Titel: Östgötaposten
Datum: 1896-04-17
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD Bengt Hägge. ÖSTGÖTå-POSTEN l\:r 16. Prenumerationspris: För helt år kr. 1:50, för tre qvartal kr. 1,15, fur hälft och ett qvartal SO öre, postbefordring-safglften iitberiiknari. Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 17 April. Annonipris: Pr petitrad 8 äre; från främmande orter 10 öro. Utländska annorser ' t* "»"ofnings-, Tigael- och fodelseannooser 75 öre; dödaannona 1 50. Loannmmerpris 5 öre. flitg». Crrespradeaten. Boktryckeri i Linköping, j 1800. Sjöfartsannonser. Motala-Jönköping Ånflaren Motala Express, K-rpten J. Lindberg. algär från Motala till Jönköping Tia- dagar och Fredagar kl 8 f. to., från JönköplDe till Motala O isdagar och Lördagar kl. 11 f. m, anlöpande mellan- liggande hamnar. Motala Askersund Toradagar från Motala kl. 8 f. m. „ ladatena - 9 „ återvänder „ Agkersnnd ,. 3 e m. öster- och Vestergötland, Motala—Karlsborg. Ångaren örn. Från Motala kl. 5,45 e. ro . „ Karleborg kl. 8,20 f. m , i förbirrde'se med bantågen å Östra och Veatra atarn banan. Se Sveriges Kotsmnnikationer 1 Vidare meddelar: Victor Kjellberg, Motala. (3184,115) TillkånnagUvanden. Kommissionären bos länsstyrelses, Bosätta e. o. notarien K. Inunder, ombesörjer mot lagetadgad taxa hand- lingars inlemnande ocb uttagande. T affas å landskansliet kl. 10—2. Adress: LandahamHet. (3335,21) Tillkännagifves. Undertecknad, som sedan flere år tillbaka förestått kardtillverkningen hos aflidne F. O. Limnell får härmed vördsamt underrätta, att jag å samma ställe under firma F. O. kVgäiiiells Ellerir. kommer att fortsätta nämnda yrke, och skall min stråfvan städse blifva att genom solidt och redbart arbete söka bibehålla samma förtroende, hvilket kommit min föregångare till del. Inneslutande mig i allmänhetens välvilliga hågkomst vid förefallande behof, tecknar med all högaktning (3458, ill) _____K. G. Andersson._____ finnes Kinda kanal, som räcker in i midten af detta område, men som föga torde tillfredsställa de fordringar, som nutiden ställer på sina förbin- delser med afsättningsorterna. Isyn- nerhet torde Skeda, Nykil och Ulrika socknar vara de mest styfmoderligt behandlade, enär afståndet till Kinda kanal är så stort, att de ej kunna hafva något gagn af densamma. Tan- ken att förbinda Linköping med Kisa, som utgör ett centrum i detta stora distrikt, öiver Nykil och Ulrika med en jernväg synes derför vara mycket naturlig. Af denna sträcka är norra hälften slättbygd och södra skogs- bygd och nyttan ai en förbindelse dem emellan ligger i öppen dag, så att — för att nämna ett exempel — ved och byggnadsvirke, som nu ej hafva något nämnvärdt värde i södra delen, kunna afsättas på slätten och i Linköping. Genom den under bygg- nad varande jernvägen Linköping— Fogelsta kan kalk från Omberg till- föras de stora mossar som i riklig mängd finnas utefter jernvägslinien i sin helhet. Att lör ofrigt tillförseln af handelsvaror samt afsättningen af landtmannaprodukter skola underlät- tas och kraftigt bidraga till dessa distrikts ekonomiska utveckling är sjelfklart. För ofrigt bör nämnas att häradsallmänningar, kronoparker och under domänstyrelsen slående skogar med mogen, delvis på grund af bri- stande kommunikationer öfvermogen skog, finnas på mycket stora arealer. Emellertid är på grund af bristen på kommunikationer distriktens för- måga att bära stora utgifter till en jernvägsiörbindelse ej så stor, hvarför man föreslagit en jernväg med 0,891 meters spårvidd och af samma typ som Vikbolandbbanan. En fortsätt- ning af denna jernväg till Eksjö samt en förbindelse med samma spårvidd öfver Sjögestad, norr om Roxen till Kimstad och Norrköping samt Arkö- sund torde ej dröja länge. Kostnatlsförslaget för jernvägen från Linköping öfver Nykil till Kisa med en spårvidd af 0,891 m. (hufvudspårets längd är 60,500 m. och sidospårens längd 2,240 m.) slutar på en summa stor kronor 1030,000. Beskrifning af llnien. Linien utgår från den nu under bygg- nad varande LiDköping—Fogelsta-jern- vägens godsstation i Linköping, pas- serar på en vägbro öfver östra stam- banan c:a 1 km nordvest om Linkö- pings statsbanestation, genomgår grus- åsen ocb går under landsvägen, som från Linköping förer till Wreta, öf- vergår bergåsen och kommer fram öster om Ryds gård, der landsvägen delar sig åt Mjölby och Kisa. Hår år föreslaget en vaktstuga med vänt- rum i och för trafiken på Malmens exercistålt. Derifrån går linien vester om Mjerdevid och Lambohof, hvarest en hållplats med namnet Slaka före- slås, vester om Slaka kyrka. Midt- för Skeda kyrka tankes en mindre station anlagd och vid Kolaryd en hållplats. Vid Nykil lägges stationen vid vägen till