Titel: Östgötaposten
Datum: 1896-12-04
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VBCKOSULD Redaktör och i STGOTå-POSTEN Egare och törläggare: Aktiebolaget Ostgöta Correspoudcnteus Booktrjekerl, Verkställande direktör: Fr»dr. Hammar» t röra N:r 49. Prenumerationspris: För belt år kr. l:SO, för tre qvartal kr. 1,15, för balft . och ett qvartal 50 öre, postbcfordriiigsafglftcn inbcräkuad. Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 4 December. Annonspris: Pr petitrad 8 öre; fria främmande orter 10 öre. Utländska annonser jre. Förlofniogs-, vigsel- oeh födelseannonser 75 öre; dödsannons 1: 50. I Lösnummerpris 5 öre. Ö,tgöta Correspondenteus Boktryckeri i Linköping | 1896. Ti/lkännagifvanden, Advokat-Byrån, Linköping, Storgatan 50 (öfver postkontoret), ombesörjer rättegångar, bontreilnlu- Jtar, Inkasseringar och kommit- sionäronppdrag bos K. Befallningshaf- vande ro m. Billigaste Inkassotaxa: För årakunder, vid liqvid efter anmaning, högst en kr. Innebafvare: v. Häradshöfding Per Aruauder. (3336.13) hos UnsstyrelseD, Hofrätts e. o. notarien K. Arnander, ombesörjer mot lagatadgad taxa band- lingars inlemnande och uttagande. 4DBa> kostar den 3 gånger i veckan utkommande CÖDERKÖPINSS TIDHIN6, December månad 1896. Prenumerara pä prof! Ni skall då tå lära känna en Inne- hållsrik, underhållande, human och i god, försonlig och folklig anda redigerad tidning! Qlia f Söderköpings med omnejds offl- ^■VawS)». clella annonsorgan. Annonspris endast 8 öre pr rad. (11245) För bett år 50 öre. Prenumerera' å närmaste postan- stalt å Helsingborgs-Posten Skå ne-Mallanas veckoupplaga, som för hela är 1897 kostar endast 50 Bre. Stort format. Rikhaltigt inne- hall. - Utmärkt följetong. Ett |il akt -!6r- Siålbiliiir! Ett exempellöat till- fälle att gratis erhålla en noggrann oeh sakrik Smålands beskrifning erbjuden härmed i det att alla prenumeranter pä Nya Veriöbladet fråo och med ingången af af 1697 komma i besittning af detta arbete, aom i sär- skild bilaga åtföljer tidoin- gen, ocb tryckas så, att det kan bindas i bokform, Afven andra, som bafva intresse för dylik litteratur, böra icke föranmma detta tillfälle till erhållande af en värderik provinabeskrif- ning. som härmed inbjuder till prenumeration, hänvisar i öfrigt till sitt värderika och omvexlande innehåll samt lina kraftiga, vakna och sjelfstandiga inlägg i da- gens frågor. OBS.! Profnommer af Smålands bewkrir- nlng är färdigtryckt ocb sändes jemte tidningen pä begäran. VexiÖ i 0ec 1896. Redaktionen. Ödeshög. Uadertecknad rekommende lager af tina o ocb enklare Likkistor samt alla slaes begrafningsartikla tard-gsydda svepningar m m. (265) ___A. L,. 1 Gutar och andra Svea rikes inbyggare, som önska erhålla Bnabba och till- förlitliga nyheter från "öatei bjöds pärla", böra icke församma att ge- nast vid närmaste postanstalt pre- numerera på Gotlands-Posten för år 1817. I politisk nyhets- ocb annotiat ilning för Visby stad ecu län, utkommer 4 gånger i veckan till det oerhörd! billiga priset af endast 2 kr. 50 öre för helt år, postarvodet inbeiäknadt Gotlands-Posten är pigg, lättläst och omvexlande, aldrig tråkig, men icke he ler skan- daH.UT.grig. lä grund af att Gotlands-Posten bland sin läsekrets räknar Gotlands religiösa och nykterhetsväuliga be- folkning, bar den en köpstark pub lik, hviSket herrar Annossörer särskildt böra beakta. Anuonspn Bet är 10 öre pr vanlig petitrad. Visby i Dac 1896. Fö/ redaktionen Joh Kvint. Prenumerera Jordbrukarens Tidning, organ för äkeibruktt och dess binäringar Sedan M<i månad 1896 har tidningen ny re- daktion. Vårt mål är att genom artiklar, uppsatser och råd rörande jordbruk, hus- djurs- och trägårdsskötsel, b odling, bushåll och hem m. m. sprida kunskap hos och med- dela upplysningar åt den klass specielt af vårt folk. aom b ukar vår avenaka joid. — 1 den till bel&rsprenameranter årligen utkommande gratlakalendern intagas längre, värdefulla j »rdbruksartiklar m m. jemte nyttiga erfarenhetsrör, råd ocb recep- ter m. m Nästa års kalender blifver närde lea värdefull genom vyer från och bcskrifnin- gar öfver utställningen och de utatälda före- målen, hvarföre vi hoppas, att densamma (den utkommer i medio af Juoi 1897; skall Wmita tjena som uppslagsbok och hje preda för utetällningabesökaode. Ei väl afcrifven artikel, "Dan sverika riksdagens ställning med afseende å beskattnings- och budgets- frågor" i flyter b1, a. i 1897 års kalender. — Äf förf. till 1896 ära bilaga är en längre upp- sats om trädgårdsskötsel sknfv n tv I nen införes i tidningen på nyåret. Prenumerationspris: Annonspris: Helt år . . . kr. 1: 50 I *>, M,SrM<1 3 kvartal . . „ 1: 20 I „ Pf **ltrad 2 , . . (fe 851 Första, andra o. 1 „ . - l o- LO ; aista sidan . . 