Titel: Östgötaposten
Datum: 1896-10-23
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD ÖSTGÖ TEN E^are och forlägsara; Aktiebolaget Ostgöta Corresyoadcntens Booktryekeri. \ s-!.k-iai;ande direktör: Fredr. Hammaratrfim l\:r 43. Prenumerationspris: För helt år kr. 1: 50, för tre qvartal kr. 1.15, för hälft : och ett qvartal SO öre, postbefordringsafgirten mberäknad. Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 23 Oktober. Annonspris: Pr potitrad 8 öro; från främmande orter 10 öre. Utländska anno; ser >re. Förlofnings-, vigsel- och födelseannonser 75 öre; dödsannons 1: 50. Lösnummorpris 5 öre. Östgöta Correspondentens Boktryckeri i Linköping. 1800. wV<T*W W & W^^tf^^>A^tW W^É* WWWwwww^wwii^w los Hrr prenumeranter å våga vi vördsamt anhålla, att de hvar i sin ort ville för vänner och be- kanta påvisa det enastående tillfälle, som erbjudes alt genom prenu- meration å Östgöta-Posten kostnadsfritt erhålla en så värdefull boksamling som C. F. Midderstads historiska romaner. Ny roman- serie (romanerna "Drabanten" och "Funten") har påbörjats med Oktober- qvartalet hvadan prenumeration bör ske från den 1 Okt., hvilket till årets slut kostar endast 50 Ore- Hvarje nuvarande prenumerant skulle med lätthet kunna anskaffa minst en ny prenumerant. Romanserien Drabanten—Fursten omfattar omkring 3,000 sidor. Den hittills utkomna romanen Svarta Handen (innehållande 921 sidor, två delar häftade i ett band) erhålles för endast 1 kr. Till Östergötlands Jordbrukare! Härmed kallas länets skyddsvänlige jordbrukare till aMmänt samman- träde ä Linköpings Stora Motell Tisdagen den 10 November kl. 5 e. m. för diskussion öfver stadgar för en skyddsvänlig jordbrukareförening inom. lånet. Äfven jordbrukare, hvilka ännu icke till Sekreteraren anmält sitt in- träde uti berörde förening, åro mycket välkomna. Linköping i Oktober 1896. C. P. af Buren. C. Magnell. C. J. Jakobsson. O. Hagberg. A. U. Westfelt, (10007.239)__________Sekreterare, Kallerstad, Linköping. Vid Östergötlands läns Räddningshem Kungöre/ser. Delegarne Is Lä underlättas, att braodstodsafgifterna för året fiån och med den 1 April 1895 till och med den 31 Mars 1896 utgå efter 60 »re för 1,000 kronors ör- säkringBvärde af fast och 40 öre för lika värde af lös egendom. Vid de äfventyr, som omtörmälas i §§ 40 och 42 af bolagets reglemente, böra ifråga- varande algilter före utgången af instundande November månad till vederbörande komitéordförande er- läggas. Linköping den 17 September 1896. På Styrelsens vägnar: John Önvall. (9633,2351 Per Tollin. Tillkännagifvanden. Advokat-Byrån, Lmkdpmg, Storgatan SO (öfver postkontoret), ombesörjer rtttecåtupu-, boajtreduln- - - fmr oeh koaunls- hoi K- Befallningshaf För arskunder, vid liqvid efter anmaoing. höget en kr. lnoebatVare- v. Haradsböfding Per Antänder. (833613)__________________________ Kemmissiottären in Uiiitynliu, Doktor Rosander i Hjo.iq.arn har återtagit sin praktik. (9967,237) Vid Folkhögskolan och Landtmannasholan d iMnnevad börja nya kurser för unge män den 29 Oktober. Bostad med full inackor- dering kan erhållas vid skolan till ett pris af 20 kr. i månaden. För undervisnin- gen 40 kr. Program och redogörelse gra- tis på begäran. M. Odhner, föreståndare. Adr. Sjögestad ____________________________19748.2S3) För helt år 50 öre. Prenumerera å närmaste postan- stalt å MeUingborgs-Posten Skd- ne-Mallands veckoupplaga, som för hela är 1897 kostar endast 50 öre. Stort format. Rikhaltigt inne- håll. - Vtmårkt följetong. för vanartade gossar finnas platser lediga. Ansökningar, stälda till Direk- tionen, adr. Bankeberg, kunna nu in- sändas. Om vilkor etc. upplyser före- ståndaren på begäran med omgående. (241) Direktionen. åorrcfpondcntcn, ffmtösknmct Stötting — StabtnS odj närmaftt lanblDDabé tteft fprtbbo nljljetg- odj aimonStibmuo, - utkommer nu 3 gånger och fr. o. ni. den 1 December hvarje söcken- da.g. Prenumerera och annonsera. mmmmmmmmm**** mmmammmmmam TjohejI Hrr Annonsörer! Att annonsera i -= 3 =- å skilda platser utkommande tid- ningar, lönar sig naturligtvis alltid bättre än att annonsera i 4. För det otroligt billiga priset af 4 öre pr rad i hvardera, sålunda 12 öre i alla tre, kan man nu an- nonsera i våra tre i den rika öst- götabygden