Aserum c:a 700 meter söder om kyrkan. Derefter fortsattes i sydlig riktning till Alviken, hvarest hållplast anbringas, och egendomen Vallsnäs samt gården Frillesbo, strax norr om hvilken senare en hållplats med namnet Bjärsen är föreslagen. Härifrån stiger linien vester om Thyrs- bo upp på grusåsar öster om Krin- gelbäcken och Muggeberget till Bäck med en hållplats. Derifrån går den rakt mot Sunsjön till Ulrika, der sta- tionen tankes lagd c:a 400 mtr norr om kyrkan. Linien fortsätter deref- ter norr om Annebosjön till Kärr och genom en trång dalgång till Valvik. der i närheten al sjön Drogen en håll- plats anlägges, sedan öfver vikar och uddar af samma sjö till Sjöbo på sö dra stranden, hvarest en hållplats för- lägges. Härifrån går linien i nästan sydlig riktning genom smala dalgån- gar och trånga bergpass förbi gården Yxfall, på veatra stranden af Harg- sjön, gården Härg och Kisa kyrka till Kisa by, der ändstationen tankes lagd. En hållplats lägges c:a 2 kilo- meter norr om Yxfall. I Linköping tankes Linköping-Fo- gelstajernvägens spår för personvag- nar användt för att föra ätven denna linies vagnar fram till stambanesta- tionen och för ofrigt godstrafiken och rangeringen af tågen på denna banas godsstation, nordvest om stambane- stationen. Utom ändstationen Kisa, Vice Kommissionslandtmätaren G. W. MnotziDg. Bostad: Linköping. Kucgsgatan 8- K. fes- telefon N:r 32.__________________^äO-^L Vid Östergötlands Läns laandtbruksskola på Bj er ka-Säby i Vists socken blifva den 24 nästkommande Oktober platser lediga för 10 lärlingar, b var- ibland 4 betalande ocb 6 fria. Sökande bör före den 1 instundande Jan. personligen anmäla sig hoa skolans före- ståndare, "fevilken sfikrast träffas hemma hvarje Mindig, och skall vid samma tillfälle aflemoa en till skolstyrelsen atiUd, egenhän- digt skrifven ansökan jemte prest- och läkare- betyg, intyg af husbonde eller målsman om frejd och anlag fOr landtbruksyrket, samt att nan under minst ett ars tid deltagit uti landtmannaarbeten. Sökande till frilärlings platå bör bifoga intyg om medellöshet samt sökande till betalande lärlingsplats borgens- förbindelse att vid inträdet i skolan erlägga den bestämda afgiften 200 kronor. För att såsom lärling blifva antagen erfor- dras af den sökande, att hafva fullgjort sina vapenöfningar såsom beväringspligtig, att hafva god frejd ocb kristendomskunskap, sand kroppskonstitution samt erforderlig styrka för landtmannaarbetens utförande att bafva fullständigt genomgått folkskolan samt för ofrigt ega den förståndsutveckling, att han må kunna fatta den undervisning, Bom vid skolan meddelas. Tiden för lärlings vistande vid skolan är två år, och äro de derunder att betrakta såsom lagligen stadda i föreståndarens tjenst och således t jenstenjonsstadgan underkastade. De erhålla på stället fri undervisning jemte bostad och kost enligt faststäld stat. I medlet af Juni månad utfärdas kallelse till dem bland de sökande, hvilka ai skol- styrelsen blifvit antagne såsom lärlingar. I ansökan bör tydlig; postadress ut- sättas, så att Bvar må kunna lemnas den Bökande. Linköping och Bjerka Säby i Härs 1896. Skolstyrelsen. (2822.93} Jernvägen Linköping Nykil-Risa. Det af ingeniör A. Siwerson upp- gjorda förslaget till en jernväg Lin- köping—Nykil—Kisa inlemnas i da- garne till k. m:t i och för erhållande af koncession. Ur handlingarne åter- gifva vi följande, som bör vara af intresse för våra läsare: Betankande. Ett af de på kommunikationer mest vanlottade distrikt är den del af södra Östergötland och nordöstra delen al Jönköpings län, som inneslutes al Öst- ra stambanan, Nässjö—Oskarshamns och Hultsfred—Vestervik—Norsholms j em vägar. Detta område är ganska stort, ungefär 5,500 qvadratkilometer eller 55 qvadratnymil. Visserligen hvarest 2:ne rundspår med resp. 140 och 120 meters afstånd mellan fripå- larne föreslås, tankes vid Skeda, Ny- kil och Ulrika stationer ett rundspår af 140 meters längd samt ett. stick- spår af 60 ratr:s längd, men deremot vid hållplatserna endast stickspår. Skulle större spåranordningar visa sig nödvändiga vid hållplatserna Bäck, Drogen, Skankebo och Yxfall, är ba- lansplanet sådant att rundspår lätt kunna utläggas, samt äro skenor, vexlar och deras inläggning beiäknade. Som norm för byggnaden tankes Vik- bolandsbanans; stationerna förenade med Morse telegraf samt dessa och hållplatserna med telefon i och för expedieringen af gods m. m. Grusförekomsten är mycket riklig från Bjärsen söderut, der linien går genom präktiga granåsar. När der- till kommer att den 1,6 km från Lin- köping genomskär en af de renaste och mest stenfria grusåsar i landet samt möjlighet förefinnes att i Ske- datrakten erhålla ballast, torde