25 5. Per månad . 0: 45 öfriga sidor . . 20 ö. Postarvodet inberak :t | Omtyekt annonsorgan. UkmpUte far sockenbibliotek. Stockholm i D cember 1896. ___Redaktionen. mmmmmmmmtmm» öre, "25 postarvode inberäknadt kostar under December månad Vadstena Låns Utom tidningen erhåller hvarje prenumerant bland annat gratis ett stort, rikt illustrerad t 16- sidigt Srulnummer, ensamt värdt minst 50 öre. Obs.T Prenumerera genast, så att alla numren från måna- dens början kunna erhållas. mmmmmmmmmmmmm Itdtaotikap o /uffon * llkbrännlng t Kraaiagen * MKtI 5 skar kos rim to aagoa -" k«H g" .Tn^ektör.n af dias aekra- < taran 1 Btooi- q kclm, Göteborg, Z Safla, Hälsing- > •arg. Örebro • __ •Ilar Malm». STnnirun, u ' ■*•*•» 2 Krama' oriet" O 1 Btoo iclm 8TO0KHOLM. f*v| il 99* cSJ%u, thatämåa jr* oelt <fvariaU/nmiir- tTöréebt/itiga Jcr*afiringtoil8or. &F* Hingst, som kan anmälas till för- säkring otnedelbcrt före kastration, anses i likhet med § 27 i regi såsom redan försäk- rad, då handlingarne blifvit af försäkrings- tagaren underBbtifna och tillika med afgiften till veterinären aflemnade. BaT* Föl, Bom vid födelsen haft lif, er- sättas vid dödsfall före kalenderårets slut med 50 kr. om stoet är förBäkradt i Östergötlands Kreaturs-Försäkrings-Bolag. (119; Länet och stiftet, Oscarsdagens ordens- utnämningar. Bland ordens- utnämningar, som gälla personer i våra orter märkas följande kommendör af Vasaorden, första klass: vice konsul A. Suartling; kommendör af Vasaorden: bruks- egaren John Önvall ,öfverstelöjtnan- ten C. A G. Almström och härads- höfding G. Berg; riddare af STärdsorden: kaptenerna C. E. Malm och F. M. Cederbaum, A. E. Rudling och D. U. W. Linder; riddare af Nordstjerneorden: gods- egaren N. Fosser, kapten H. Tisett, byråchefen Af. Ii. Curman, öiverläka- ren vid Vadstena hospital Th. G. II'. Björck, kyrkoherden G. V. Sandberg och Th. Ilingberg (andliga ståndet); riddare af Vasaorden: riksdags- mannen O. Ericksson i Bjersby, kam- reraren vid qvinliga straffanstalten i Norrköping J. A. Lindström, fördel- ningsintendenten kapten C. Fries, för- ste landtmälaren A. T. Calé'i, dispo- nenten l). Engelke, grossh. John An- derson, godsegaren O. Ltmdqtmt på Bona, bryggaren C. W. Bergman, di- rektören C. Ångström, förste stadslä- karen d:r O. Segerdahl, borgmästaren O G. Wahlberg, kronofogden S. J. A. Cederblad, godsegaren F. Al. Gustafs- son och regementspastorn A Tollén (andliga ståndet). Östergötlands hushåll- ningssällskap hade sitt ordi- narie sammanträde i tisdags. Der- vid beslöts — utom de vanliga an- slagen — att höja anslaget till häst- premieringar med 1,500 kr. (till 6,500 kr.) och d:o till nötboskapspremierin- gar med 1,000 kr. (till 9,000 kr.) Till inköp af "kallblodiga" hingstar an- slogos kr. 4,000, till inköp af arden- nerstoföl kr. 6,000, till inköp af ayr- shiretjurar kr. 2,000, till inköp al kort- hornstjurar kr. 10,000-, de inköpta dju- ren skola försäljas inom länet mot 5-årig räntefn amortering. Ett läns- landtbruksmöte för Östergötland, hvil- ket ifrågasatts att hållas 1897, upp- sköts till 1898. Till resebidrag åt arbetare för be- sök vid Stockholmsutställningen an- slogos 1,000 kr. Till nybyggnad åt landtmannaskolans elever vid Lun- nevad anslogos 5,000 kr. TAkerns torrläggning. K. befhde har hos k. m:t förordat, att tillstånd från det allmännas sida må lemnas till sjön Tåkerns torr- läggning. Sammanfattningen af k. befhdes skrifvelse lyder: Då de strandegare, hvilka begärt sänkningen, ehuru få till antalet, ega mera än hälften af den jord, som är afsedd att vinnas eller för- bättras genom företaget samt de vid sin ansökning fogat