spridda tidningar: Mo- tala Poeten, Nya Mjölby Posten och Skeninge Nya Tidning, hvilkas upplaga öfver- stiger 3,000. Detla är lönande an- nonsering, som bör beaktas af Hrr Annonsörer både när och rjerran. Motala Posten, Motala. mmmmmmmmmmmmm mmmmmmmtmmmmm lelsingar bygden får Ni genom SöderhamBsknriren, Bom utkommer 3 ggr i veckan. Den har meddelare i a a socknar och är epridd öfver- allt i bygden Årspris 5 kronor. (postarvodet ioberäkoadt.) Biöta annonstid ningen för Hälsingland ! Har större upplaga i landsorten än öfriga orts- tidningar tillsammans! Prenumerera töre 21 December! Länet och stiftet östgöte till Afrika. Agro- nomen Lars Frölén, hvilken under flera år idkat mejerirörelse i Norge, afreste i förra veckan till Johannes- burg i Sydafrika, der han engagerats af ett nybildadt engelskt mejeri- och exportbolag. Tyskt lotterigeschäft. Förmodligen för att möta den före- stående konkurrensen från det blif- vande svenska utställningslotteriet hafva en del tyska lotterikollektörer funnit på att öfversvämma vårt land med lotteribref af delvis ny art. Brefven innehålla nämligen utom de lockande prospekten äfven lottsed- lar plus två tioöresfrimärken; der- jemte uppmanas de respektive adres- saterna att, i händelse de ej vilja be- hålla lottsedlarna mot insändande af motsvarande belopp i penningar, re- turnera dem. Någon sorts skyldighet för dem, som mottaga dylika bref, att besvära sig med en returnering förefinnes natur- ligtvis icke, utan torde man tryggt kunna kasta dem i papperskorgen. Till Australien afreste den 14 dennes från Hällestad sjömans- missionären pastor K. Hultmark med fru, en dotter till kronolänsman C. Aug. Rinnander i Skånstorp och hans maka, född Sandström. Då resan an- träddes hade en stor skara af det unga parets stora vänkrets, samlats vid Hällestads jernvägsstatioh för att säga dem farväl. En sångkör utförde sång innan tåget afgick med de lång- väga resandena. Pastor Hultmark har förut, som sjömansmissionär ver- kat i England. Vadstena stadsfullmäk- tige hade i tisdags ett längre sammanträde, hvarvid afgjordes den för samhället "brännande frågan om uppförande af ett hus inrymmande bank, post och telegraf, som spar- banksstyrelsen begärt att få uppföra på en af två föreslagna, staden till- höriga tomter. Efter en mycket vidlyftig diskus- sion beslöts att nämnda byggnad skulle få uppföras å den till Engel- brekthuset hörande tomten, hvarå nu mejeriets isupplag finnes. Beslutet fattades med 15 röster mot 4, hvilka senare voro för den mellan hotell Bellevue och bokhandeln belägna trädgården. Vid tomtupplätelsen fästes de vilkor att sparbanken skall för de tre återstående åren af nu gällande arrendekontrakt för meieriet hälla staden skadeslös för den ge- nom byggnades uppförande minskade hy- resinkomsten, samt iakttaga den under utar- betning varande nya stadsplanens gaturikt- ningar och gatubredder. att i ärlig tomt- hyra erlägges 200 kr., samt att, i händelse sparbank' n framdeles vill athända sig bygg- naden i fräga, staden skall ega förköpsrätt till af båda parterna skälig ansedd summa. Närmare bestämmelser i kontraktet skola uppgöras af drätselkammaren Stadsfullmäktige beslöto vidare i enlighet med beredningsutskottets förslag att ingå till k. m.t med ansö- kan om förlängning af stadens stapel- stads-, nederlags- och transitoupplags- rätt under ytterligare 10 år från den 1 Januari 1898. Såsom stöd för sin anhållan anföra stads- fullmäktige, att tullkammaren under den senaste 10-års-perioden lemnat en inkomst af 198.174 kr. mot 34,047 kr. i utgifter och sälunda gifvit staten betydlig vinst, samt att särskildt den uppblomstrande cigarrfa- briken redan nu importerar för betydliga summor tullpligtiga varor från utlandet, och att transitotrafiken med jemvägen Fo- gelsta-Linköping, hvarigenom trafiken till vestkusten måste bli lifligare, skall betyd- ligt ökas. Till kyrkoherde i Solna pastorat har utnämnts kyrkoher- den i örtomta at Linköpings stift Fre- drik Hammarsten. Frågan om en svensk nationaldag behandlades på sam- manträde häromdagen med Fosterländ- ska Studentförbundet i Upsala. Såsom vi förut nämnt atsände för- bundet vid slutet af vårterminen en skrifvelse i denna fråga till flere an- dra föreningar, från