grus- nir.gen ej föranleda några svårigheter. Mossarne äro i det hela taget tasta och ej djupa, endast vid Bjärsen är mindre god botten och det torde der- för vid en blifvande byggnad anses fördelaktigt att flytta linien högre upp i berget. Länet och stiftet Till tullförvaltare i L nkö- ping har geuerallullstyrelsen utnämnt och förordnat t f. tullförvaltaren i Vad- stena, kammarskrifvaren vid tullkam- maren i Stockholm Niklas Rudolf Odin. Är det strejk? — frågades man och man emehan i Linköping i onsdags, då man iakttog ett 30-tal "rallare" från Linköping—Fogelsta banan drifvande sysslolösa på torgen. Nej, det var ingen strejk, utan blott ett par "lag" som blifvit missnöjda med sina förmän och derför begärde att få dem ersatta med andra. Det fingo de, och dermed var lugnet åter- stäldt. Till extra läkare vid andra lifgrenadierregementet från den 9 Maj under beväringsrekrytmötet har me- dicinalstyrelsen förordnat fältläkare- stipendiaten af andra klassen, medi- cine kandidaten Cl. Fr. Isander. En angdressin förevisades under tisdagen på Vadstena-banan och togs i betraktande af en hel mängd intresserade. Ordföranden ijernvågs- styrelsen, öfverstelöjtnant K. von Wernstedt, trafikchefen G. Asplund, stationsinspektor Alfr. Karlsson och åtkilliga andra medföljde påprofturer utåt jernvägslinien till Fogelsta och Arneberga och voro samtliga synner- ligen belåtna med den ovanliga ma- skinens arbetssätt. — Dressinen är tillverkad vid Vuikans mekaniska verkstad i Norrköping och lär betin- ga ett salupris af 2,500 kr. Den pre- senterar sig i ett komfortabelt yttre, är praktiskt inrättad och at solid kon- struktion. Men priset torde vara nå- got för högt för att den på Vadstena- banan skall kunna blifva till någon ekonomisk fördel. Annars skulle den utan tvifvel lätt kunna finna använd- ning särskildt att vid förefallande be- hof möta i Fogelsta vid aftontåget söder ifrån, som i vanliga fall icke har så många passagerare till Vadstena, att det lönar sig med något ordinarie tåg hit. Och extratåg medför alltför dryg skjutskostnad för en eller ett par personer. — Dressinen kan rym ma 4 å 5 personer utom föraren. Tre få då sitta under sufflett, de öfriga få placeras något obeqvämare men icke sämre ån på en annan öppen vagn. Vågen mellan Fogelsta och Vadstena tog vid profkörningen endast 21 mi- nuter eller vanlig tågtid. Vid mot- vind och med uppslagen sufflett åtgår dock naturligtvis längre tid. I går gick ångdressinen till Hästhol- menoch öfvenördes med ångaren Tiafik till Hjo för att presenteras på Stens- torpsbanan och sedan pä andra smal spåriga jernvägar i Vestergötland. Maskinens förevisare och förare är ingeniör Werdenhoff. Upplag af sprängämnen. Boxholms aktiebolag har erhållit länsstyrelsens tillstånd att i tvenne för ändamålet uppförda källare för- vara i den ena högst 425 kg. dyna- mit och i den andra samma myc- kenhet krut. Kommunallån. KoDgl. maj t har medgifvit Fifvelstads kommun i Östergötlands län att upptaga ett lån å 2,000 kr. att amorteras inom 10 år för inbetalning af aktier i bolag för jernvägsanläggning mellan Fogelsta och Linköping. Inga extra nådar. I cirku lär tui samtliga domkapitlen. Stock- holms stads konsistorium och hofkon- sistorlum har k. mit förklarat, att extra nådar efter prest, som varit delegarei Presterskapets enke- och pupillkassa, men aflidit efter innevarande ecklesia- stikårs utgå-.g, icke kan beviljas. Kriget 1864. Gyldendalske Boglundel i Köpenhamn lur i dagarne ukäidt ett cirku'är, med anhållan att svenske deltagare i ofvannämnda krig. eller ock personer som inneha under kriget gjoxla anteckningar, torde un- der adress Gyldendalske Boghandel, Kö- penhamn K. insända sådana bref eller dagboksanteckningar som på något salt röra kriget eller personligheter deri. Vid insändandet bör författares ålder, militära eller civila ställniDg o s t. på krigets tid unpgifvas. Niturligtvis yp- pas oj några namn, om så begäres." X- den för senaste insändande är bestämd till om möjligt 15 M*j. Andra lifgrenadierrege- mentet. Tul nedannämnde möten äro beordrade: till officersmötet: alla till regements- staben hörande officerare samt kap- tenerna F. Raab, F. M. Cederbaum, H. Falkenberg. K. Malmborg och a. Kmdstrand, löjtnanterna H. Abelin, C. G. von Plomgren, G Dahlqvist och N. Engholm samt underlöjtnanterna G. Fiach, M. Falkenberg, N. H. Berg- sten och E- Fornell. Samlingen sker å hotell Nilsson i Motala den 2 Maj kl. 7 e. m.; till beväringsrekri/tmötel: major C. Meurling såsom befälhafvare, rege- ments-adjutant löjtnant G. v. Feilitzen, bataljonsadjutant sergeant <*. Stjern- dahl, regementsväbel sergeant J. A. Alvin, gevärshandtverkare J. A. Lilja; kaptenerna E. Hedenstierna, C