fullständig plan för arbetet, hvartill kommer att den jord som genom sjösänkningen skulle vinnas, eller förbättras af förrättnings- mannen uppskattats till ett värde af åtminstone 1,500,000 kronor, hvilket jordvärde synes mera än väl uppväga och lemna en vida säkrare afkastning än den sjön nu gifver, anser sig Eders k. m:ts bfhde, jemväl med fastadt af- seende dera att sjön redan nu små- ningom uppgrundas, böra förorda an- sökningen, som Eders k. m:ts bfhde likväl med afseende å frågans stora innebörd samt den enligt Eders k. m:ts bfhdes uppfattning i flera afse- enden otillräckliga utredningen i un- derdånighet underställa Eders k. m.ts nådiga pröfning. Kammarherre K. Taubes död. Rättskemisten, professor Hj Oillner har algi vit utlåtande med an- ledning af den af honom verkstälda rattskemiska undersökningen å insända likdelar efter anidne kammarherren E. R. M. Taube v. Block. Utlåtandet är af följande innehåll: lo) att i de un- dersökta likdelarne törefunuits qvick- silfver i ringa mängtl; 2:o) att i likde- larne desbutom före'urmit3 arsenik ät- veuledes i ringa mängd. Kortspel i kyrkan. Klocka- ren cch skolläraren Emil Normell i Orlunda samt hemmansegaren J. A. Jo- hansson i Altorp hade etter vittnesmål al Carl Axel Fredriksson i Svås blifvit anklagade för att på hösten 1891 å or- gelläktareu i Orlunda kyrka ha spelat kort under pågående predikan. Hä- radsi ätten frikände dem i båda målen, men Göta hofrätt, der kronoläusman- nen Väste Lnthander sig besvärat, upp- häfde genom utslag den 28 Nov. 1894 häradsrättens utslag samt å!ade Nor- mell och Johansson att hvsr för oig med ed inför häradsrätten beiyga, det de icke, såsom Fredriksson i Svås vitt- nat, spelat koit å orgelläktaren i Or- lunda kyrka umler predikan. Målet gick till k. m:t, som icke funnit skäl att i hofiätlens utslag göra ändring. Utslaget lyder såluuda: 3iroligt föreskrift i nu företedda afKongl. M.*j:t gifna utslag föreläggas Emil Korroel! och J A Johansson att, om de det Wrmä. hvar lör sig med ed betyga: att de icke såsom vittnet Carl Axel Fredriksson i Svås betältat, en söndag uader hösten 1831 i orgelläktaren i Orlnnda församlings kyrka under predikan med hvarandra spelat kort, på hviiken edgång N»rni*ll ocb Johansson likväl lemnas tid att sig betärki till första lättegångsdagen af näst med Läradet in- tallanie lagtima vinterfing, dä de i närvaro af åklagaren skola v:d äfventyr att eljest anses hafva åt eden biusht samt att de- ras uteval o ej hindrar målets åtgörande, komma tillBtädea, samt, vid vite af tio kro- nor för dem hvardera, förete själasörjarens intyg rörande deras frpjd. hvarefter ock sedao sig visat, om Normell och Jobaossoo eden gä eller detåt brista. Häradsrätten vill vidare med målet lagtigoo förfara. Hvar äro vinnarna? Föl- jande vinster i teaterlånen äro icke ännu uttagna: Af 1889 Ars lån ö 1.000 kr.: Ser. 540 nr 49, ser. 8389 nr 33 och Bfr. 9761 nr 7; « 500 kr.: Ser. 8186 nr 40. ser. 6001 nr 35, ser. 7131 nr 20, ser. 6937 nr 42 och Ber. 9695 nr 27. Af 1893 års lån å 1,000 k<:: Ser. 436 nr 37 och ser. 1903 er 69; d 100 kr.: Ser. 50 nr 89, ser. 117 nr 23, ser. 226 nr 5, ser. 262 nr 38, ser 317 nr 80, ser. 370 nr 82. ser. 377 nr 30, ser 445 nr 49, ser. 457 nr 6, ser. 4:8 nr 28, ser. 478 nr 28, ser. 5 2 nr 32. ser 777 nr 61. ser. 945 nr 1, Ber. 1335 nr 53, ser. 1604 nr 23, ser. 1827 nr 52, ser. 1916 nr 71, aer. 1974 nr 88, ser. 2.65 nr 75, ser. 2247 nr 48, ser 2436 nr 26 ocb aer. 2781 nr 24. Dessutom äro af en hel del serier, utlottade till amortering, ännu många nummer ej företedda Ull inlösen. Vägen Ulrika-Rimfor- sa. Vid i söndags hållen kommu- nalstämma beslöt Ulrika socken att; i likhet med hvad som förut skett i Nvkil och Tjärstad, afslå k. m:ts be- fallningshafvandes begäran att ensam ansvara för underhållet af hela ifrå- gavarande väg intill dess densamma varder till allmänt underhåll indelad. Stämman motiverade sitt beslut med att församlingen, som under de senaste tio åren låtit ombygga alla sina vägar, redan är betungad med ett så påkostande vägunderhåll, att några nya åtaganden icke kunna gö- ras innan verkningarne af den nya vagdelningen bhfva kända samt fram- höll, att