ordsprå- ket böra östernerkingarne nu erinra sig. En smalspårig lokalbana ge- nom Öster-Nerikes socknar skall sä- kerligen icke behöfva ställa sig dy- rare än att hon kan byggas med medel som tecknas af socknarna och Örebro stad och kunna upplånas. För förbindelsen med Norrköping är ju redan på förhand sörjdt genom statens försorg, och dess förbättring ligger icke inom Örebro stads in- tressesfer. Är det så att förena- de Norrköpings- och socken-in- tresset samt det intresse som kan erhållas.från bergslagen, om och ef- ter det Örebro—Krylbobanan utförts, äro tillräckligt starka att bygga äf- ven en normalspårig bana Örebro- Norrköping, så komma vi naturligt- vis att vara tacksamma för presen- ten, men att lägga ut penningar för tillgodoseende af farbror Ullströms ekonomiska förkofran på Örebro stads bekostnad, dertill lära vi aldrig här i staden få någon lust. För öfrigt betvifla vi i det längsta att det blir någon ull af orden, och vi varna östernerkingarne att fästa några stora förhoppningar vid att deras jernvägsfråga skulle fösas på denna väg. Samma tidning innehåller också ett meddelande från Norrköping, hvari det heter, att man äfven i Norrkö- ping ställer sig ytterst skeptisk gent emot förslaget om en bredspårig ba- na Norrköping- Örebro, hvilket man rent af tycktes tro hafva utgått från Örebro eller någon af socknarna, ty från Norrköping förskrifver det sig icke — så mycket är säkert! Nu meddelas till Ö. D. frän Örebro att "landshöfdinge-embetet i Öre- bro har genom offentlig kungörelse inkallat intresserade till sammanträde i Örebro måndagen den 4 nästa Maj kl. 12 midd. för att höra intresset för och diskutera riktningen af föreslagen jernväg genom länet. Denna inbjud- ning är närmast föranledd af en be- gäran från styrelsen för Pålsboda— Norsholms smalspåriga jernväg och i syfte att få den dragen från Pålsboda till Örebro." Som man lätt bör inse, inverka de båda förslagen naturligen på hvar- andra, så att med det enas föi verk- ligande det andras sannolikt undan- skjutes för en längre tid. Det gäller sålunda hvem som skall komma först vid Repslagaregatan. Den förstnämn- da inropades för 31,850 kr. af hand- landen A. W. Ljungqvist. Den sist- nämnda fastigheten försåldes ej. — Garfvaren C. Zetterberg har af handlanden A. L. Hultgren inköpt gården n:o 20 och 23 vid Sjögatan i Vadstena jemte en del inventarier till garfveriet derstädes för 9,000 kr., med tillträdesrätt den 1 Juli. Olyckshändelser. Arbetaren •:-{l I ""'"ni; fnm >-i?lllP.;:i_-u] under ilroimifc-o i Hy-klinjrf. b.„ken. nkmio den SJ dennes ta högra hamli-n svart skadad af en kantklinga vid en lokomobilsåg vid Kila i samma sorken lian inf nios trenast till Kisa lasarett. — Den 28 d:s inträffade, att ett ].ar ba- står, tillhörande landtbrukaren C. .1. Carls- son i Mel.-tad. Wallor.-tads si» ken. toiniii» i vikit sken uppfor LinkofniiL-s^atan i Bke- nmt,"- fl.in lonivarfssvaunnun .':■ i do stat r bundna men skr mus af ull ankommande tag o.-h slitit sig lösa. Under don svind- lande farten tornade åkdonet emot)'.! liera stallen M. a. mot en lyktstolpe, hvilken lossnade. Vidare gjorde nästarno med vag- nen efter sig några hvarf kring radhusor Sedermera skulle de fortsatta upp mot \ adstenagatan. Men da stötte don ena i .o-.ron n ut en stonstolf.u oeli afhrör ena trambenet =.'i valds-tmt at i Suiiut gonom- trangde huden och till stor del blottades. Hästen måste nodslagtas l'uii l'u ei \ant försäkrad. Frän Stiftstyrelsen. Utnämnd till adjunkt i kristendom, modersmå- let och historia med geografi vid Norrköpings högre allm. läroverk är adjunkten vid allm. läroverket i Öre- bro fil. och s. m. kand. V. D. M. Axel Teodor Norelius. Tjenstledighet Ur beviljad kyrkoherden H. A. Bri- lioth under ytterligare sex månader