G. Sinclair, H. Ridderstad, C. G. Spens, F. M. Cederbaum, K. Malmborg och A. Kindstrand, löjtnanterna E. Adler- bjelke, C. G. von Plomgren, G. Dahl- qvist och N. Engbolm; underlöjtnan- terna W Ahnström, G. Flach, Th. Lybeck, A. Sundin, C. Lowenhaupt, M. Falkenberg, N. H. Bergsten och E. Fornell; fanjunkarne A W. Berger, C. Ekvall, S. Loden, K. Linden, a. L. Wallgren och A. Bergvall; sergean- terna Hj. Blomberg, O. Axelsson. A. F. Malmberg, C E. Krafft, J. Asken- berg, O. Sundberg, L M Sten, A. Johansson, Th. Häggberg, A.J.Lund- gren, G. Ringqvist, P. J. Regnér, K. J. Eng, Th. Werner, H. Wedell, G. Forsell, I. Svensson, C. G. Carlsson, A. E. Torell, K. A. Årsén, K. Sten- borg, N. Boqvist och C. Möller. Dess- utom äro beordrade till detta möte 1 läkare, 88 korpraler eller vicekorp- raler, 4 sjukvårdssoldater och 8 trum- slagare samt under mötets 12 sista dagar allt spel. Regementschefen har beviljat afsked åt vicekorpralen vid Skeninge kompani n:r 59 Hjelte, grenadiererna vid Tjusts kompani n:r 28 Mård och vid Vestan- stångs kompani n:r 4 Schultz samt volontåren vid Lifkompaniet n:r 47 Karlsson. Jönköping-Tranas? Så- som förut nämnts utsagos med an- ledning af jemvägsförslaget Jönkö- ping—Sömmen komiterade från Tran- ås Köping för att söka iå banan dra- gen dit i stället Äfven Säby socken utsåg komiterade för samma ända- mål. Den 8 d:s besökte de sålunda ut- sedda fyra ombuden for Tranås och Säby Jönköping och ha dels upp- vaktat laiidshöfdingen, dels konfere- rat med stadens delegerade för jem- vägsförslaget Borås—Jönköping. Ef- ter hvad smal. Alleh inhemtat, har landshöidingen dervid för deputatio- nen framhållit den stora betydelsen i och för transitotrafiken af banans framdragande kortast möjliga väg, i hvilket afseende Sömmen, för närva- rande åtminstone, hade ett afgjordt företräde framför Tranås. Emellertid lära intresserade för Tranåslinien icke vara sinnade att i brådkastet gifva tappt, utan ämna de nu kommunalt och enskildt anskaffa medel till en undersökning i syfte att så mycket som möjligt nedbringa liniens längd. Man noppas på ett så pass godt resultat att det för sam- traflksfrågan blir temligen likgiltigt om banan dragés till Tranås eller Sömmen, hvarelter de större trafik- inkomster etc., som for Tranåslinien kunna påräknas, skulle omstämma vederbörande till förmån for den. Angående Tranåskomiténs öfver- läggning med Jönköpings komiterade meddelar vår Tranåskorrespondent: Al ölverläggningarne tycktes fram- gå att utsigterna äro allt annat än ljusa alt få banan anknuten till stam- banan vid Tranås, beroende hufvud- sakligen derpå, att banan, dragen dit, med den sträckning, som hittills ifrå- fasatts, åt Adelöf och norr om sjön enstern skulle erbjuda ;ej mindre än 12 km. längre väg för Östgötatra- fiken (och det är den man vill åt), än om banan dragés till Sömmen. Jönköpingsintressenterna, i likhet med landshöfdingen, funno det vis- serligen nog önskvärdt, om banan kunde dragas till Tranås, men som det är göteborgarne, som komma att bestå pluringarne" och för ofrigt spela första fiolen i fråga om detta företag, och då för Göteborgsintres- set Tranå3 i och för sig har en myc- ket underordnad betydelse, så vore utsigterna inte synnerligen stora, så vida inte banan kan dragas fram till Tranås i en annan sträckning, som reducerar vägskillnaden till ett mini- mum af några få km. Derjemte kommer naturligtvis det intresse Tranåsorten egnar banan i form af tecknade bi- drag att öfva sitt inflytande på det slutliga åtgörandet. Emellertid torde det fä anses som visst, att en linie kommer att upp- gås till Tranås, helst som detta sam- hälle lär vara villigt att helt eller delvis bekosta denna undersökning. En genare linie till Tranås lär ej heller höra till omöjligheterna, ehuru något bestämdt derom naturligtvis ej kan sägas före en faekmannamessig undersökning af terrängen. Linien till Sömmen skulle gå norr om sjön Venstern. En Tranåsbana skulle i hvarje fall kunna dragas fram söder om nämnda sjö, norr om sjön Noen, hvilket skulle förkorta afståndet åtskilligt, ehuru en krok åt norr alltid uppstår. Största hindret för en rak bana Jönköping—Tranås är just den närmare en nymil långa i norr och söder gående sjön Noen. Går man norr om denna sjö kommer banan alldeles för långt åt norr; går man deremot söder om densamma, stöter man allt lör nära till stam- banan i trakten at Gripeubergs sta- tion. .. Det kom surt efter. Som Ö. C. redan berättat ölverföll arren- datorn Karl Viktor Carlsson Hyltberg från Lassarp i Trehörna socken på aftonen den 27 sistlidne Mars utanför Tranås sin förre granne garfveriar- betaren O. Andersson i Tranås och tilldelade honom bland annat två knifhugg i ansigtet. Härför