vägbyggnadsdirektörerna i de med väg- och vattenbyggnadssty- relsen upprättade kontrakten få för- binda sig att med all sin egendom svara för underhåll af ny bygd väg tills den af annan underhållare lag- ligen öfvertages och att stämman som vore skyldig att hålla sina för- troendemän skadelösa i händelse af brist i anslagssumman till byggnad och underhåll, genom slikt beslut nu kunde komma att befria sina mot- sträfvande grannkommuner från de åtaganden som redan blifvit gjorda. Vi hafva emellertid erfarit att in- tresserade personer redan äro i färd med att på enskild väg anskaffa de begärda garantierna. Sveriges äldsta teater? I tidningen "Småland" läses: Till Jonköpings teaterbolags verkställan- de direktör ingeniör Odéen har kom- mit anmodan att för utställningen i Stockholm låta afbilda Jönköpings teater både ut- och invändigt. Denna teater eger ett särskildt intresse så- som varande den äldsta ännu befintliga i Sverige. Den invigdes nämligen den 2 Mars 1825. Vyer af teatern äro med anledning deraf redan tagna. För fotografering af teaterns inre kräf- des flera timmars exponering. Vi kunna upplysa om, att Linkö- pings teater är åtskilligt äldre än Jönköpings; den byggdes nämligen 3806'. För litet intresse. En med- delare till Sv. Ltg skrifver följande: Vestra Östergötlands lärareförening beslöt på sitt ordinarie årsmöte 1895 att hos innevarande åra landsting söka utveika ott årligt anslag på 600 kr. till fördelning bland 15 lärare och lärarinnor, som derom anhålla för be- vistande af sommarkurserna vid Då got af landets universitet. Till samt- liga lärareföreningar inom länet ut- sändes derpå under förra årets som- mar cirkulär med begäran om anslut- ning till förslaget samt uppgift pade landstingsmän, som ansägos villiga att fiambära eller understödja motio nen. Styrelsen för Vestra Östergöt- lands lärareförening vände sig till landstingsmännen inom sitt distrikt, hvilka samtliga ansågo saken behjer- tansväid och lofvade sitt understöd, och riksdagsmannen C. J. Jakobsson i Kaiishult lofvade att framlägga mo- tionen, lör sä vidt en allmännare ön- skan om framgång åt ärendet visade sig bland hela länets folkskollärare- kår. Men oaktadt förnyade uppma- ningar till lärareförenirgarne hade vid motionstidens utgång endast en krets (Linköpings) tillkännagivit sin anslut- ning; och då intresset bland dem sa- ken gälde visade sig sä ringa, blef motionen icke ingifven. Student — poliskonsta- pel. Till extra poliskonstapel vid fctockholms poliskår har ai tagits hr O car Larsson här från staden. Hr Larsson arlade i våras mogenhetsexa- men vid härvaran le högre allmänna läroverk. Bran vinets offer? Målare- gesällen Frans Aug. Bäckström från Göteborgs domkyrkoförsamling afled hastigt den 22 Nov. hos arbetaren J. a. Segerstedt vid Ekon i Motala' socken. Bäckström kom till Ekon den 21 på qvällen och erhöll logis hos Segerstedt. Sedan den förstnäm- de efterskickat en liter bränvin söpä på qvällen' och på söndagsmorgon. Då Bäckström sofvit ut och derefter skulle äta middag fick han ett svim- ningsantäll och afled utan att säga ett ord. Bäckströms papper visa, att han varit flere gånger för sjukvård intagen å lasarett, senast i Valstena, deriirån han utskrefs den 3 sistlidne Juni. I kontanta penningar hade B. 48 kr. 99 öre. Drunknad. Då arbetaren vid Skärfors hästskofabrik Helmer Eriks- son och hofslagaren Bergman under skridskoåkning i söndags qväll å Yttersjön i Skedevi socken voro på hemväg från en bekant, brast isen under dem och de kommo i vattnet. Deras nödrop framkallade ej någon hjelp eller måhända vågade sig ingen i det rådande mörkret ut på den sva- ga isen. Bergman lyckades slutligen genom egen kraft komma upp, men Hans kamrat gick till botten och upp- togs död på måndagen. Den om- komne var helt ung och sörjes af sin broder, verkmästaren Eriksson samt kamrater vid fabriken. — Natten till i torsdagen den 26 Nov. fann arbetaren J. P. Johansson sin död i den genom Swai tziska egen- domen i Norr köping löpande kanalen. Mannen hade ej varit synlig sedan i onsdags afton, och lär han då varit drucken. Den omkomne, som i lifstiden hade anställning i firman J. G. Swartz qvara, sörjes af maka och