från och med den 15 dennes; kyrko- herden C. A. Vestin ytterligare un- der 4 månader, kontraktsprosten G. A. Linderstam från kyrkoherdetjensten i Hagebyhöga pastorat ytterligare un- der sex månader från den 1 inst. Maj; komministern R. Johansson från den 27 dennes till och med den 15 inst. Juni; komminister J. E. Ohlseen fortfarande under sex månader från den 1 inst. Maj; läroverksadjunkten J. F. Ljung under återstående delen af innevarande termin från hans ad- junktsbefattning vid allm. läroverket i Norrköping. Förordnade äro komminister H. Lidberg att fort- farande under kyrkoherden Brilioths tjenstledighet tills vidare jemte egen tjenst som vikarie uppehålla kyrko- herdetjensten i Vestra och Östra Ed; s. m. adjunkten J. A. Edström att fortfarande tills vidare vara v. pastor i Hult och Edshult; s. m. adjunkten teol. och fil. kand. J. F. Flodman att fortfarande tills vidare vara v. pastor i Hagebyhöga pastoral; kyrkoherden m. m. G. V. Sandberg att under kom- minister Johanssons tjenstledighet jemte egen tjenst som vikarie uppe- hålla dennes komministersbefattning i Norrköpings S:t Olai; ». m. adjunk- ten L. Brodin att fortfarande som vikarie uppehålla komministerstjen sten i Motala; fil. d:r K. A. Loftman att fortfarande till terminens slut som vikarie uppehålla fil. licent. J. F, Ljungs adjunktbefattning vid allm. läroverket i Norrköping; komminister A. V. Andersson att fortfarande tills vidare jemte egen tjenst som vikarie uppehålla kyrkoherdetjensten i Asby; s. m. adjunkten H. Sörbiu att tills vidare vara v. pastor i Kristberg. Ansökningstiden utgår till kyrkoherdebeställningen i Asby den 23 nästk. Juni och till kyr- koherdetjensten i Kristberg samma 23 Juni. Fastighetsaffärer. Snickaren F. O. Svensson, i Efjeboda, som ar gift med dervarande småskollärarin- na Viktoria Svensson, har för 1,067 kr. af godsegarne Drangel å Horns Väsby och Segersteen på Hamra till- handlat sig villan Hagaborg vid Björkfors. Tillträdet sker nästa 1 Oktober. — Gamlabro aktiebolag har, genom hr Aug. Wennersten, försålt gården och tomten n:ris 1 och 5 qvadraten Laxen i Norrköping till gårdsegaren Gust. Bergholm för 14,000 kr. — På auktionskammaren i Norr- köping utbjödos nyligen aflidne råd- mannen P. Åströms barn tillhöriga fastigheter gårdarne n-.ris 16 och 18 ararfbökar. skratt ouh andra dutvor, kanarie- fåglar samt sköldpaddor m. fl Bland inköpta djur äro att mai ka sju guld fa.aner sanit en hare, hvilken egendomligt nog m.der vintern bibehållit »in sommarfarg, älvensom ell större antal olika ait-r »venska s.råfoglar. Bland lödda djur må sarskildt nämnas ett töl af skng^iu-s, samt kalf af axis- hjort. En tragedi ur lifret. (8. T) Kster D. b'et i ain späda ålder både fader och moderlöB och upptogs derför som foster- tnm bos ett hyggligt arbetarepar utanför .Skanstull i Siockholm. Dessa, som ickesjelf- * hade några barn, fäste sig från början vid _ ekan och h illo af henne som om hon varit deras eget barn. De kanske till och med klemade allt för mycket med henne, såsom r ktiga föräldrar olta göra, när de blott haf- va ett barn. När flickan blef 19 år gammal, vai dt emel- lertid s:ug.iQ henne lör trång, och oaktadt !oiterfö:ä'drarna bådo henne stanna herotna, ville hon ut i verlden på egon hand Hjd ha-ie lätt for sig, att hon skulle sätta upp en cigarraffär och boo förespeglade de gamle hur bra det skulle gå med ffaren ocn hur hon Bfeulle förtjeoa, blott de ville försträcka henne det nödiga kapitalet Nå, de togo ut allt hvad de i flera är sam- m-insparat och hade insatt i bank och gålvo henne som län. Derpå. etablerade hon sig som cigarrbaodlereka inom Klara församling, en trakt der det finnes oigarrbutiker nästan i bvarannat hos* Hou fick dock en hel del kunder, en mängd uiga herrar (med tunna portomonäer) som drogos dit af hennes skön- het och kanske mest, emedan hon lemnade kredit På det viset gick icke synnerligen lång tid om, innan hon hade realiserat hela lagret, sä att blott disk, hyllor och tomma 0'garrlädor äterstodo och hon hade förstört hvart enda öre af de penningar, som hennes fosterföräldrar lemnat henno. Hon hade haft en fästman, en ung bokhål- lare, som öfvergaf henne, när hon icite längre hade några pengar att låna bort. När bon så icke hade betalt byrår, blef hon vräkt och stod pä bir backe. Tvekande gick hon för några dagar sedan mot sitt lem till de fosterföräldrar, som hål- lit Bä mycket af henne och hvilka tion i stäl- let bedragit. Här tog bon i ett obevakadt ögonblick in fosfor och fördes, när upptäck- ten skedde i nära nog döende tillstånd till Serafimerlaaarettet. Etter ett par dagars svära plågor an d bon bär i måndags Hen- nes namn var L ter Dankert, 22 är gammal Hufvudstaden. Konung Oscar och svensk- amerikanarne. Enligt hvad som meddelas från Göteborg ämna i da- garne några af de ledande svenskarne i Chicago sätta sig i spetsen för en subskription till åstadkommande af en gåfva till konungen med anledning af hans jubileum till nästa år. Hvad denna gåfva skalle bestå af, bar man naturligtvis ännu ej kunnat bestämma. Det lär emellertid vara tal om en "sy- sterbåt" till den lustyacht, å hvilken man i Sverige ämnat inbjuda till sub- skription. En afklippt telefonkabel. Ett ovanligt missöde inträffade i slutet af förra veckan vid Slussen i Stockholm. En af de stora lastångarne, som pas- serade slussgrafven, gick så djupt, att de väldiga telefonkablar, hvilka äro nedlagda på sjöbottnen vid början af Saltsjön, träffades af båten. En af kablarne höll, men blef starkt böjd den andra deremot klipptes midt af, så att dykare måste gå ned och söka reda på de båda kabeländarne, hvilka derefter togos upp för att, så fort sig göra låter, hopsplitsas. Skansens zoologiska trädgård. Vårens framåtskridande spörj es nu öfverallt och icke minst på Skansen, der såväl tjäder som orre låta höra sitt spel, och der sjöfåglarna åter- vändt till dammarna likasom glador, vråkar, starar m. fl. till friluftsburar- na i skogen, säger St. D. Allt rikligare inkomma nu äfven allmänhe- tens gålvo'-, bland hvilka följande böra f*re trädesvis framhållas: tre bäfverråttor (Fibtr zibethicus) af Helsingfors' zoologiska trädgård, en gråsälunge. vid hiikomaten ännu hvitullig, af sjökapten E Forsberg, tvä bergufvar af laodshölding K A. Malmborg i Karlstad och två bönsgäiB tCereopsis Nova; Hollandife), omedf-lbart h tforda från Australien, af hr C. von Plåten, hvilken dersammastädes för Skan- sen älven låtit inköpa tre känguruer, som dock beklsgligt-.-iB under resan omkommo. Vidare hafva skänkts igelkottar, kaniner, kattugglor, Of riga landsdelar Göteborg — Vei tgöta- j e rn vä gen. Såsom bevis på deu sympati, hvar- ined detta företag omfattats af enskilda personer i Göteborg meddelis, alt det belopp, som ifrågasatts att erhålla af en- skilda ou är teckuadt, eller 500,000 kr. Också, en forgiftningahutoria Till en läkare i Nerike kom för någon tid sedan en uog man, medförande en iiiska, innehållande en vätska, hvilken nedrunnit från taket i hans stuga, der den spred en gemen stank, hvårtor han befarade att en i samma hus boende gubbe, med hvilken grannsämjan icke var den bästa, hittat på något lör att drifva honom ur bostaden. Flaskan medtogs till apoteket för undersökning af innebållet och befans innehålla trä- ättika, en vätska, hvilken som bekant sprider eu doft, erinrande om allt utom ambra eller uiyrrha. Efter undersök- ning fick man slutligen klart, att ett slags torrdestillatiou egt rum i det gamla rucklet, der vederbörande hade sina bostäder. En sådan både