hvilka svar delvis ingått, och hafva såväl Svenska Na- tionalföreningen i Stockholm som Sve- riges allm. Folkskollärareförening ut- talat sina varma sympatier för Mid- sommardagens firande såsom en natio- nell högtidsdag. Förbundet uttalade också sina sym- patier för Midsommardagens väljande, men har samtidigt uttalat såsom önsk- värdt att Gustaf Adolfsdagen (den G Nov.) måtte såsom representerande vårt största historiska minne, allt fortfarande firas såsom en svensk hög- tidodag — en skolornas fest- och fri- dag. Till sekreterare nyvalde förbundet fil. kand. S. Lundmark och till styrel- seledamot fil. kand. H. Frölén östgö- tar. Bland styrelsesuppleanterna mär- kas jur. stud. W. Ileulersvärd och jur. fil. kand. A. Wollin östgötar. Förbundet kommer att fira en stor Gustaf Adolts-fest i universitetets aula den 6 nåstk. November med hög- tidstal af docent F. von Scheele. Ett mystiskt dödsfall. Gården n:r AM Humlebergsgatan i Linköping har på senare tiden haft ett mycket dåligt rykte. Den egdes af en gammal man L. A. Svanborg, hvilkens föregående varit sådant, att han för alltid var dömd medborgerligt förtroende förlustig. Denne bodde der på nedra botten sedan många år till- sammans med ett äldre fruntimmer, hvars anseende icke heller varit det bästa, och för öfrigt inhystes i går- den i husets öfre våning ett par Tös- aktiga qvinnor, så att man kan för- stå att det ej var det hyggligaste lif, som der fördes. Nu har, under nat- ten till den 15 d:s, nämnda Svanborg skilj ts hädan på ett sätt, som man ännu icke fått full klarhet öfver. Om- ständigheterna vid dödsfallet voro följande: I onsdags qväll hemkom S. med en annan mansperson, som skulle tillbringa natten i huset. Efter en stund väckes den ofvannämnda, i ett sidorum sofvande gumman af S., som kommer inraglande och stu- par omkull på golfvet. Som sådant ej lär ha varit ovanligt, föste gum- man sig icke dervid utan slumrade åter in. Då hon vid 3-tiden på nat- ten åter vaknade, fann hon S. fort- farande ligga på golfvet och uppma- nade honom att stiga upp och gå till sängs ordentligt. Då hon emel- lertid ej lyckades väcka honom på det sättet, utan fattade tag i honom, märkte bon att han var stel och kall och nedkallade de ofvanpå boende qvinnorna. Då dessa kommo ned, inkom äfven från ett annat sidorum på nedre botten den mansperson, som S. haft med hem på qvällen. Denne grep ett urfodral, som S. haft med sig, under yttrande: "Allt skall ni väl inte ta' ifrån mig heller", och försvann derpå från gården. Vid betraktande af S:s lik, märktes nu att han fått tvenne hål i högra tin- ningen, hvarur blod flöt. Af åtskil- liga omständigheter att döma syntes han emelleitid ej fått dessa sår af fallet mot golfvet, utan antagligen förut. Polisen tillkallades och förhör anstäldes, men deraf framgick ingen- ting, hvaraf med bestämdhet kunde slutas till dödsorsaken. Qvinnorna ville låta påskina som sannolikt att S. sjelf på något sätt tillfogat sig nämnda sår; men gumman medgaf också möjligheten af att främlingen "dräml till honom ett slag". Af obduktionen har framgått, att döden orsakats genom yttre våld. I Sitt 90:de år ingick nyligen seniorn bland Linköpings stifts pre- ster kyrkoherden i Ödensvi L. Bun- nell. Éyrkoherde R är, som bekant, en äkta kärngubbe, hvilken till ända för ett par år sedan ensam skötte alla prästerliga sysslor i sin ganska stora församling. Trots sin höga ål- der är han ovanligt rask och kry. Ett blodigt "upptrade egde rum vid Alguvid i Eaga socken natten mellan onsdag och torsdag f. v. mellan ett par der tjenande drängar. På månadsmötet i Linköping den 14 d:s, hvilket de besökt, hade de tagit sig för mycket till bästa, och särskildt kom drängen Helmer Johansson, re- dan förut känd för sin oregerligbet i bygden, i ett våldsamt berserkalynne och skamfilade vid hemkomsten först i drängstugan sin medtjenare foraren Lindqvist ganska illa genom slag med en metallsnusdosa. En annan närvarande person af betydlig kropps- styrka lade sig dock emellan, så att J. fann rådligt med det snaraste af- dunsta och begaf sig till köket, der han började larma och föra oväsen, hotande att taga lifvet af en piga och knuffade matmodern, så att samt- liga innevarande fruntimmer satte sig i säkeihet i