barn. Till semlnariststipendler vid Linköpingsfolkskolläraresermnarium har k. m-.t anvisat ett belopp af 3,575 kronor. En fosterländsk stäm- ning har sedan några är tillbaka pä ett märkbart sått börjat besjäla folket ute å den småländska bygden mycket mer än förr, skrifver en af Östgöta Corresp. ortmeddelare i Små- land. Svenska flaggan, som förr var så okänd här ute, att högst få af allmo- gen kunde skilja henne från öfriga länders, svajar uu å bemärkelsedagar vid nästan hvarje folkskola och nu vet nästan hvarje bondbarn, huru den blågula duken med unionsmärket ser ut, och träder man in i folkskolorna en sådan dag, finner man läraren ocb barnen åtminstone någon stund un- der dagens lopp sysslande med så- dant som berör dagsminnet. (Gustaf Vasa pä Gustafsdagen, Gustaf II Adolf den 6 och Karl XII den 30 November samt Konung Oskar på Oskarsdagen o. s. v.), och då sjunges det enstäm- mig fosterländsk sång af hela skaran af hjertans lust. Tidningarna hafva ock i det hänse- endet gjort mycket godt de senare åren genom att egna sig åt de foster- ländska minnena Det fosterländska i dagspressen följes nämligen mycket mer än man tror, och kommer man till tals med 10 — 14 äringar från äfven de fattigaste hemmen, gifva de ofta lätt godt besked om bemärkelseda- garnas betydelse, förutsatt att i hem- met finnes en tidning i god foster- ländsk auda, och tidningar i motsatt riktning hafva ingen betydligare sprid- ning här ute. Till en ädel fosterländsk stämning i ett land hör ovilkorligen bekantskap med och förtroende för statschefen, d. v. s. i vårt land konungen; och med afseende dera finner man nu ko nungens bild här ute oftare ån förr skolorna och soldathemmen hafva som bekant för ej så längesedan fått en vacker konung Oskarsbild till skänks, och äfven till de öfriga hemmen hit- tar den folkkäre monarken nog vå- gen, nära nog öfver allt under nu in- gående jubileumsperioden. Måtte det ej bara blifva alltför underhaltiga por- trätter! Måntro exempelvis kringvan- drande tafleknallar äro ej så nogräk nade med, om de i bygderna schackra ut till och med helt och hållet falska konungabilder. Bland det goda bör man äfven här- vidlag taga det bästa. Säkerligen hafva inga porti ätter af konung Oskar och drottning Sofia varit i allo vack- rare än de, som helt nyligen utgifvits af bokförläggaren John E. Nilsson i Stockholm. Väl äro de temligen dyra — 2 kr. pr styck — men så får man också något utsökt fint (hvardera por- trättet lär hafva ej mindre än 14 fär- ger), och skall man i hemmet hafva ett jubileum-minne af konungaparet, torde inga bilder härvidlag vara mera värda att skaffa dit ån just dessa. De kunna med heder sedermera gå i arf till barn och barnbarn. Kyrkobyggnaden vid Boxholm. Till ö. C. meddelas: Boxholms kyrka är nu till sitt yttre i det närmaste färdig. Belägen på en höjd bredvid Svartån strax öster om jernvägen, dominerar den ett ganska vidsträckt område. Med sitt säregna byggnadsmaterial, den vackra stilen och de väl beräknade proportionerna torde den i ovanlighet och prydlighet hafva få motstycken bland landsor- tens kyrkor Kyrkan är nämligen byggd af slaggsten, med bibehållande af stenens jerngråa färg. Vid gjut- ningen af dessa stenar har man måst framställa alla nödvändiga storlekar och former, alltså äfven sådana, som erfordrats för fönster- och dörrinfatt- ningar, afsatser, rundningar m. m. Den vackra spetsbågestilen är tilläm- pad och ger åt södra långsidan samt tornet mycken likhet med Linköpings domkyrkas, fastän alla dimensioner naturligtvis äro mycket mindre. Tor- net eger den för en landskyrka an- senliga höjden af 150 fot Den norra långsidan erbjuder onekligen de vack- raste partierna. Bland dessa märkes längst fram en stilfull utbyggnad, hvars nedre del utgör sakristia, un der det den öfre delen bildar en sido- läktare. Vid långsidans audra ände, är en tornlik tillbyggnad för uppgån- gen till orgelläktaren och det egent- liga tornet. Oigelläktaren utgöres af ett hvalf i tornet samt år helt liten och beräknad blott för sitt egentliga ändamål. Kyrkans hufvudingängar äro två: en vester ifrån genom tornet och en pä södra långsidan. De tre kor- fönstren äro försedda med