nämli- gen uppstått derigenom att vid eldning i spislarne med sura vedpinnar röken uppgått genom ett gemensamt plåtrör med hål på, hvarigeuom koudesation åstadkommits och vätskan genom den uppruttna trossbottnen nedrunnit i stu- gan hos offret för det supponerade "för- giftningsförsöket''. Genom att anskaffa ett nytt rör upphörde destilleringsrö- relsen, men det hnus naturligtvis folk, som ej vill tro på det verkliga sakförhål- landet, utan lunkar på bufvudet och menar tro på, att derunder ligger nog ändå en huad begrafven. En norrländsk framtldsplati är Åbybamn vid Åby elfs ntlopp midt emellan Piteå och Skellefteå. En resa från Åriyn till någon af dessa städer vintertid tager en tid af 4'/a timmar och sommartid 2V2 å 3 timmar. Djupet i Åby hamn varierar mellan 25 och 30 fot, alltså tillräckligt för de största fartyg. Hamnen är ganska väl skyddad för alla vindar, bar under en lång följd af år aldrig tillftusit förrän i midten af Jan. månad. Hamnen öppnas på våren vanligtvis 14 dagar före någon an- nan hamn norr om Qvarken. Man arbetar nu närmast på att få platsen i förbindelse med jerovägsoätet. Hvilka otsigter till inkomster en tvär- baoa Abyhainn—Myrheden skalle ha år svårt att säga, men de sa skalle i huf- vadsak baseras på malm- och koltrans- porter, ty fördelarne af att anlägga mas- ugnar i Åbyn i stället för i Luleå, torde uppväga den större transportkostnaden för malm frän Gellivare. Tvärbanan Åbybamn—Myrheden komme autagligeo att utsträckas till dit s/i ae's ml1 'rån Mjrheden liggande, lör siu fina och rik- liga tillgåi g på malm kända NäubergGt. Det bör älven tagas i ^betraktande, att närmaste vattenfall i Äby elf icke är längre : fl igset från hamnen än 2 kilo- meter ocb fl-re fall på 3, 4 och 5 kllc- meteis a stäud frän hamnen finnas, hvil- ket icke spelar en liten roll med hän- syn till en blifvande industriel anlägg- ning, [ äp kar en meddelare i Sand?- vall-sp. Årets lillfiike, som säges vara slut, san, skrifver en korrespondent, defi neras tå: Godt, mycket godt för fiskarena, o b. sådana, som skött sitt yrke och icke spekulerat. Ginska dåligt för sillexpor- törerna. Ganska dåligt för köpmän ocb salteriidkare. Ett rykte om fadermord går på Frösön (i Storsjön, Jemtland), meddelar Jemtl. P. Några dagar före påsk afled å Frösön en omkring 82- årig födorådstagare helt hastigt. En grannqvinna sändes efter för att vara behjelpiig vid likets svepande, hvar- vid dock det märkliga egde rum, att den dödes son bestämt satte sig emot att det linne, fadern vid dödsfallet burit, utbyttes mot annat. Under sysslandet med den döde fann den nämnda qvinnan plötsligt till sin för- skräckelse sina händer färgade af blod: hon hade just då varit i berö- ring med likets rygg. Emellertid nämnde hon ingenting om förhållan- det utan liket nedsattes i vintergraf- ven. Men tanken på blodet stod oro- ande för qvinnan; natt och dag tänkte hon derpå och slutligen förmådde hon ej längre ensam bära sin misstanke, hvarför hon delgaf den åt socknens länsman, som med anledning deraf föranstaltade om likets upptagande och obduktion. Läkarens utsago lär ha blifvit att den döde, som hade ett stort sår i hufvudet och ett i ryggen, omkommit genom yttre våld. Lnder de senaste dagarne ha polisförhör hållits med sonen, som nekar att ha kännedom om saken. Ett nytt Bondeslott. Invid den vackra sjön Trummen, ej långt från Vexiö, låter grefve Gustaf Fredrik Bonde å sin egendom Tufvan upp- föra ett ståtligt slott. Slottet får, skrifver Smal. Alleh., sitt läge på en i nämnda sjö utskjutande hög och skogbevuxen udde samt utföres i ti- dig tysk renaissance, starkt uppblan- dad med engelska motiv. Byggna- den uppföres i tre våningar och för- ses med flera torn jemte åtskilliga burspråk, balkonger och