Titel: Östgötaposten
Datum: 1899-07-14
<-- Sida 2 -->
-
+    
<-- Sida 2 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD OSTGOTA-POSTEN N:r 28, Fredagen den 14 Juli 1899. Riksdagsmannavalen i Östergötland. Riksdagsvalet inom Hammarkind och Skärkind är utsatt till tisdagen den 22 Augusti och sammanräkningen af rösterna eger rum vid tingsstället Mogata måndagen den 4 September kl. 10 f. m. — Riksdagsmannavalet inom Vifol- ka, Valkebo och Gullberg eger rum fredagen den 25 Augusti kl. 12 på da- gen och sammanräkningen af röster- na måndagen den 11 nästa September kl. 11 f. m. — Riksdagsmannen P. G. Petersson i Fräntorp har tillkännagifvit, att han ej är villig att mottaga återval. I sammanhang med detta tillkän- nagivande inbjuder hr Petersson alla inom Fraspons läns härad till riks- dagsmannaval berättigade att sam- manträda i tingshuset vid Hellestad lördagen den 29 i denna månad kl. 1 e. m, för att utse lämplig kandidat till nästa riksdagsmannaval. Hr P. skall då redogöra för de riksdagsfrå- gor, som under sista perioden blifvit åtgjorda. Riksdagsmannavalet för Norra och Södra Vedbo härad är nu utsatt att hållas sönda- gen den 30 dennes. Röstsammanråk- ningen inför domhafvanden eger rum den 7 Aug. Etter allt att döma kommer inom denna valkrets nuvarande riksdags- mannen hr O. Erickson i Bjersby att återväljas; och då denne tillhör de mest framstående och inflytelserika landtmannarepresentanterna och är af samma politiska åskådning som val- männens ojemförligt stora flertal, vore det underligt, om ens någon motkan- didat skulle på allvar ifrågasättas. Emellertid framhåller Eksjö Tidning med rätta, att man aldrig bör göra sig för säker. En öfverrumpling kan lätt i tysthet förberedas (sådana hem- liga förberedelser lära också vara i görningen) och gifva valet en helt an- nan utgång än valmännens öfvervå- gande flertal, de mindre jordbrukarne, önskar. Det gäller derför att man- grant samlas kring valurnan. Vintertidtabellen vid statsbanorna kommer att blifva i närmast möjliga öfverensstämmelse med innevarande sommars, åtmin- stone på de söder om Stockholm be- lägna hufvudlinierna. De sedan fjol- årets sommartidtabell införda natt- tågen på Vermlands—Norge-banan komma således att bibehållas, äfven- Bom deras förbindelser i Laxå med vestra stambanans tåg till och från Stockholm och Göteborg. Vintertrafikens svårigheter i afse- ende på hastighetens bibehållande anses af järnvägsstyrelsen kunna bortelimineras dels genom den vid denna årstid inträdande minskningen i persontrafiken med åtföljande in- skränkning i passagerarevagnarnes antal och dels genom att tåghastig- heten, sedan de nya 40,5 kilograms rälerna i höst blifvit till fullo inlagda £å en del längre sträckor såsom mel- in Stockholm och Katrineholm samt mellan Göteborg och Falköping, kan betydligt ökas derstädes. Egna hems-frågan K. m:t har tillsatt en komité med uppdrag att verkställa den af riksdagen be- gärda utredning för egna hem åt ar betare på landet och har till ordf. i komitén förordnat håradshöfdingen D. G. Restadins samt till ledamöter bruksegaren G. Bennedicks, öfverin- geniören i landtbruksstyrelsen J. H. Magnet, direktören i liftörsäknngsbo- laget Thule S. Palme, f. 4. kaptenen 11. F. A. B. Pantzarhielm, hemmans- egaren P. O. Petersson i Fråntorp och lektor P. P. Waldenström. Tulluppbörden 1 riket Ar 1899. Enligt från rikets tull- kamrar ingångna rapporter och må- nadsredovisningar har den debiterade bruttouppbörden under Juni månad nppgått ull 6,480,675 kr. 68 öre tull- medel och 239,930 kr. 78 öre båk- medel. Uppbörden under samma månad 1898 åtgjorde 3,925,983 kr. 62 öre tullmedéToch 216,207 kr. 36 öre båk- medel. Totaluppbörden