instämd för rätta dömdes Hyltberg af N. Ved- bo häradsrätt i tisdags till 2 måna- ders fängelse och 60 kronors böter, hvadan gerningsmannen på ett gan- ska känbart sätt får sota för den miss- handel, hvartill han antagligen på grund af ett allt för starkt rus gjort sig saker. Jönköpings läns landt- bruksskola, som under en lång rad af år varit förlagd till Johannis- berg i Flisby, skall nu flyttas, så att den erhåller ett för länet mera cen- tralt läge. Till förvaltningsutskottet hade ansökningar att få öfvertaga skolan inkommit från två håll, näm- ligen från godsegaren A. T. Appel- berg på Dannäs samt från Jönköpings läns pensionsforening för dennas egen- dom Ryningsholm. Då förvaltnings utskottet emelltid ansåg önskvärdt att hafva flera egendomar att välja på, beslöts att ny ansökningstid skulle utsättas till den 20 Maj. ödesdigert paskskju- tande. (M. P.) Tre pojkar vid Mo- tala Verkstad skulle påskaftonen "skjuta in" påsken med en liten kanon. Just som en af dem närmade en krutbutelj till kanonen för att fylla krut i läng- hålet, tuttade en annan på, och en stark explosion följde. Den ene af poj- karne, Erik Nylund, fick dervid ett af sina ögon uslitot, den andre, Oikar Sunduh fick öfverläppen flackt, så att h m ha lanefter utan tvifvel kommer att bli harmyi.t, samt derjemte ett stort sår i ena kinden, ocb den tredje kam- raten blef illa kiuts'ä>kt. så att han mera liknade en neger än en kinfs Hyllning. (N. T) Grefvenocb gretvinnaa G. O. Mörner på Sonstotp voro den 7 dennes föremål iör en ut- omordentlig hyllning. Deputerade fiån socknen, utsedda på kyrkostämma, in- funno sig kl. halt 3 på Sonstorp för att uttala rörsamlingens tack lör de vackra g&fvor, som grefven och grefvin- nan skänkt till den nya kyrkan i Häl- lestad. Kyrkoherden Nystrom samt hrr Pettersson, Jägestorp, Andersson och Pettersson i Grytgölsbyn framlemnade en prydligt tutad adress (utdrag ur kyrkostämmans protokoll), cch kyrko- herden Nyström beledsagade adressen med några ord. Grefve Mörner tackade i hjertliga ordalag å sin och grefvinnans vägnar för den vackra h\llningen. De depu- terade inbjödos derofter till middag. 1 sammanhang härmed uppvaktades bruksförvaltaren bonden som varit ord- förande i byggnadsstyrelsen. Till ho- nom ö'verleranades tck under samma förutsättningar en adress med tack.-a gelser för af honom skänkta gåfvor. Adresser komma ock att tillställas friherrinnan Hamilton pä Bo, som skänkt en del af altarbeklädnaden, och Sonstorps arbetareförening, som skä.ikt kandelabrar. Egendomsaffärer. Å auk tion i onsdags försåldes skogshemma- net Kållarholmen, lydande under Lun na i Appuna, till Mjölby snickerifabrik för 8,000 kr. (Vid samma tillfälle utbjöds 2 man tal ofvannämnda Lunna. Högsta an- budet 50,000 kr., afgafs af riksdags- mannen August Hemicson i Karls- lund. Anbudet blef ej antaget.) — Gården Balderum i Vånga har försålts för 26,000 kr. af hr C A. Svens- son till hr Nilsson i V. Ed. — Nämnmannen C. M. Petersons från Pikedal omyndiga barn försålde den 13 April på auktion genom sin förmyndare N. P. O.ofson i Pötorp 6Vö76 mantal Pikedal i Ulrika socken till Edvard Friberg i Pikedal för 5,500 kr. — (N. T.) AHidue bokbiudaren F. W. Forssbergs arfvingar ha genom Aug. Wennersten försålt sin vid Norra Kungs- gatan i qvadraten Gördeln i Norrköpi-ig belägna fastighet till borr J. Gustafson för3ö,000 kr. Fästmöns aprilnarri. (S. P.) En af flickorna i F. Ijy R-s socken fick det infallet att lura sin Kalle första April — för att pröfva hans trohet mot honne ollor af andra skal. lata vi vara osagdt. Hon skref emellertid ett anonymt bref till sin Kalle och inbjöd honom till möte pä utsatt ställe kl, 8 pa aftonen, dervid hon skulle möta on kär porson. Kalle traskade i väg. och kommen i när- heten af mötesplatsen träffar han en an- nan bekant flicka. Do kommo i samspråk, och da hon skulle vägen fram derifrån vär Kalle koin. sa erbjöd han sig följa henne. De bada tu vandrade nu arm i arm mot flickans horn. och Kalle fästman hade all- deles glömt bort det ärende hvari han var utgången Vid stugans dörr inbjöds Kalle att stiga in. hvilket antogs med nöje. Hur nu kärlekskuttret bedrefs, så var vär Kalle innan morgonsolen grytt antagen till maga- pinne, och fastmön numro ett går och gruf- var sig öfver all verldens ondska och kar- larnes falskhot, men hon är fast besluten att ej vidare narra någon fästman april - Dödsfall. Förliden fredag af- led i Kristbergs prestgård kyrkoher- den i nämnda forsamling Carl Axel Petersson i en ålder af 66 år. Han var född i Pelarne den 17 Deo. 1829. För- äldrarne voro komministern A. Pe- tersson och hans maka, född Hårdh af Thorestorp. Efter skolstudier i Lin- köping blef han