loggior. Fa- caderna blifva af olikfärgade granit- stycken, här och der afbrutna af en list eller ett ornament för att lifva ytorna. Taken täckas med plåt, som målas i grönskimrande kopparfärg. Den nedersta våningen skall inne- hålla 13 rum för betjening och köks- departement samt vinkällare. Mellan - våningen har bl. a. ett ståtligt blom- sterrum, i fil dermed två stora salon- fer och ett förmak och parallelt med em den stora matsalen, biljard- och rökrum, grefvens arbetsrum samt gref- vinnans skrifrum. I förbindelse med matsalen står serveringsrummet, på halfva vägghöjden försedt med ett galleri för skåp o. d., alltså ett slags handkammare. Tredje våningen in- rymmer, förutom det grefliga parets sofgemak med dertill hörande toalett- rum för grefven samt grefvinnans bu- doir, sex stora sofrum för gäster och några mindre rum för deras betje- ning. Solidité, elegans och bekväm- lighet, ett härligt läge och förtjusan- de omgifningar — allt förenar sig i att göra det nya Bondeslottet till en af de präktigaste bland vårt lands herråegrdar. I "kapplöpningen till riks gränsen" synes Fioland bli va förste man, åtminstone än så länge. Finska senaten lur nämligen antagit lörslaget om j°rnvägs anläggning mell-.n Uleäborg och Torneå. För öfre Norrland år den- na friska senatens visa åtgärd af största betydelse, säger "Milmberget" ocb fort- sätter: Såsom vi fiere gånger förut fram- hållit är det nämligen endast sådana mätt och steg af vär grannes upplysta och från partistriderna fria regering som detta som skola kunna väcka Sveriges detaljstarka representation till insigt om dess stora intressen i yttersta norden. Det skall nu ej dröj» långe, innan vi få se stora och betydelsefulla verkningar här hemma af senatens i Finland besiat. Finland skall hjelpa öfre Norrland fram lill dess önsknirgars mål, som ock äro hela svenska rikets sam skyldiga bästa. Likasom engelsmännen förskaffade oss Gellivarebanarj, skola våra bi öder finnar- ne skaffa oss gräosbanan. Svensken må- ste mot sin vilji drilvas till sitt eget bästa. Dödad af taget Då tåget från Lund i söndags vid 9-tiden på mor- gonen skulle löpa in på Trelleborgs station, blef en 40-årig döfstum snic- kare, Lars Mattsson, ofverkord. Han hade tillsamman med en likaledes döfstum kamrat vandrat banan fram. Medan kamraten i tid observerade tåget och sprang åt sidan, erhöll Mattsson af lokomotivet en knuff, som kastade omkull honom midt i spå- ret, och lokomotivet och några vagnar passerade öfver honom. Dervid torde han af någon nedhängande vagns- koppling ha erhållit ett slag, som skadat några inre delar. Då tåget stannat och han framdragits, syntes ingen egentlig yttre skada, om man undantager en skråma i pannan, men han afled emellertid efter en timmes förlopp på lasarettet. Sex stora unionsflaggor har Svenska qvinnoföreuingen skänkt Dal- regementet att som pris utdelas vid täflingsskjutning. Skjutningen kommer att ega rum under årets bevä-ingsre- krytmöte. Efter hvad vi erfarit, skrif- ver Falu länstidn., är Norrbottens re- gemente det enda, som förut hedrats med en liknande gå va. Anledningen, hvarför Dalregementet nu erhållit flag- gorna, anses vara ett erkännande af de väckelser till fosterländskhet, som i forna tider u*gått från Dalarnes tolk. Den "ångerköpte" brudgum men i Gustafs församling, hvilken för eu tid sedan, såsom dä omtalades, sade nej vid sjeltva vigseln, har nu blifvit ännu mer ångerköpt, emedan han, som det sägs, ångrat sig ölver sitt förhastade beteende och, efter en del andra misslyckade frierier, friat pä nytt till den af honom förnekade bruden samt af henne fatt ja — sä att vig- sel och bröllop — efter hvad det påstås — snart ytterligare komma att ega rum, skrif- ves i Y. A. Att bygga luftskepp synes vara en särdeles