år 1899 tiU ooh med Jnni månad uppgår alltså till 28,389,322 kr. 67 öre tallmedel och 859,981 kr. 21 öre båkmedel samt öfverstiger den samtidiga år 1898 med resp. 5,922,900 kr. 4 öre och 97,004 kr. 86 öre. Månadsmötet i onsdags i Lin- köping kännetecknades af ringa till- försel och tryckta pris. Tjurar be tingade kr. 160—300 stycket, oxar 250-500 kr. paret och kor 75-200 stycket Priset på tjurar, lefvande vigt, var 34 å 38 öre pr kg. TiU Stookholm afsändes från här- varande jernvägsstation 107 djur, till Kristiania 88, till Göteborg 11 och Norrköping 40. Sammanlagda af- sändningen utgjorde 26 vagnar med 249 djur. Svensk-norsk artilleri- komité. Såsom norska medlem- mar af en svensk-norsk artilleri- komité, hvilken torde komma att tillsättas i Kristiama, namnes öfver- ste Peters, major Wessel och kapten H. Stäng. Komitén skulle komma att behandla frågan om nytt snabbskjutande fält- artilleri. Östgötatldnlngarnes post upplagor. Å Mjölby postkontor både i onsdags Östg. Correspondenten 175 prenumeranter, Östergötlands Dag- blad 42 och östgöten 23. Motsvarande siffror i mediet af Januari voro 167, 51 och 31. Drunknade under bad- ning. En arbetare, deltagare i nun- nekriget, vid namn Malmberg från Norrköping drunknade häromdagen vid badning i sjön Fläten Snickaren Karlsson, Sjölunda, som var i hans sällskap, men icke simkunnig, skyn- dade genast efter en öka i närheten men kom för sent till undsättning. — En upprörande händelse egde i lör- dags afton rum i Dalhems s:n, der två unga flickor drunknade vid badning i en deras hem närbelägen sjö. Då man, oro- lig öfver flickornas långa bortvaro gaf sig ut att söka efter dem, fick man tyvärr se att de båda väninnorna fun- nit sin död på sjöbottnen, der de pä ganska grundt vatten lågo, hårdt slutna i hvarandras rmar. De två omkomna flickorna voro: 15-åriga Agnes Elisabeth,, dotter till torparen Hammarqvist i Alhult, och 12-åriga Anna Sofia, dotter tiU torpa- ren Karl Andersson i Mörtbäcken, allt under Larum. — I sendags drunknade under bad- ning i Dalelfven vid Gysinge skorna- kenarbetaren J. Petrus Johansson från Hvarf i Östergötland. — Genom drunkning omkom i måndags vid badning i Motala ström en af de vid Ljungs tegelbruk anstälda tyskarne. Den omkomne var om- kring 20 år gammal. Likaledes genom drunkning omkom vid 7-tiden i söndags i närheten af Eldslösa tegelbruk 18-årige skoma- karegesäilen Carl Albert Carlsson, an- stäld hos skomakaremästaren Oskar Andersson i Nysand. Carlsson hade i sällskap med en sin yngre broder jemte tvenne andra gossar begifvit sig ut att ro i ån, då båtens akter plötsligt började sjunka till följd af öfverlastning. Två af ynglingarne' lyckades få tag i båten, hvilken kantrat, och fasthöllo sig i den, medan de två andra, de båda bröderna, gingo till botten. Den äldste at dem hade kommit under båten och högg f.ist i sin yngre broder, så att båda drogos ned i djupet. En på andra sidan ån sig uppehål- lande stationskarl, som åsåg olyckan, skyndade att i en eka bistå de nöd- stälda samt lyckades få upp den min- dre af gossarne, som genom rullnin- gar o. d. återkallades till medvetande. Den äldre lyckades man efter omkring en timme medels dragg få upp som lik. De båda bröderna äro söner till en torpare Johan Carlsson i Sörby. Den döde var den äldste af hans fyra gos- sar. Fadern deltog sjelf i de frukt- lösa försöken att återkalla den drunk- nade till lif. Vid upptagandet ur vatt- net var gossen iklädd endast skjorta och byxor, ehuru han, dä båten sjönk, var fullt påklädd. Dödad af askan. Under åsk- vädret i lördags dödades af blixten den åldriga hustrun till hemmans- egaren Johan Olofsson i Djurafall, Linderås socken. O. träffades äfven