andra rum. J. giok ut i drängstugan igen och började der ladda en revolver som han hade. En annan dräng listade emellertid från honom patronasken, så att han ej hann få tag i mer än två patroner. J. återvände med den sålunda lad- dade revolvern till hufvudbyggnaden och aflossade ett skott på gården och ett i förstugan samt kom derpå åter in i köket och ville ha rätt på pigan Selma Carlsson, som han skulle skjuta "emedan hon sagt sig skola förgifva pigan Anna Karlsson" (J:s fästmö). Pigan Olivia Johansson, som vid tillfället var inne, lyckades emel- lertid något lugna J. och förmå ho- nom att med sig uppsöka Anna. Vid utttädet ur köket öfverfölls emel- lertid J. alldeles olormodadt och utan föregående ordvtxling af den i förstu- gan mötande Lindqvist, hvilken med en skohammare tillde'ade honom flere slag i bufvudet, så att han genast föll svårt blödande till golfvet och förlo- rade medvetandet. L. säger sig ha gjort detta dels för att hämnas och dels för att skydda qvinnorna lör J:s mordlusta. När L börjat reflektera ötver hvad han gjort skyndade hia midt i natten till församlingens pastor och anmälde hvad som förefallit, hvilket sedau af pastorn inrapporterades till kronolaoBmannen L:ndeström i Linkö- ping. Från Linköping tillkallades ä.veti d:r Suber, .--om löt band J., hvilken även dervid uppträdde mycket vildsint J. iu'ö des deieltc-r till länslasarettet bär- städes. H^n hade fått flere svåra kro-s bår i bufvudet, alla genomträngande liunul valen iutill benet och ett slag bjk ei.s örat hade till och uied krossat be ni> t. Foraren \V. A. Lindqvist har häk- tats af kronlänsman Lindeström och införpassats till länsfängelset. Lind- qvist är född i Mogata 1862. Den misshandlade Helmer Johans- son, hvilken vårdas å Linköpings lasarett,har undergått operation, hvar- vid flere benskärfvor utplockades ur hjernan. Hans tillstånd är rätt be- tänkligt. Urarfvakonkurs har an- hängiggjorts vid Linköpings rådhus- rätt efter afl. jägmästaren G. O. We- stin. Bouppteckningen visar i till- gångar kr. 2,744: 89 (deraf lifförsäk- ring i "Nordstjernan" 2,000 kr.), skul- der kr. 8,063: 29. Oprioriterade for- dringsägare lära ej kunna påräkna någon utdelning. Nära döden genom kar- bolsyreförgiftning. En 2 årig dotter till skräddaren Wallenborg i Goltfridsberg råkade under modrens frånvaro få tag i en flaska med out- spädd karbolsyra och drack ur en del af innehållet. Då barnet en timme efteråt fördes till läkare, doktor Su- ber, var det sanslöst. Det lyckades dock genom upplifvande insprutnin- gar, magpumpning och motgift rädda den lilla. Fallissement i Vester- vlk. Till Ö. C. skrifves: Handels- firman F. O. Svensson & k:ni (inne- hafvare hr F. O. Svensson) i Vester- vik har försatts i konkurs Firman har sedan 2 å 3 år tillbaka idkat manufakturuffär der i staden. Orsaken till obeståndet uppgifves vara stora förluster i ett par föregående kon- kurser inom samhället. Emellertid bjuder hr S., som jemväl eger ett par jordbruksfastigheter, ackord med 60 procent. Vesterviks stad köper fastigheter. Vid auktion här- omdagen å Alb. Tengers i Vester- vik dödsbos fastigheter inropades egendomarne näs 43, 44, 55 och 56 i stadens östra qvarter med ett dertill hörande större kallbadhus genom drätselkammaren för hamnkassans räkning för 17,000 kr. Taxeringsvär- det är 18,000 kr. Köpet skedde för att utvidga sta- dens skeppsbros södra del öfver tom- terna nas 43 och 44; n:is 55 och 56 skall staden deremot söka försälja. För ett par månader sedan köpte staden en annan fastighet, nämligen lägenheten Karlsruhe, för 10,000 kr. Denna egendom behöfves för gatu- regleringar i och för den blifvande nya kyrkan. Exekutiv auktion å landt- brukaren Olof Olssons konkursmassa tillhöriga 1 mtl frälse säteri Hestra ooh V: mtl krsk. Smedstorps Söderg. med qvarn och såg i Torpa socken förrättades den 15 dennes inför läns- styrelsen. Fastigheterna, bevillnings- taxerade till 45,000 kr. och saluvär- derade till 44,438 kr., inropades lör 36,000 kr. af jur. stud. Emil Olsson för enkan Christina Olssons i St. Farsbo, Ulrika socken, räkning. Krokeks nya kyrka. In- vigningsdagen för den nya kyrkan i Krokek är nu definitivt bestämd till söndagen den 8 November. "Östergötlands största björk", i allén