omtyckt sysselsättning för ett stort antal nulidsmenuiEkor. Senast har en löjtnant Dybeig i Yeinamo, andre lärare vid derva- rande folkhögskola, fundeiat ut ett luftskepp, om hvilket han böli en föreläsning vid sko- lans årsafslutning härom dagen. En Smålandstidning gifver följande, beklag- ligen något ofullständiga, beskrifning på löjt- nant Dynergs hittills endast på papperet be- fintliga uppfinning: LuflBkeppet blir en stor päronformad koloss. hvilken drifvea i vädret medelst ånga, som sätter en skruf i Lika väl som man kan skrufva sig fram genom jern och vatten, kan man skrufva sig fram genem luften, förklarade föreläsaren. — Det gäller blott art få kraftkällan tilhäckligt effektiv och tillräckligt lätt. (Juat det, ja!) Det Dybergska luftskeppet kommer "att efter behag kunna höja och Bänka sig", hvarigeuom det kan uppsöka den luftström, som går just åt det hål) dit vill ställa sin la d Konungens nelsotlUständ.| Kvin den 29 april, "Köln Zeit." meddelar: Konungen af Sverige och Norge, som fått ett lindrigt anfall af klimatfeber, har på sin läkares inrå- dan beslutit uppsöka ett nordligare luftstreck och bestämt sig för Honnef, der hans gemål vistas. Konungens befinnande inger inga farhågor. Vid ankomsten hit såg h. m:l mycket be- låten ut. Konungen stannade i för- middag på hotell du Nord och afreste i salongvagn till Honnef kl. 12. Honnef den 29 April. Ko- nung Oscar gick från salong- vagnen till ekipaget vid drott- ningens arm. Konungens ut- seende var lidande. Vistelsen liar beräknas till 14 dagar. Prins Carl. Stockholm den 29 April. Prins Carl afreser söndagen den 3 Maj på afto- nen till Köpenhamn för att såsom konungens representant öfvervara danska prinsessan Louises förmät- ning med hertig Fredrik af Schaum- burg-Lippe. Albrechtska målet. Karlskrona den 24 April. Slutran- sakningen i Albrechtska målet egde rum i dag å länsfängelset harstädes. I sina förut lemnade upplysningar gjorde nu A. den ändring, att ersätt- ningen åt Månsson för mordbrands- anläggningen lemnats i olika poster för hvar] o gång. M. bestred detta. Båda parterna afgåfvo sina slutpå- ståenden. Allmänne åklagaren yr- kade ansvar å Månsson för uppsåtlig mordbrandsanläggning samt på A. för anstiftande af densamma. Vidare yrkades, att källarmästaren C. Fahl- berg måtte ersätta statsverket de 30,000 kr., som genom bränvinsfor- snillningarna undandragits detsam- ma. F:s ombud yrkade, att detta icke måtte föranleda till någon rät- tens åtgärd, men att om så blefve förhållandet, straffet måtte sättas så lågt som möjligt. Karlskrona den 24 April (senare). Rättens utslag har nu fallit. Beträf- fande åtalet mot Albrecht angående bränvinsförsnillningarna ansåg rätten på grund af de bestämmelser, som voro gällande, vid brottets begående och då ej åtal anstalts inom 2 år derefter, straffet vara förfallet; dock ålades Albrecht att ersätta statsver- ket de 30,000 kr., som genom brän- vinsförsnillnmgarna undandragits det- samma. Beträffande åtalet för mordbrand för- klarades Albrecht skyldig till samma straff som om han sjeff antändt egen- domen. Dessutom dömdes A. att er- sätta brandförsäknngsbolagen. Beträffande Enar Månsson ansåg rätten, ehuru besvärande omständig- heter förelåge, bevisningen oj ha va- rit till fylles, hvarför saken stäldes på framtiden. Källarmästaren G. Fabiberg, hvil- ken som statens tjensteman blifvit förvunnen att hafva med vetskap främjat tillverkarens försnillningar, dömdes till ett års fängelse. Motala Karlsborg-traden. Sköfde d. 27 April. Vederbörande jernvägsstyrelse har medgifvit insät- tandet af två nya tag å Karlsborgs- banan. Härigenom anses traden Mo- tala—Karlsborg komma att bliiva mycket lifltg- Förbindenlsen STerige— Kontinenten. Ett nytt dagsnälltåg. Stockholm den 28 