sjelf rätt svårt af åskan, fick klä- derna sönderfläckta och erhöll ett stort sår i hufvudet samt förlorade för en tid medvetandet "Mor Olsson" satt vid fönstret i makarnes hem sysselsatt med läs- ning. Hon satt efter olyckan qvar på stolen med glasögonen nedfallna på bröstet Mannen låg i sängen medvetslös. Läkare eftersändes ge- nast från Tranås för att bringa hjelp, men det tros, att Olofssons lif ej kan räddas, och kanske är han redan död. Hustrun efterlemnar i ett föregående gifte 2 vuxna döttrar, den ena af dem i Amerika, skriiver Eksjö Tidning. Dödsfall. Natten till lördagen ingick frän Petersburg det öfverra- skande och oväntade sorgebadet att Sverige-Norges fullmäktige minister hos ryske kejsaren, kammarherre Gu- staf Lennart Beuterskiötd, afhdit i fre- dags afton kl. 6,30. Son till kabinettskammarherre C. L. Reuterskiöld på Gimo, föddes G. L. Reutersköld 1843. Efter slutade stadier inträdde han redan 1864 på den diplomatiska banan som attaché i Paris. Sedan dess har han uteslu- tande egnat sig åt diplomatens yrke, som i en ovanligt snabb karrier fört honom från det ena landet till det andra. 1871 fick han i Petersburg sin första fallmakt som ordinarie lega- tionssekreterare, derifrån han förflyt- tades till Paris. 1884 blef han en- voyé i Washington, med hvilken post han senare äfven förenade dervarande generalkonsulat. 1888 utnämndes han till envoyé i Konstantinopel, derifrån han två år senare förflyttades till sin nu senast innehaida post, hvilken som bekant anses för en af den sven- ska diplomatiens mest maktpålig gande. Närmast sörjes kammarherre Reu- terskiöld af maka, född Nordenfalk, son och dotter samt af sina åldriga föräldrar, som båda ännu äro i lifvet. — Fanjunkaren och svärdsmannen vid Andra liigrenadierregementet M. H. Ekdahl, bosatt i Mjölna vid Vad- stena, afled sistlidne söndag på sjuk- huset å Malmen efter omkring tre veckors sjukdom, ledreumatism. Ekdahl, som var född den 4 Juli 1853, antogs såsom volontär år 1872, befordrades till sergeant 1875 ochtill fanjunkare 1888. Ekdahl var en af alla afbållen kamrat, hvadan hans bortgång väckt stor förstämning bland hans kamrater. Ekdahl efterlemnar maka, född An- dersson, och fem barn. — Nestorn bland Norrköpings folk- skollärarekår Johan August Samuels- son afled derstädes i fredags afton, 71 V> år gammal. Han var född den 29 December 1827 i Örberga församling i Östergöt- land, der fadern var landtbrukare. Ef- ter aflagd examen utnämndes han till folkskollärare i Vimmerby och inne- hade denna befattning till året derpå, då han på hösten erhöll liknande an- ställning vid Norrköpings folkskolor, hvilken tjenst han tillträdde på våren 1850 Han var en hjertegod, rättän- kande och skicklig lärare, som med intresse och nit egnade sig åt sitt kall, ech efterlemnar han derför ett aktadt minne. Bland sina kamrater inom folkskollärarekåren åtnjöt han högt och odeladt anseende och vän- skap. — I fredags afton afled i Stock- holm, öfversten, f. d. öfverstelöjtnan- ten i armén, f. d. majoren vid Första lifgrenadierregementet Clms Ludvig Ferdinand Stierngranat uti den höga åldern af 91 år. Öfverste Stierngranat var född den 16 Mars 1808 och son af generalma- joren Henrik Stierngranat och hans maka Catharina Elisabeth De la Grange. Han blef 1822 kadett vid krigsakademien å Karlberg, utexami- nerades derifrån år 4827 och utnämn- des till fänrik vid Första lifgrenadier regementet, beordrades 1833 till löjt- nant och var våren 1834—1839 kom- paniofficer vid krigsakademien samt 1839—1843 adjutant derstädes. Sist- nämnda år blef Stierngranat kapten i armén och 1848 kapten vid sitt re- gemente. Fem år senare 1853 ut- nämndes han till major. År 1864 