synnerligen vackra målningar, framställande bi- bliska taflor. Glaset i långsidornas fönster skiftar i matta färger af ljus- rödt ocb ljusgrönt. Fönstrens öfre parti är försedt med infattningar i bjer- tare färger. Hvardera af de båda in- gångarna prydes af ett s k. rosett- fönster. Kyrkan är beräknad att rymma 6 å 700 personer. Hvad kyrkans yttre färgton beträf- far, är den ej så mörk och tung, som man skulle kunna föreställa sig. De ljusa cementfogarna mellan de jern- färgade slaggstenarna jemte infattnin- gar af kalksten vid fönster- och pe- larafsatser m m utgöra en passande brytning, så att byggnaden, sedd på lagom afstånd, ter sig stilfull och so- lid. Till sifferrevisor vid Mo tala verkstad är, efter den 1 sist- lidne Maj aflidne revisor Enblom, för- ordnad f. direktören Nauclér, skrifves till Ö. C- Dygdens belöning eller hu ru lokomotivföraren fick gasstek vid Mårtenstiden för ett par veckor se- dan, beskrifver en meddelare till Ö. C. sålunda: Kårafar i X., hviiken har sin gård Y. alldeles invid jernvägen till — men inga namn, för då kan min vän föraren få sig en skrapa of- vanpå kalaset — egde en väldig skock sköna gäss, dem han egnade nästan faderlig omtanke, för att de skulle hinna blifva feta till gåsatiden En vacker dag spatserade emellertid säll- skapet in på banan just som tåget var i annalkande, och når så detta om några minuter ilade ned för lut- ningen, stod samlingen midt i spåret. Det hade förstås blifvit gåssylta-af hela hundratalet, för så mänga voro de, om icke föraren varkunnat sig öf- ver kräken och stoppat tåget medan de föstes undan. Detta väckte, som man ju lätt kan förstå, tacksamhe- tens känslor i bröstet på kärafar, som på afstånd var vittne till ädelmodet, så att han den 11 dennes presente- rade lokomotivmannen ett af de räd- dade djuren. Men en annan förare, hviiken antingen ej ville eller också ej kunde stoppa sitt tåg vid ett lik- nande tillfälle utan nödgades jemmer- ligen slagta ett par dussin, får aldrig i lifvet så mycket som en gåsränta en gång, bedyrade samma kärafar, när han en stund derefter plockad» upp slarfsyltan. Onödigt besvär. Skolläraren S. V. Villans i Mogata besvär öfver Mogata sockens kyrkostämmobeslut den 30 sistl. Augusti angående in- skränkning i klagandens rätt att an- vända skollärarebostaden har k. bfhda lemnat utan afseende, enär genom k. bfhdes den 12 sistl. Febr. meddelad* utslag, klaganden förklarats berätti- gad åtnjuta samma bostadslägenhet som sin företrädare samt socknen icke eger rätt att häruti företaga ändring. Borgmästarevalet i Ek- sjö. Med hemställan, att anförda besvär öfver borgmästarevalet i Ek- sjö måtte lemnas utau afseende, har k. befhde till borgmästaretjensten för- ordat den genom valet främst på för- slag uppförde t. f. borgmästaren L. Eurén. Seniorn bland rikets presterskap, kyrkoherden i Bar- lingbo, Visby stift, Carl Bergvall in- gick 1 iördags i sitt97:deår. Den aktade gamle, som föddes den 28 Nov. 1800 i Ringarums socken af Linköpings stift, blef student i Upsala 1821 samt prestvigdes i Visby 1826. Efter att ha tjenstgjort som pastorsadjunkt och vice pastor ä flera håll, kallades han till kyrkoherde i Barlingbo den » Nov. 1851. Kyrkoherde B. bevistad» som fullmäktig riksdagarne 1859—60, " -63, 65-66. Dödligt fall. I inträffade, att, då hos skorstensfeja- ren F. J. Liljegren anstälde omkring 17-årige skorstensfejarelärlingen Oskar Jonsson var i färd med att verkställa sotningsarbete å ett hus i gården n:o 15 Qvarngatan i Norrköping, Jonsson, då han skulle begifva sig från skor- stenen ned på taket, råkade pä något sätt att slinta pä en lina, som han för arbetets verkställande medfört upp på taket, samt föll bufvudstupa ned på gärden derinvid och afled ögonblick- ligen. I elektriskt ljus strålar nu Virsemms kyrkoby, i det att elektri- ska ledningar äro anlagda till hotel- let, gästgifvaregården, handelsbuti- kerna och de flesta öfriga busen. Kraften härtill erhålle3 af en i snic- kerifabriken uppstäld dynamomaskin, som drifves med vattenkraft. Äfven å två andra stallen i socknen, nämli- gen i Mörtöfors möbelfabrik och i Hjortöström, är elektrisk belysning Olyckshändelse. Då härads höfdingen