till Hösterums gård i Mogata, bröts af den häftiga storm som härom dagen drog fram öfver våra bygder. En kraftig vindstöt bräckte stammen tvärt af 7 å 8 alnar öfver marken Om björkens storlek har meddelats till S P, att stsmmen efter ögonmått beräknad vara cirka 3 '/2 alnar i om krets vid marken samt haft en höjt till kronan af cirka 100 fot. Egendomsaffärer. Fabri- kören Carl Erik Jonsson i Norrkö ping har den 14 dennes försålt sina egendomar Aselstad och Lavestad, be lägna i Tingstads och S:t Johannis socknar, till landtbrukaren Alfred Eriksson i Melby, Ukna socken, med tillträdesrätt den 14 nästa Mars. Yttre inventarier ingå icke i köpet. Priset omkr. 90,000 kr. Köpet liar för- medlats af G R. Johansson i Sidkälla. Östergötlands kreaturs- försäkringsbolags styrelse har vid Oktobersammanträdet beslutat utanordna följande skadeersättningar: till O. Peterson, Kederlösa, för en häst, kr. 135, till E. A. Liljedal, Landoryd, för en d:o kr. 140, till Ludv. Juberg, Linköping, för en d:o kr. 210. till C. M. Appelbergs sterhhns, Ramfall, for on d:o kr. 115, till A. .1. Andersson, Karna, för en d-o kr. 175. till J. A. Westerlund, Vårdnäs, fur en d o kr. 70, till grefve G. H. Spöns, Grenshoinien. för ott föl kr. 48: 50, summa kr. 839: 50. Tjellmo skyttegille hade söndagen den 11 dennes täflingsskjut ning om statens pris. Pristagare blefvo följande: I klass II: I sta pris hrr C. H. Karlen, 2xiia pns C. Eriksson. I klass I: l:stapris hr AF. Hellstrand; tta pris hr J. F. Zakrisson; 3die pris hr K. J. Lönner; 4 de pris hr A. i. Anders- son; :.;te hr O. Holm; 6te pris hr John Jansson Vid dereftor företagen insatsskjutning blefvo nedanstående pristagare i nämnd ordning. Ilisatsskjiitmny nu / l.vr ivaritjii. Znkris- son, Lönner. C. Eriksson, O. Holm. Insatsskjutning no 2: hrr Karlen. Rid- du-Ujrg. Holm, Aug. Jansson, 7.;ikn<soi . Insatsskjutning no ■-'.: hrr Karlen. Holl- trand, Holm, Lon ner, Ridderhorg Efter skjutningens slut intogo om- kring ett trettiotal af gill.its medlem- mar gi-mensam middag ä Tjellmo gäst- gifvaregård, under hvilken ordföran- den, löjtnant Ridderborg, inledde skå- larnes rad med en skål för konungen. Senare intogs supé, hvarelter festen fortsattes under muntert samqväm ett godt stycke inpå aftonen. Borgenärssammanträde. Förre stationsinspektoren i Söderkö- ping Osvald Lilliekronas fordrings- egare hade häromdagen sammanträde för att taga del af den af notarien C. Berglund upprättade boupptecknin- gen och att besluta rörande boets realisering. Tillgångarna voro upp- tagna till 1,728 kr. och skulderna till 13,336 kr. 28 öre, deraf till anförvand- ter omkring 9,000 kr., från hvilket belopp dessa dock på vissa vilkor förklarat sig villiga att afstå. För att taga hand om boet och på bästa sätt söka realisera detsamma utsagos rådmannen Gust. Grefberg och hä- radsskrifvaren O. J. Möller. Domprostvalet 1 Linkö- ping. Sedan domprostbeställningen i Linköping stått ledig i 3 V; år eller sedan den 24 Maj 1893 börjar man nu kunna skönja den dag, då embe- tet varder med ordinarie innehafvare besatt. Första profpredikan hölls i söndags af förste förslagsrummets innehafvare kontraktsprosten d:r J. F. Håhl, och nästa söndag profpredikar andre för- slagsmannen lektor A. v. Engeström. Derpå följande söndag eller den 1 Nov. blir frågodag. Om, såsom väl antagligt är, extra profpredikant icke kommer att kallas, så skall valet ega rum söndagen den 15 November. JLinköpingsbo 1 Kina. Så- som på sin tid omtalades, blef i fjol konsulatstipendiaten E. Enhörning(b. Linköping) förordnad till vice kon- sul i Shanghai, hvilken befattning han snart nog tillträdde. Klimatet derute bekom emellertid till en bör- jan hr E. ej riktigt väl, hvarför han i våras hos utrikesdepartementet an- höll att få förflyttas till annan plats. Hr E. har i sommar under någon kor- tare tids tjenstledighet företagit en rekreationsresa till Japan, från hvil- ken han nu återkommit. Enligt bref till hans anhöriga här i Linköping har nu hans helsotillstånd i bety- dande grad förbättrats och vice kon- sul E. nar den 1 September åter in- trädt i tjenstgöring samt hoppas snart nog vara fullt återstäld. Östgöta nations i Upsala sjellhjelpstörening har till styrelseleda- möter utsett