April. Kgl. maj:t har bemyndigat generalpoststyrelsen att, så snart ske kan, med rederiaktie- bolaget Sverige - Kontinenten afsluta ett preliminärkontrakt angående uppehål- lande af direkt förbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz. Det är meningen att trafiken skulle kunna taga sin början den 1 Maj 1897. Färden mellan Stockholm ocb Berlin skall erfordra ett dygn i hvardera riktningen. Resan öfver hafvet skall draga 4 å 4l/s timmar och endast 2 fartyg erfordras i stället för 3, som afsetts i ett föregående forslag. Resan genom Sverige skall företagas med nyinrättadt dagsnälltåg. (Dessa "nya dagsnälltåg", som nu omnämnas, afse antagligen en förän- dring af nuvarande dagsnälltägen Stockholm - Elmhult, så att de bli genomgående från Stockholm till Malmö och Trelleborg.) Riksdagen. Under den gångna veckan ha i riksdagen vid olika tillfällen behand- lats bl. a. följande frågor: Kungsådran. Med anledning af väckta motioner hade utskottet föreslagit skrifvelse till k. m:t med begäran om lagbestäm- melser, huruvida strandegare bör till- låtas i vidsträcktare mån tillgodogöra sig vattenkraften i landets forsar och vattenfall, der sådant kan ske utan skada för fiske, flott- eller farled eller 410 När Ange återkom från sitt illamående, slöt hon sig tätt till Hildegard, emedan hon kände, att hon hos henne, och endast hos henne, skulle finna verk- ligt deltagande. En viss förstämning hade emeller- tid utbredt sig öfver sällskapet Endast Vauvenard bar sitt hufvud nästan högre än eljest. Lyckan hade gynnat alla hans planer. Genom sidoporten vid lusthuset hoppade 1 detta ögonblick en flicka in i trädgården, det var Rikissa. Fantastibkt klädd, som alltid, och med underliga ord på sin tunga, tilldrog hon sig genast allas ögon. Ett utrop var nära att halka öfver Anges läppar, då hon lick se Rikissa. Hon hade nyss sett samma ansigte lutadt öfver Ankarsparres, och det hade allt för djupt inpräglat sig i hennes sinne för att icke genast igenkännas. — Det är hon! hviskade Ange till Hildegard. — Ja, ja! svarade denna. — Hvad säger hon? Tyst, tyst! — God afton, vackra, hvita klädning! sado Ki- kissa. God afton också ni, vackra, mörka kläd- ning!.. Äfven löjtnant Ros hade med största uppmärk- samhet fast bin blick på Rikissa. - För tunnar tusan, yttrade han, det är ju hon, samma flicka, som nyss satt deruppe! Vauvenard rynkade pannan. Friherrinnan och Robert, som icke visste hvarorn frågan handlade, emedan de ej varit närvarande, dä man märkte An- karsparre i fönstret, igenkände genast Kikissa så- som en gammal bekant. För friherrinnan syntes hennes uppträdande vara ganska likgiltigt, då der- emot Uobert tycktes vilja draga tig tillbaka, utan att likväl komma sig dertill. 415 — Och om vi slutligen lyckas blifva raytket rika, hvad tycker du att vi då böra göra? — Hvad vi böra göra? Jo, nog vet jag, hvad jag skall göra. — i\'ä, hvad skall du göra dä? — Då skall jag sluta dig, Gustaf, 1 mina armar och fråga dig, om du är lika lycklig som i detta ögonblick eller lyckligare. — Men om jag dertill svarar nej? — Nej — än, det tror jag icke att du svarar mig. Men 1 sådant fall skulle jag - jag är säker derpå — bli rigtigt ond. — Än? — Du bror kanske icke, att jag kan bli ond? Jo bevars! Jag är sa ond ibland, att jag är rigtigt ledsen pä mig sjelf. Det är väl sant, att pappa da brukar skratta ät mig; men jag är emellertid nära att gråta, jag. Men du behöfver likväl ej bli rädd lur mig, Gustaf! Ifrån denna stund skall jag aldrig, aldrig mera blifva ond, det bedyrar jag dig. Deras tankar och föreställningar fördes långt, långt bortom stundens trånga gräns. Vingar der- til! lånade de af sina luftiga framtidsdrömmar. Ännu rullade dagen i sm hand klotet af guld, ännu skiftade rabatternas grönskande, växande