L. Petersson i måndags pä morgonen var pä resa till Höckerstad för att der hälla tingssammanträde, rå- kade håstarne i sken. Hr P. kastade sig ur åkdonet, men slog dervid huf vudet mot marken så hårdt att han värd t sanslös. Han fördes i detta till- stånd till Höckerstads tingshus, och läkare eftertelefonerades från Norr- köping. Efter en stund kom hr P. äter Ull sans, men var oförmögen att tjenstgöra. Från Norrköping afsändes tele- gram till Göta hofrätt med anhållan om förordnande för hofrättsnotarien O. Wallin att hålla sammanträdet, hvilket förordnande genast meddela- des, så att tingssammanträdet kunde börja vid i tiden på eftermiddagen. Om olyckshändelsen meddelar N. T. följande närmare upplysningar: Hä- radshöfding Petersson jemte v. hä- radshöfding Gustaf Carlson ooh no- tarien Johan Bååth voro på väg till det ting, som skulle hallas i Höcker- stad. När skjutsen kommit i närheten af tingsstället, ett par bösshåll der- ifrån, biel den ena af hästarne orolig, slog bakut samt hoppade öfver drag- linan, hvarpå båda hästarna föllo i sken. Häradshöfding Petersson sprang då upp och hoppade ur vagnen, hvar- vid han föll baklänges och slog huf- vudet i den frusna vägen, så att han svimmade. Åfven v. häradshöfding Carlsson hoppade ur vagnen, men slapp undan med några kullerbyttor och erhöll inga skador. Sedan hr Carlsson rest sig upp, skyndade han fram till hr Petersson, hvars tinningar han badade med snö, tills hr P. något qvioknade till, så att han med hjelp kunde gående begifva sig till tingsstället. Till full sans återkom hr P. emellertid icke förrän flera timmar senare och är fortfarande ganska svag och klen. Tillkallad läkare från Norrköping, d:r J. Hellström, som anlände till Höc- kerstad vid middagstiden, egnade den skadade nödig vård. Någon yttre kontusion å huf vudet finnes icke, men d:r H. antager, att hr P. vid fallet ådragit sig hjernblödning. Hr P. in- forslades till Norrköping på aftonen, med skjuts i gående från Höckerstad till Kuddby och derifrån med tåget till staden. Hans tillstånd var i tisdags så för- bättradt, att man nu icke nyser nå- gon farhåga för hans lif. 2^0 betjent, forblef likväl Charlotte alldeles likgiltig och besvarade endast den gamlas omständliga berättelse med stirrande blickar. Den pratsamma och eljest så glada Charlotte tycktes nästan ha förlorat mål- föret och försjunkit inom sig sjelf. Ett par, tre tim- mar senare intiäftäde äfven Netheiwood ånyo. Be- låtenheten lyste ur hans ögon. — Allt har gått efter önskan, ropade han. Jag uppehöll kammartjenaren med hvarjehanda prat, dä han Skulle framlemna brefvet, till dess hertigen, som jag såg närma sig, hann fram till oss. Han mottog brefvet, bröt och läste det; jag märkte, hvilket in- tryck det gjorde. Efter läsningens slut säg han sig omkring, då jag genast begagnade mig af tillfället och frågade, om han befalde någonting. På en vink följde jag honom, och nu uppdrog han ät mig att kl. 10 i morgon afton stanna med en vagn på sidan om prinsessans palats samt med all möjlig försigtig- het föra ett beslöjadt fruntimmer till slottet oeti in- föra henne i ett litet rum uti en af sidoflyglarne, som han anvisade. Men hvad kommer åt dig, Char- lotte, du ser ej glad ut? — Jag har tänkt på, att vi kanske ändå ej handla så rigtigt. — Prat! Frågan galler blott litet kärlek. — Men det gäller ändå ett fruntimmers heder. — Ett fiuntimmers heder beror just af hennes kärlek. Antag, att fröken Rudensköld icke ålskar hertigen, nåväl, så reder hon sig nog med honom. — Men det der brefvet, du, det är ändå en för- falskning, hviiken vi begått. — Du skämtar åter, märker jag. Förmodligen känner du ej till den tid, dä våra riksräd helt öppet 0'-h med riksståndens bifall sjelfva skrefvo konung Adolf Fredriks namn, och det under handlingar, gällande hela riket. Det kan man kalla Brfalskning; hvad 221 jag gjort, är blott ett oskyldigt medel i en obetyd- lig kärleksaffär. — Du anser således en sådan d6r förfalskning alldeles i sin ordning? — Iclce just det; men man kan ej lägga kate- kesen till grund för alla sina handlingar. Litet galan- teri må åtminstone vara tillätet. Om man vore rig- tigt noggrann, skulle man ej få göra