fil. kand. N. Sjernberg; teol. stud. G. Malmberg, fil. kand. E. Aurelius, teol. stud. E. K. Broman, fil kand. C. Wejle, jur. stud. A. Sjöholm, fil. stud. A. Lydahl, fil. kand. O. Janse och jur. stud. I. Broström. — Öatgöta nation uppvaktade i tors- dags f. v. sin inspektor prof- Frith. Holm- gren med anledning af hans 65 ånga Dödsfall. (N. T.) Gamle teater- direktör J. F. Smitt är icke mer! Efter en omkring 78-årig lefnad, hvar- under mer än 60 år egnats åt sce- nisk verksamhet, afled"gubben Smitt", som han sjelf gerna kallade sig, i lördags på förmiddagen i sitt hem i Söderköping. Sedan Smitt i ett i åt- skilliga landsortstidningar först offent- liggjordt arbete med titeln "Teatern förr och nu" sammanfört sina rika minnen från en lång teaterbana. hvar under han besökt Sverige, Norge, Finland ooh Danmark, och seder- mera låtit utgilva detsamma i bok- form, gjorde han åtskilliga resor för att bland sina många vänner och be- kanta afyttra detta arbete. Förliden vår gjorde han för samma ändamål en tur till södra och vestra delarna af vårt land och mottogs, hvar han for fram, med öppna armar och en, som han sjelf tyckte, oförliknelig gästfrihet. Det myckna kalasandet, nattvak och resor talte nog den gamle direktören icke vid, ty strax efter hemkomsten från denna färd insjuk- nade han och har sedan dess ioke varit frisk. Länge har han nu varit sängliggande, och man har förundrats öfver hans seghet och motstånds- kraft. I lördags har dock den gamle direktören gjort sin sista sortie, sörjd och saknad af anhöriga och vänner i mängd. En riklig hedersman var han, i sin krafts dagar en god skådespelare och en utmärkt teaterdirektör. De enskilda skogarnes värd. Sedan riksdagen i skrifvelse den 13 Maj innevarande år anhållit, att kongl. maj:t ville tillsätta en ko- mité af sakkunnige män för att ut- reda, hvilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas för vinnande af en tillfreds- ställande vård af de enskilda sko- garna, och derefter framlägga de för- slag, hvartill denna utredning, med hänsyn till de inom olika landsdelar rådande förhållanden, gåfve anled- ning, har kongl. maj:t den 16 i denna månad funnit godt tillsätta en komité med uppdrag att verkställa den ut- redning och uppgöra de förslag, som afses i riksdagens förevarande skrif- velse. Till ordförande i denna ko- mité har kongl. maj:t fbrordnat riks- marskalken frih. F. von Essen samt till ledamöter landssekreteraren A. Asker, verkställande direktören i Kors- näs sågverksaktiebolag, jägmästaren B. Martin, ledamoten al riksdagens andra kammare P. G. Näslund, gods- egaren frih. C. J. Rappe, jägmästaren C. M. Sjögreen och ledamoten af riks- dagens första kammare H.P. P.Tamm. Laxfisket i Motala, i ström- men och Motalaviken har under den nu gångna fisketiden varit mera gif- vande än väl på 25 år. En stor del af laxen har exporterats till de stora fiskmarknaderna i Lubeck och Berlin samt till centralhallarne i Paris. Böter i stället för fän- gelse? Borgmästaren V. Egnell i Grenna, som förelagts alt afgifva förklaring i anledning af de besvär, som af redaktör Emil Kjellberg och handlanden N. Unman anförts öfver Göta hofrätts utslag i det bekanta tryckfrihetsåtalet, har den 15 dennes till nedre justitierevisionen inkommit med dylik förklaring och dervid, en- ligt Sv. Dagbl., anfört följande: Med hänsyn till do omständigheter Kjell- berg till tin ureäkt åberopat och den kännes- dom jng eger om artikelns upphof samt då ett Btiflffju laHviel gen icke bör eä'tas strän- gare än som svarar mot arten af den brotte- liga viljan, är det för mig motbjudande be- strida, det afseer.de ftänkanues Kjellbergs hemställan att s'raff.'t för förbrytelsen må be- stämmas till böter, ooh har j^g följaktligen icke u&got att erinra mot att besvären i denna del vinna det beaktande de skaligen knnna anses förtjena. I ötrigt hemställer jag. att besvären ic're måtte föranleda ändring i hof rättens dom, dervid. med erinran att lag icke i målet fullföljt något anspråk på skadestånd. hvilket i så fall domstolarna lekeknnnat lag- ligen undgå bifalla, jag anser mig desto mera berättigad att erhålla full ersättning for mina i saken hafda utgifter och mina bland annat af en omfattande bevisionng föranledda be- tydande