student i Lund 1852 och prestvigdes 1855. Tjenstgjorde derefter i Veta, Vesterlösa och Rap- pestad, blef komminister i Höreda och Melby 1S64 och kyrkoherde i Krist- berg 1879. Den aflidne, som närmast sörjesaf maka, född Rahm, och barn, var en enkel och fiärdlos man, pligttrogen i sitt embete, samt en angenäm säll- skapsmänniska. Han efterlemnar ett aktadt minne. Medaljutdelning. Häromda- gen öfverlemnades at trankdirektören major W. Tham till stationskarlsför- mannen vid Mjölby station N. J. Lund- gren den honom för långvarig och trogen tjenst tilldelade silfvermedal- jen. Han har tjenstgjort öfver 30 år. Derefter voro medaljören och flera af stationens befäl och personal af ma- jor Tham inbjudna på supé å jern- vägshotellet i Mjölby. Ett elektricitetsverk vid nya gasverket ar, såsom förut antydis, ifrågasatt ai gasverkssty- relsen, som uppdragit åt vårt lands främste fackman i fråga om elektri- ska belysningsanläggningar, ingeniör A. Estelle i Stockholm, att uppgöra kostnadsberäkningar för en sådan an- läggning, hvartill kraft skulle tagas från nya gasverket. Det är natur- ligtvis ett önskningsmål, att dessa beräkningar kunna föreligga, då stads- fullmäktige om tisdag skola fatta sitt definitiva beslut, beträffande frågan om uppskof med gasverksbyggandet. Man kan, först sedan ett sådant för- slag föreligger, något så när se, hvart- åt hela summan för stadens belys- ningsväsen pekar. Ett2B-&rsjubileum. Piato fabrikören J. O. B umgardt sometab lerade sig härstädes år 1871, hade den 9 dennes, på 25-årsdagen, inbjudit sia personal och några intimare vänner till supé i sin bostad. Under aftonens lopp frambar hr B i några hjertliga ord sitt tack till den förra för alltid godt och nitiskt samaibete, hvilken skål besva rade i med ett återtack för hans humant tet och välvilja som principal. Äfven hade hr B. från flera håll lått mottaga lyckönskningar till den framgång han rönt, tack vare ett städse godt och med största omsorg utfördt fabrikat, som tillvunnit sig alla kännares samfålda erkäanande. Festen, som präglades af en kamrat- lik anda, visade nogsamt ett godt sam- föi stånd mellan arbetare och arbets- givare. Vin och maltdrycker. Mot det ifrågasatta, at andra kamma- ren redan biträdda beslutet, att handel med vin och maltdrycker ej må vare sig i stad eller på land förenas med annan bindel, hvattill särskild anmälan fordras, ht i.u på flera håll speceri och diversehandlarne börjat kraftigt protestera. Så har från Jönköpings handelsfirmor en adress tillstälts lä- nets representanter i första kammaren med anhållan, att de ville medverka till att denna bestämmelse pj må bli lag. De anföra att nykterheten ej skulle gagnas, men handlandena skulle lida ingrepp i siua gamla rättigheter. Adres- sen är underskriiven af ett 50 tul hand- lande från staden. Bland Stockholms och Göteborgs hand- lande har man ock börjat protestera mot samma förslag. Och vi tro för vår del, att första kammaren ej skall v«ra med om en så obetänksam lag, som den här ifråga- satta, hvilken äfven skulle förorsaka de nyktraste personer och familjer onödiga svårigheter och besvär. Jernvägslinien Kisa - sjön Hjorten. Från Vestervik sknfves till Östg. Corresp. Vid stadsfullmäk- tiges sammanträde i torsdags qväll tillsattes en komité af tre personer åt hvilken uppdrogs att för nu tillgäng- liga medel gå i författning om under- sökning ai den föreslagna jernvägs- linien från Kisa Gamfebylinien till sjön Hjortens norra ända (Hjortekrog). Till medlemmar af denna komité ut- sagos hrr kapten A. G. Ståhle, konsul Gust. Jern och grossh. John Tenger. Ölhandeln i Vestervik. Antalet ölutskänkningsställen i staden minskades förra året från 5 till 3. Då det emellertid visat sig, att lönkröge- rier och oordningar blifvit en följd af denna indragning, beslöto hrr stads- fullmäktige vid senaste sammanträdet att fr. o m. den l:ste nästa Oktober återgå till det förutvarande antalet eller 5 Spritvaruhandeln i Ve- stervik. Förutvarande spritbolaget hade ingifvit anbud om att äfven för nästa försäljningsår få utöfva all mi- nuthandel med och utskänkning al spritdrycker i staden för en afgift be- räknad efter 16,000 liter å 15 öre. Stadsfullmäktige ha godkänt detta an- bud och förordat detsammas antagande af länstyrelsen. Rag och rågmjöl ha på Stock- holms börs hållit sig vid oändrad no- tering under årets första qvartal. Föt råg nar noterats 9 kr. 50 öre till 10 kr. 25 öre och för rågmjöl 13 kr. 25 öre till 13 kr. 75 öre för 100 kg. Hvete har deremot stigit under qvar- talet från 10 kr. 25 öre å 13 kr. till 11 kr. 50 öre å 14 kr. samt hvetemjöl från 20 kr. 50 öre å 21 kr. 50 öre till 22 å 23 kr. för 100 kg. Kaffe har fallit i pris, men sockret stigit med 2 kr. för 100 kg. Olycksfall. Fiskaren Andersons 11-åriga son Gustaf från IJiugstad i Ö. 