blef han öfverstelöjtnant i armén och tog samma år afsked från regemen- tet med tillstånd att qvarstå i armén. Han erhöll sedan öfverstes r. h. o. v. Ur krigstjensten tog han 1868 afsked. Sedan 1858 var han riddare af Svärds- orden. Åren 1848—1850 var han med regementet kommenderad till Skåne och Schleswig. Öfverste Stierngranat, som under sin krafts dagar varit känd för ut- märkta militära egenskaper och spe- cielt för den klang i stämman, som han gjorde gällande så väi i kom- mandot som i sångens toner, var en ädel man med ordningssinne och red- barhet i sin karaktär, samt med en tillbakadragenhet, som gjorde, att han under senaste årtiondena allt mer drog sig undan den yttre verlden. Stierngranat var vid sin bortgång antagligen den äldste af arméns of- ficerare, som genomgått Karlbergs krigsakademi Gift 1846 mod Margareta Charlotta Amalia Drufva, den sista ättlingen af ätten med detta namn, sörjes Stiern- granat närmast af enka samt öfriga slägtingar och vänner. — I söndags afled å Ersta diako- nissanstalt vid Stockholm förestånda- ren för diakonissanstalten pastor E. Lönegrens maka Ester Viktoria Löne- gren, född Hellström, dotter till aflidne stadsingeniören i Norrköping B. L. Hellström och hans qvarlef vande maka, i en ålder af 34 är. Moder, maka och fyra barn stå sörjande vid båren. Till komminister i Östra Husby valdesi söndags komministern fil. kand. A. B. Tingvall, som erhöll 5,066 röster af 66 röstande; han var upp- förd i andra förslagsrummet. Den i första förslagsrummet uppförde kom- ministern C. G. Manneberg erhöll 122 röster af 4 röstande och den i tredje rummet uppförda v. pastorn H. Sör- bin 2,156 röster af 11 röstande. — Till komminister i Hägerstad och Oppeby valdes i söndags den i tredje förslagsrummet uppförde e. o. prestmannen G. O. Landborg hvilken erhöll 5,103 röster, v.p. A.E. Nyberg, som hade första förslagsrum- met, erhöll 3,938 röster och v. p. L. Brodin 45 röster. Deltagandet i valet var lifligt Af socknarnas 10,700 rö- ster afgåfvoB öfver 9,000. Ångfartyget "Motala Ex- press" har inköpts af aktiebolaget Grönköpings Expressångare". Till be- fälhafvare liar antagits kapten J. Lind- berg. Deslnfleerlng och ren- göring af jernvSgsvagnar. Angående personvagnars rengöring bar jernvägsstyrelsen utfärdat nya ut- förliga bestämmelser till vederbörande distrikts förvaltningar. Styrelsen bestämmer dervid b.and annat, att å alla stationer, der snäll- och persontågsvagnar städas, skola anställas personer, lydande under ma- skinafdelningen och afsedda att städa, rengöra och desinficiera vagnarne. Städning ocb rengöring skola företa- gas hvarje dag i alla vagnar, som samma dag eller morgonen derpå skola gå i trafiktåg och ske på föl- jande sätt: 1 l:a och 2:a klass kupéer skola mattor, kuddar och sangfiltar äfven- som de madrasserade delar af inreaet, som icke äro väggfasta, uttagas och piskas samt vädras och de öfriga ma- drasserade delarne af vagnen äfven- som gardinerna grundligt piskas och borstas vid öppnade fönster och dör- rar, hvarefter golfven i kupéer och korridorer bestänkas med vatten och sopas varsamt, samt väggar, dörrar, fönster, tak, speglar m. m. damtor- kas med fuktade torkdukar. Seder- mera öfverfaras goliven noggrant med svablar. I 3:e klass kupéer förfares på sam- ma sått som år föreskrifvet för väg- gar, golf, tak, fönster m. m. i l:a och 2a klass vagnar. Beträffande desinficiering lemnar styrelsen noggranna föreskrifter an- gående daglig behandling af klosett- rummen samt bestämmer angående kupéerna, att då personvagn at l:a och 2:a klass intagas i allmän eller sårskild revision och i öfrigt vid de till- fällen, då vagnen efter en veckas tjenstgöring kommer att stå