besvär, hems aliaude jag dertor att det af hotratien faststäldaersättniog.beloppet mat e lemnas oförändradt. Egendomsarrende. Egen- domen Pryssgården i Östra Eneby socken har blifvit utarrenderad på 6 år till arrendatorn E. Hesse & Sörby för 2,500 kronor pr år. Egendomahandel. Maski- nisten J. C. Helin har försålt sin gård i hörnet af Generals- och Södra S:t Persgatan i Norrköping till fröknarna Märtna och Elna Svensson i Söder- köping för 55,000 kronor. Bränvinskontrollen. Till kontrollör hos landtbrukaren Petters- son i Ullevi, är från och med den 2 nästk. November kaptenen friherre Hj. Rohbinder af k. bfhde inkallad. Landsstaten. K. befbde har förordnat e. o. landskanslisten Edvard Bergström att från och med den 19 d:s intill den 1 nästa November, under hvilken tid kronolänsmanuen J. Grahn beviljats tjenstledighet, törestå läns- manstjensten i Åkerbo härad. — Kronolänsmannen L. Boman har beviljats tjenstledighet från och med den 19 d:s intill den 24 dennes, och är t. f. kronolänsmannen i Kinda härads norra distrikt, Seth Bäckström, förord- nad att under tiden jemväl föi estå läns- manstjeneten i Kinda härads södra di- strikt. Folkskolan. Till lärare vid Boxholms bruks folkskolor valdes enhälligt den 13 dennes vikarierande läraren derstädes Hugo Stenström från Gotland. — Till folkskollärare vid en flyt- tande folkskola inom Bräkne-Hoby socken har enhälligt valts vikari- erande läraren derstädes S. G. Jo- hansson från Dörarp, i år utexami- nerad från Linköpings seminarium. Följande första distrik- tets jernvägstjenstemän söka — skrifves det till oss — ledig» stationsinspektorsbefattntngarne i Av- vika, Storlien och Tumba: Arvika: stationsinspektor A. E. C. Möller, Kimstad; Storlien: förste sta- tionsskrifvaren A. Åberg, Mjölby; och Tumba: stationsinspektor F. W. Sand- holm, L nghem, stationsskrifvsrne A. Wiström, Norrköping och N. G. Arfvid- son, Gnesta. 76 Detta ord hade dock knappast hunnit öfvei hans läppar, förrän dörren öppnades och en liten undersätsig man inträdde, klädd i frisrock med sam- metskrage. Hans anletsdrag vittnade om godhet och belåtenhet med sin verld. I den ena handen höll han sin hatt, i den andra sin käpp. Läsaren återfinner i denne man födgeniet Alms vän och kamrat eller mannen med kassan, hvilken, då Alm hastade ifrån Liljeholmen, för att så fort som möjligt skaffa sig företräde hos Reuterholm, i lugn och ro stannade ensam tjvar för att njuta af sin påtända pipa och ännu otömda toddy. Sedan dess hade väl en timme eller ett par försvunnit, men han hade fördrifvit tiden på det allra bästa sättet, han hade nämligen stoppat om pipan och för- vandlat toddyn till en långtoddy, som kännare påstå vara något alldeles ypperligt. För öfrigt hade han orubbligt förblifvit på sin plats, ehuru man derför icke må tro, att hans tankar förblifvit lika stillasittande. De hade svärmat om- kring med honom på mångahanda sätt. Med en toddy i handen och en pipa i munnen lifvades hans tankegång på ett ganska underbart sätt. Han hade också haft de allra skönaste framtidsplaner, och i tobaksrökens grå, omvexlande hvirflar hade han till och med sett dem ett ögonblick så lifligt framför sig, att han trodde sig vara den lyckligaste menniska på jorden. I dessa luftiga rökbildningar hade han in- billat sig se ett litet grått, trefligt hus, som såg sä inbjudande och vänligt ut . . . och så trodde han sig se ett stort rum . . . och derinne en liten källar- disk . . . och "på disken en liten toddy ... och bakom toddyn en man med frisrock . . . omhvärfd af ett lått tobaksmoln ... och denne man hade ett så 77 välmående utseende ... en glänsande hy . .. ooh en skinande isterhaka . . . och i denne man tyckte han att han igenkände sig sjelf. Han var lycklig. Huru länge han skulle ha kuunatförbliivaidenna btällning, syseisatt med sina egna iaktagelser, vore svårt nog att bestämma, men äfven han uppväcktes ur den ljufva förtrollningen, först och främst deraf, att pipan ej längre ville gifva någon rök ifrån sig och de lätta molnen för hans somnambuliska fun- deringar dymedelst på en gång försvunno, och för det andra deraf, att äfven längtoddyn icke var nog läng, utan tog sig friheten att upphöra och således den strömådra, som satte hans fantasis hjul i