'Harg råkade den 9 d:3 under lek vid Ö. H-irgs skolhus falla och afbryta venstra nyckelbenet. Han lörbands af d:r Suber och vårdas nu i sitt barn. Kreatursmötet i Kisa utmärkte sig för stor tillförsel och rask omsättning. För 13 — 14 qv. oxar betaltes 350 ä 400 kr., 11-12 qv. d:o 225 å 275 kr. paret, tjurar 40 å 160 kr., kor 60 å 100 kr. st. I marschkompaniet Vet tern rundt deltogo två östgötar: volontarkorpralen Landers samt volon- tåren Johansson. Att hemta beväringen af la klassen vid andra liigrenadierre- g. mentet äro beordrade: inom Lifkompaniområdet: i Söder- köping den 8 Maj kl. 7 e. e. m , un- derlöjtnant W. Ahnström, sergeant A. Johansson och 3 korpraler ur Lif- kompaniet samt 1 trumslagare, vid Kuddby jeravägsstation den 8 Maj kl. 7 e. m., sergeant G. Ringqvist samt 2 korpraler ur Linköpings kom- pani; inom Tjusts kompaniområde: vid Falerums jernvägsstation den 8 Maj kl. 4,30 e. m., sergeant H. Vedelloch 3 korpraler ur ljust kompani, vid Gamleby den 8 Maj kl. 2 e. m, un- derlöjtnant Th. Lybeck, sergeant A. E. Torell och 4 korpraler ur Tjusts kompani samt 1 trumslagare-, inom Motala kompaniområde: i Mo- tala den 8 Maj kl. 6,30 e. m, ser- geant G. M. Forsell och 2 korpraler ur Bergslags kompani; inom Vifolka kompaniområde: vid Bankebergs gästgifvaregård den 9 Maj kl. 8 f. m., sergeant J. L. Lund- gren samt 2 korpraler ur Vifolka kompani; inom Skeninge kompaniområde: i Mjölby den 8 Maj kl. 7 e. m., löjt- nant C. E. Ebrenkrona, sergeant I. L. Svensson och 2 korpraler ur Ske- ninge kompani samt 1 trumslagare; inom Vadstena kompaniområde: vid Fogelsta jeravägsstation den 8 Maj kl. 7 e. m., sergeant K. Stenborg och 2 korpraler ur Vadstena kompani, vid Haddestad den 8 Maj kl. 1 e. in , sergeant Th. Verner och 2 korpraler ur Vadstena kompani. Dödgräfvarens himmels- färd. (Östg.) En medelålders man, for detta dödgråfvare här i staden, har fått en uppenbarelse för någon tid sedan. I denna uppenbarolse har blifvit mannen — hvilken, det bör kanske nämnas, tillhör den s k "sprängbataljonen" — uppenba- radt. att han inom kort skall bli lefvande apptagen till himmelen. Det kommer visserligen ej att ske med samma pomp och ståt eller pa lika sätt. som vederfors profeten Elias, men n-sa skall det i alla fall bli af. Affärden skall ske frän kyrkogården irti den arla morgon- stunden. 364 emellanåt fram och åter, upp och ned på deras böljor, glädjande och fägnande sig, då han tyckte, att mildt solsken smekte dem, ängslig och orolig åter, då det för hans ögon hvilade liksom mörker öfver djupet. Åren 1809 och 1810 voro händelserna och till- dragelserna inom vårt fosterland också af egenskap, att gerna ingen, som hade sinne för allmänna ange- lägenheter, skulle ha kunnat lemna dem alldeles obeaktade. Den gamle Hos hade icke heller gjort det. Så tillbakadraget som han nu lefde, egde han visserligen sällan eller aldrig tillfälle till något tanke- utbyte med andra om hvad som tilldrog sig. Hilde- gard var icke endast ett barn, utan äfven fullkom- ligt främmande för allt dylikt, och hans son, löjt- nanten, var ganska sällan hemma och saknade för ofrigt, äfven han, allt intresse för frågor, som lågo utom hans militära göromål; men icke förty följde den gamle med deltagande posterna och vexlade ett och annat bref med någon gammal vän och bekant. Det var gubbens största förnöjelse att, omhvårld at ordentliga moln af tobaksrök, i all stillsamhet kom- mentera ingående poster i sin beqvama karmstol. Kom emellertid någon gång en gäst till honom, med hvilken hau fick byta tankar, sä var det for honom stunder af verklig högtid. Såsom Hildegard yttrade under sitt samtal med tadren, hade posten nyss anländt, ehuruväl han icko genast begaf sig af for att taga kännedom om den, något som han eljest icke brukade försumma. Da han slutligen lemnade henne, för att emottaga sin gäst, som med sitt åkdon stannade vid hans port, begaf han sig likväl först in i sitt eget rum, för att kasta en blick i spegeln och se, om hans drägt var så ordnad, att han värdigt kunde emjttagaden främ- mande. Den tidens anspråk o> i goda smak voro 305 måhända i detta afseende vida mer bestämmande och utpräglade, om på samma gång äfven vida mer småaktiga, än i våra dagar. Men den blick, som var ämnad åt spegeln, kom i stället att stanna på skrif- bordet, hvarest den nyss anlända posten blifvit lagd, och hans blick förblef äfven qvar der. En af gam- malt bekant stil, hvarmed utanskriften å ett af bref- ven var skrifven, fängslade på en gåDg hans upp- märksamhet, salana små hastiga öfvergångar från tanken på spegeln och sig sjelf till det kära minnet af en