någonting. För tusan, jag känner ej igen dig mera. Tänker du bli en sirapssyster, Charlotte? Charlotte syntes ej rigtigt gilla hans åsigter, men utbröt icke desto mindre i ett omättligt skratt. Kanske ville hon derigenom dölja sina innersta tankar. — I morgon afton således, upptog han åter ämnet. — Klockan tio. — Jag har uppgjort en liten plan för min del. Jag lagar så, att ett eller ett par ljus ställas i frö- ken Rudenskölds fönster. Då vet du, att jag är der. — Bra! — .När ljuset släckes, då har jag lyckats. — - Och jag möter dig på gården. — Du menar henne. Sagdt! Vi anse oss här böra nämna, att denna lilia sammansvärjning emot fröken Rudensköld uppgjor- des dagen före de händelser, som vi i nyss föregå- ende kapitlen beskrifvit, således kort före Mauntz Dörings sammanträffande med Vincent. Läsaren torde erinra sig, att Vincent, dä han slutat sin toilett, mottog en hemlig och angelägen .skrifvelse, buren till honom af hertigens förste kam- martjenare. Djnno. skrifvelse underrättade Vincent med mina kort, äfven om de äro mindre goda. Det beror så mycket på, huru man spelar dem. Weisenburg och Adlerstjerna sågo pä hvarandra. Armfelt egde ingen enda målare på sin hand. Her- tigen såg missnöjd ut öfver anmärkningen. Spelet började emellertid. — Jag markerar en point för konungen i trumf, yttrade hertigen. — För sent, ers kunglig höghet, ni har redan spelat på mitt kort. I stället är det nu jag, som får markera en point ... på er kung. Anmärkningen öfverensstämde med spelets reg- ler, men icke desto mindre sårade den hertigen. För- hållandet mellan honom och Armfelt hade alltid va- rit spändt, och var det nu mera ån någonsin. Orsa- ker dertill saknades ej heller. Armfelt var aldrig hvad man menar med en krypande hofman, hvarken i sin ställning till Gustaf III eller någon annan, kan- ske allra minst emot hertigen, hviiken inför hans öfvertygelse var en man utan sant furstliga, högre och ädlare egenskaper och tänkesätt. Såsom ett upplysande exempel, huru öppet och otörfäradt Arm- felt var van att tala ut sina tankar, torde en liten anekdot frän 1790 här kunna anföras. På en lever hos konungen, då hertigen befann sig i ett yttre lum, omgifven af en grupp åhörare, förklenade han på ett hånljgt sätt en Piintzensköld, som vägrat duellera med en Lundstedt Armfelt, som var inne hos konungen, åhörde ganska länge stillatigande de högt uttalade hårda orden, i tanke att hertigen af sig sjelf skulle sluta der med; men då han fortfor med äm- net i samma ton, ti ädde Armfelt honom slutligen under ögonen och yttrade i allas närvaro: "Min nådige herre, jag vet icke, hvad som ger er rättighet att taga heder och ära af folk, hvilka är olika hederliga som ni och jag, om icke det, att ni är konungens bror och de privata personer". Dessa och dylika en- 217 härmar. Ar hertigen kär, gissar han nog sig fram. Sätt intet namn under brefvet. — Vi äro alltså nu fullkomligt öfverens, och jag ser ingenting, som vidare återstår för oss att öfverlägga. Om en timme är jag tillbaka. — An namnet då på det der fruntimret? — Det skall du tå veta, när jag aflemnar bref- vet. Jag är rädd om henne, hon är just det inner- sta af min hemlighet. Innan Netherwood aflägsnade sig, införde han likväl Alm till Charlotte. — Denna gången, yttrade han, får jag blott till- fälle att presentera er för lyckans gudinna; nästa gäng skall ni fä göra hennes närmare bekantskap. Nu måste ni följa mig. Gumman, tant Bertha, som hon äfven kallades, såg med förtrytelse efter Netherwood, som alltid behandlade henne på ett oartigt, nästan föraktligt sätt. — Förmådde du att fjälla honom? började hon, då hon inträdde. — Hoppa, Zamor! — Alltid Zamor och blott Zamor; jag tror, du ar tokig i hundrackan. Har du fått några fyrkar af honom? frågar jag dig. — Upp med fötterna, Zamor! Så der, bra, lill» Zamor! Du blir snart mästare i ditt fack, men den tid kan komma, då du får föda dig sjelf, och då är det godt att ha' kunskaper. — Om du ej svarar mig på ögonblicket, så ka- star jag valpen ut genom fönstret. — Försvara dig, Zamor! Zamor skälde. — Mitt hutvud kan spricka af förargelse. Elaka varelse, du tager lifvet af mig. C. F. Riddtrilad. Drabmtln, I. js