gång, sinade ut, men slutligen och framför allt derför, att ljudet af skramlande vapen äfven nådde hans öra och omsider förmådde honom att också låna sin uppmärksamhet åt hvad som tilldrog sig omkring honom. Mannen var icke något födgeni, ehuru han födde sig ganska väl; han var helt simpelt en vanlig klok karl, med temligen klart och rent omdöme, och der icke förståndet någon gång ville räcka till, väg- leddes han alltid af sitt goda hjerta. På sådant sätt misstog han sig ganska sällan om det rigtiga och passande, i hvilket fall som helst. Lugnt qvarsittande på sin plats, observerade han likväl nu allt, som Ulldrog sig; med förundran hade han sett officerns korta besök i källarsalen, hört hans frågor och märkt, att tvenne poster utsattes vid porten. De ord, som undföllo Marie, spredo äfven sitt ljus öfver hvad som passerade. Han erinrade sig nu äfven Alms hastiga aflägsnande, hans besynnerliga uppförande, de halfva, otydliga uttryck, som han kastat omkring sig, ibland hvilka han särskildt påminte sig ordet samman- svärjning. Han nästan smålog, då han erinrade sig det. Det föll honom in att spela Alm ett spratt. Till och med det vänliga i Armfelts ansigte för- svann som en vindflägt. Med vredgad uppsyn reste han sig upp. Den instörtande mannens utseende ukade ännu mera Armfelts förtrytelse. Han bar en på sidan uppviken, rund hatt, prydd med kokard, plym och guldtrens. Han bibehöll hat- ten qvarsittande pä hufvudet. En blå jacka med guldgaloner i hvarje knapphål och runda lörgylda knappar prydde honom ganska väl. Underkläderna voro af gult elgskinn. Höga, öfver knäna uppgående ridstöflar fulländade hans drägt. Vid sidan bar han ett långt, brodi svärd. Mannen var undersätsigt bygd och af medel- måttig längd. Dot såg ut, som om hans starka arm med lätthet skulle kunna föra det breda svärdet. Hans ansigte var uttrycksfullt; framför allt lyste mod och beslutsamhet deri. Hans klädsel tog sig likväl nu mindre pryd- ligt ut, i följd deraf att han var helt och hållet nedstänkt af smuts. Hans namn var Netheiwood. Han var drabant i hertigens tjenst. 1 ett föregående kapitel omtalade vi, att herti- gen alsände en hofman med en hemlig skrifvelse till fröken Rudensköld. Denne hofman, som vi kanske origtigt så benämde, var ingen annan än Netherwood. Med brinnande ifver hade han sökt motsvara sin herres förtroende. Genom att passera öfver den Blå slussen i stället för den Röda, hvilken seuare väg Reuterholm tog, hade han lyckats att obemärkt komma förbi honom. I full karrier sprängde han Hornsgatan framåt; gnistorna sprakade kring hästhofvarne, men ett ögonblicks bristande uppmärksamhet på tyglarna kom det modiga djuret att snafva, att störta, att bryta sitt ben. Netherwood hade ej tid att dröja; nedfälda rullgardinen något åt sidan. Var god, fortsatte han, och se sjelf. Der vid lampskenet glänsa vapen. Ni ser? Både Aminoff och fröken Rudensköld sågo det. — Men jag förstår ej, började åter den förre. — Jag hörde der nere på gården, att man ta- lade om någon sammansvärjning, någon förändring i styrelsen. Mauritz tog sig här till godo de ord, han sjelf hört. Aminoff och fröken Ruderisköld vände sig, lik- som dragna af samma magnetiska kraft, på en gäng emot Armfelt, men han tycktes ej märka denna rö- relse, sä syntes han allt mer och mer hafva försjun- kit i betraktande af den unge man, som slumpen så oformodadt stålt i hans väg. — Jag är, tillade Mauritz vidare, alldeles obekant, med hvad skäl en arrestering här kan komma i fråga; det är också icke öfverläggningens röst, utan endast min känsla jag följt, då jag hastat hit. Om det be- höls, derom jag icke kan döma, sä erbjuder jag oegennyttigt mm tjenst och tror mig kunna rädda er. Der nere vid stranden ligger en båt, till hvilken en sidoväg förer. Viljen I följa? Jag för eder, hvart I behagen. Det tiohjertade i hans utseende, den enkla upp- ngtighet, hvarmed han uttryckte sig, allt öfverty- gade om hans rena alsigter. — Tala då, Mauritz! bad fiöken Rudensköid, vänd till Armfelt. Det var ett öfverraskande, behagligt intryck, som Dönng erfor vid ljudet af sitt eget namn från dessa läppar, valda af svällande purpurtråd. — Ögonblicket är dyrbart, vågade han också tillägga, för att gifva stöd åt det unga fruntimrets