på en station längre tid än 12 timmar, des- inficiering af vagnen skall ske medels formalinlöaning. Dessutom skall konduktör för sta tionsbefälet anmäla om å tåget be- funnit sig någon person, som omiss- känneligt varit behäftad med smitto- sam sjuudom, och skall, vid sådant förhållande, ddn kupé den sjuke be- gagnat desinficieras med formalin. månaden 16-*0PJuni 1899 enligt förste provinsialläkarens rapport till medicinalstyrelsen: Skarlakansfeber ■ 6 i Tärnevalla, 1 i Hä- radshammar, 1 i Valdemarsvik. Difteri: 6 i Simonstorp, 2 i Östra Ryd, 2 i Horn, 5 i Norrköping- Bappestad pidemisk hjernfeier: 6 i Norrköping ^=d 1 dödsfall. Messling fortfar gängse. Premlerlng af kastar eger rum å följande platser och tider: Vadstena måndagen d. 17 Juli kl. 10 f. m. Skeninge tisdagen d. 18 „ „ 1 e. m. med äldre hästar och betäckta ston. Skeninge onsdagen d. 19 Ju'i kl. 10 f. m. med unghästar. Rimforsa torsdagen d 20 „ „ 12 midd. Linköping fredagen d. 21 „ „ 1 «• m. med" äldre hästar och betäckta ungston. Linköping lördagen d. 22 Juli kl. 10 t. m. med unghästar. Åtvidaberg måndagen d. 24 Juli kl. 9 f. m. Ringarum tisdagen d. 25 „ „ 10 „ Norrköping onsdagen d. 26 „ „ 9 „ Från Stiftsstyrelsen. Tjenstledighet är beviljad komminister R. Johans- son från 17 Juli till 1 September; kyrkoherden G. H. Edmark från 6 Juli till 15 Augusti; kyrkoherden Axel Hallberg från 7 till och med 31 Juli; kyrkoherden J. E. U. Kraft fort- farande tillsvidare under sex måna- der från 8 Juli; kyrkoherden teol kand. A. Neander under en månad från 10 Juli; kyrkoherden J. P. Fo- gelqvist från ooh med 19 Juli till 19 Augustt. Förordnade äro för nästkommande hösttermin vid allmänna läroverket i Norrköping till vik. lektor i ledigheten efter lektor Eklund fil. doktor K. G. Lundqvist tills vidare; till vikarie för tjenstledige adjunkten P. Olsson fil. dokt K O. E. Stenström; till extra lärare fil. kand. K I. Ågren, fil. kand. J. A. Karlsson, fil. kand. S. V. Timelius, fil. kand. E. B. Bondeson, fil lic. H. E. Wiklund, fil. kand. K. Nordeneson, fil. kand. A. Setterdahl samt fil. kand. G. Löf. Under komminister Johanssons tjenst- ledighet uppehälles l:e kommmisters- tjensten i Norrköpings S:t Olai af s. m. adjunkten Aron Karlsson; kommi- nister C. E. Axberg uppehåller under kyrkoherden Edmarks ledighet jemte egen befattning kyrkoherdetjensten i Fornas och Lönsås; komminister L. A Nilsson uppehåller under kyrko- herden Hallbergs ledighet jemte egen befattning kyrkoherdetjensten i Frin- naryd; s. m. adjunkten A E. Nyberg är förordnad att fortfarande under kyrkoherden Krafts ledighet tills vi- dare vara v. pastor i Locknevi och Blackstad; utn. kyrkoherden J. F. Trybom att under doktor Neanders ledighet jemte egen tjenst som vika- rie uppehålla kyrkoherdetjensten i Östra Husby; komminister G. V. Gu- stafsson att änder kyrkoherden Fo- gelqvists ledighet jemte egen tjenst som vikarie uppehålla kyrkoherde- befattningen i Norrköpings Hedvig; läroverksadjunkten A. T. Norelius att från oob med den 16 dennes till och med den 26 inner; Augusti tjänstgöra som v. komminister i Östra Ed. Ansökningstiden utgår till komministerstjensten i Pe- larne den 6 nästk. September. Blinda gubben på Norrbro. Hela Stockholm känner till honom der han slår på iörmiddagarne vid trappan ned till Strömparterren med en liten korg framför sig på sten- barrieren. I korgen ligga trähästar, vagnar och fullriggade segelskutor. Om sommarsolen gassar eller snön yr kring Norrbro finner ni honom alltid på sin plats, i samma raka, orörliga posityr. Ibland, då han hör någon gå förbi, sträcker han ut ena armen för att visa sina trähästar och mumlar ett: — Köp en häst eller en båt! För 26 år sedan