gammal vän, hvarom den kända stilen erin- rade torde vid äldre år icke vara så sällsynta. Förglömmande allt annat, spegeln och äfven den anlände gästen, greD han elter brefvet och bröt det. Ej långt hunnen likväl i läsningen derat, inträdde Vauvenard, i detsamma den gamle utropade, beta- gen af tillfredsställelse öfver hvad brefvet innehöll, med ett uttryck af den största glädje: — Vare gud pris och tack! Dessa ord, besjälade af glädje och tillfredsstäl- lelse, föllo sig nästan sä, att Vauvenard kunde taga dem såsom uttryck egnade honom. Visserligen hade Ros och han varit bekanta i Paris, ehuruväl mera tillfälligt än förbindligt närmare. Vauvenard kände sig också litet i överraskad af denna hjertliga helsning, men uttalad af en gammal man, hade han allt för mycken belefvenhet att icke pä ett motsvarande artigt och uppmärksamt sätt egna honom hvarje möjligt uttryck af sin vördnad. Ros märkte visserligen misstaget, men hade o.kså å sin sida jemväl takt att ej yttra sig derom. Men ehuruväl det till och med (agnade honom att — om äfven alldeles ofrivilligt - gästen blifvit hel- sad med ett utrop, hvarpå denne syntes sätta värde, arbetade icke dess mindre den underrättelse, som brefvet meddelat, och som verkligen framkallat hans utrop, i hans tankar. 368 Gustaf IV Adolfs monarkiska missgrepp och legitimistiska inbilskhet, politiska halsstarrighet och personliga sjelfgodhet förde riket till branten af olyc- kor och hotande faror, hvadan hans tronafsättnmg från alla synpunkter var fullkomligt berättigad. Ganska obefogadt torde man emellertid tillagt denna tionafsättning benämningen revolution, obe- rättigadt derför, att den egentligen väl ej bör be- traktas annat än såsom en statskupp. Visserligen är det sant, att denna statskupp gaf riket en ny statslörfattning, och så tillvida grep den litet djupare in i lurhållandena än en vanligt stats- kupp, men denna nya statsförfattning qvarstod icke desto mindre på samma grundval som den förutva- rande eller pa standsfördomarnes och ståndsprivile- giernas, hvadan förändringen, allt för litet djupt om- hvälfvande, strängt bedömd, ändock icke var af nå- got annat än af sekundär art. Hvad som förnämligast kännetecknar rörelsen, är också den omständigheten, att dess våldsamma vägsvall uppbar och uppkastade på tronen icke en man med tillräcklig bsgåfning och kraft att med stark hand fatta rodret och styra statsskeppet, utan snarare en till både förstånd och karaktär svag och vacklande samt i ofrigt utlefvad och barnlös gubbe. Om tronförändringen 1809 varit en verklig revolu- tion, skulle den ej stannat, såsom den nu gjorde, vid en sådan grande misére. Sådan den emellertid nu var och biel, kunde den icke annat än framkalla partiintriger, söndrin- gar och slitningar af alla möjliga slag. Ur förveck- lingarne framgår, att de så kallade revolutionsmän- nen sjelfva voro rädda tör revolutionen, ja till och med för den statskupp, de genomfört. Oredan var så fullkomlig, som den någonsin kunde blifva. Par- tistriderna inom och utom riksstånden stötte emot hvarandra i alla möjliga rigtningar. Nya statsför- 361 vi nämde i slutet af förra kapitlet, intog sin plats vid fönstret utåt trädgården. Hon upptäckte också vid första anblicken utåt den unga, hvitklädda, inta- gande fhekan, och hon b.-höfde blott gä till sig sjelf, för att förstå de rörelser, som så lifligt visade sig hos henne. Det var ett språk utan ord, telegrafe- ringar från hjertat, som också hennes hjerta sä väl fattade. Ange antog — och hon kunde ej heller göra annat — att den vackra okända var dottern i huset, Hildegard, och hon kände sig dragen till henne. Oafvändt följde hon hvarje hennes rörelse. Det kunde ej betviflas, hennes tankar voro upptagna af någon fur hennes hjerta vigtig mystér. Icke blott uren slå liksom med samma pendelslag; i förhål- landen af ömmare egenskap slå också de ungas hjer- tan med samma slag. Hon såg Hildegards lifliga uppmärksamhet och oro, såg henne begifva sig till lusthuset, och såg henne försvinna der och stänga donen efter sig. Men — hvad såg hon mera? Hon såg en bakport öppna sig i staketet bredvid, såg en i sin kappa väl insvept man inträda, närma sig lust- huset ocb försvinna på sidan derom. Hennes fars yttranden om Ankarsparre stofo i detsamma så lifligt framför henne. Hvem var den okände, hvein var — mannen i kappan? Var det Ankarsparre? Skulle hennes far hafva rätt? Sä instälde sig Iråga på fråga. Hjertat har alltid så mänga frågor, både nödiga och onödiga. Fadren hade stämt det med tviflets stämgaffel, och det tonade derefter. Oemotståndligt drogs Ange ut i trädgården, och snart satt hon vid det lilla sybord, som Hildegard ett ögonblick förut lemnat. /'. KMirltad. Sta