blad för vindens flägt, för dagens stråle, ouh ännu sjöng logeln i trädets topp. Hastiga steg närmade sig 1 detsamma. Hildegard sprang upp. Hon mötte sm bror 1 bersåns al tätt löfverk ordnade ingång. — Kom! befalde brodern. Hans röst var ovanligt häftig och strät. Hilde- gard såg rädd upp pä honom. Hon förstod inte an- ledningen till den stränga befallningen, men toij.it- honom, utan att hinna se sig om och vinka en vän- lig helsning till Gustaf. Gustaf smålog emellertid, 111 förstånd skall jag nppdrifva denna egendoms af kast- ning ganska ansenligt. — Och jag skall sk"ia det inre hushållet — ack, sä roligt det blir! Kanske du tror, att jag icke förstår mig på att sköta ett hushåll? Du skall få se det. Sä länge mamma lefde, fick jag alltid del- taga med henne i göromålen. Hon tystnade, liksom besinnade hon sig på nå- got;, men denna lilla tystnad sattes liksom 1 musik af vingade sångare i träden omkring. — Hör mig, Gustaf, sade hon derefter, tror du, att vi skulle kunna bli ännu lyckligare, om vi blefve rika, myeket rika? Jag tycker, att jag har nog, da jag har dig, men du talade om att så ansenligt upp- drifva alkastningen af din egendom. — Jag talade om att uppdrifva dess af kast- ning, men sade icke derför, att vi skulle kunna bli lyckligare; lyckan ligger i vår kärlek. — Ack ja, jag förstår 1 — Men rikedomen ligger i en oberoende ställ- ning, en ställning, som förser oss med lifvets behag, 0111 icke med dess öfverflöd. Man kan vara lycklig, och man kan älska hvaraudra i en koja, men pa- latset är ett behag till. Du liar ett godt hjerta, Hildegard, och detta är din inre menniskas lycka, som ingen kan beröfva dig: men det klappar i en vacker, ja, i en intagando flickas bröst, är ju en yttre lycka, en rikedom, som man, utan att derför 1'ireträdesvis fästa sig dervid, dock bör vara tack- sam för. Jag önskar mig rikedom icke egentligen för att ega så mycket, men lur att ej sakna något. — Du skall bli rik, anmärkte Hildegard: jag skall hushålla, sa du blir det. Detta varma begär att vilja tillmötesgå och mot- svara hans önskningar gjorde Gustafs hjerta godt. Han slog sin arm kring hennes lif och blickade med hela sin själ in i hennes ögon. 411 — Är den hvita klädningen rigtig vän med den mörka klädningen, frågade Rikissa, och den mörka klädningen rigtig vän med den hvita? Ingen svarade henne. — Jag har ett råd att ge den hvita klädningen, fortfor hon, men jag är rädd att den hvita klädnin- gen skall bli ond pä mig, och det vill jag icke. — Jag har också ett råd att ge den mörka klädningen, om hon icke är för stolt att taga ett råd af den stackars Rikissa. Rikissa lyfte ena handen långsamt upp till pan- nan och förde den längs härfästet, derunder liksom öfvertänkande, hvad hon skulle saga. Alla sågo förundrade på henne. — Jag kan så många sagor, sade hon derefter, att jag nu har glömt bort den riktiga: men det mins jag, att den hvita klädningan år en saga om en suck, som en lilja suckade, och att den mörka kläd- ningen är en saga om en tanke, som en solros drömde. — Flickan är vansinnig, anmärkte löjtnant Ros till sin närmaste granne. Vauvenard kastade en forskande blick pä Ange. Hennes ansigtsfärg började redan återkomma. Uppmärksamt rigtande en blick på Rikissa, blef hon allt mer och mer öfvertygad om att denna var otill- läknelig. — Uikissas uppträdande här, mumlade Vauve- nard, kunde jag ej beräkna. Ange börjar misstänka min anordning. Den fördömde drummeln Konrad, som skulle skicka mig en galen qvinna pä halsen. Hvem kunde väl ana ett sådant narrspel? Den slutsats, hvartill han kom, var fullkomligt rigtig. Ange hade redan insett, att hon alltför onö- digt misstänkt Ankarsparre. Hon kastade ett miss- nöjdt, förebrående "gonkaot pä fadern: han låtsade ej se det.