miste han sin syn vid bergsprängning i närheten af Stockholm. Han var stenarbetare då, men för öfrigt har han kunnat litet af hvarje. Med förtjensten är det väl emel- lanåt skralt. Så mycket har han emellertid förtjenat att han på sina trähästar, och dessutom med tillhjelp af en liten pension från platsen der han miste sin syn, födt sig och sin familj- Den har inte varit så liten under årens lopp. Egna barn ha de ej haft men desto flera fosterbarn, ej mindre än fjorton, af hvilka några äro ute i verlden men de flesta döda. Särskildt en af dessa senare, en li- ten gosse, sörjde han mycket, och det var då som han gjorde sitt stora kraftprof, som han gerna berättar om. Det var strax efter det han blifvit blind. Han hade täljt till ett träkors att sätta på den lilles graf, och med det gick han alldeles ensam från Charlottendal ute på Löfbolmen till Nya kyrkogården, der han fortfaran- de ensam letade rätt på grafven och satte ned korset. Arme man! En skollärare i Ahus har enhälligt valts till skollärare i Skräddarp — Harkrankeryd i Små- land. Hufvudstaden. Djurvärdare på Skansen bi- ten af björn I fredags f. m. blef en af djurskötarna i Skansen, Vall- gren, illa biten af en af de finska björnarna. Tillsammans med en an- nan skötare hade V. gått in i björn frottan, då björnen rusade på V. örst sedan några i närheten varande arbetare kommit till hjelp och med jernspett o. d. bearbetat björnen, lyc- kades han komma andan det rasande djuret V., som erhöll icke obetyd- liga blessyrer å ena axeln och ryg- gen, blef förbanden å Serafimerlasa- rettet. Han tros ej komma att lida något framtida men af skadan. Björnen, som funnits vid Skansen under fem år, har först på senare ti- den börjat visa sig ondsint och opå litljg. 8 Åfven den andra i grottan varande björnen visade sig mycket ondsint och rusade på V. och hans kamrat Det skedda har naturligtvis med- fört, att föraigtighetsåtgärderna mot björnarna ytterligare skärpts, och hä- danefter få djurskötarna på inga vilkor tillåtelse att gå in till dem. Födan skall kastas in i bärarna,' och rengö- ringen får försiggå genom spolning med spruta. I det fall man måste gå in till björnarna komma dessa först att instängas i den inre grottan, som skall förses med galler liksom i de öfriga björnburarna. Öfriga landsdelar. Doktor Westerlund peppar- roten ooh Enköping. 1 National- tidende har en författare skrifvit en hel serie artiklar om Enköping och doktor Westerlund. Det heter den bland annat, att om doktor W. skalle dö, så är det slut med Enköping. Så hemskt profeterar dansken i N. T. Men han har glömt, att Enköping har två stora existensmedel. Det ena är doktor Westerlund, men det andra är pepparroten. Nästan hvarenda hus- egare der har sina väldiga peppar- rotsland inom staden eller dess ut- kanter. Och när denna ädla rotväxt skördas om höstarna, tåras ögonen på allt folk på en half mils omkrets. Så riklig och stark är den berömda pepparroten i Enköping. Och pepparroten är med all respekt för den store eskulapen — en solidare grundval för både existensen och äran än doktor Westerlund. Ty doktorn kan ja dö eller flytta, men pepparroten är odödlig. En skönhetstäflan i Trosa Den skönhetstäQao och folkfest som skulle ha firats i Ti osa midsommardagen blef ett formligt fiasko, säger Tr. T.n. Ett af torgborden utiades invid en gärdesgård till "varietetnbun". Ooh till "klädloge" användes ett krypin mellan ett par granbuskar. Dagens stora nummer, skönhets- täflan, skulle nu gå af stapeln, och mot 10 öre skulle de manliga få ge tillkänna, hvilken flicka de tyokte vara vackrast Några af våra muntra badgästynglingar Köpte sådana der 10-öreB märken och dekorerade enat våra fagra badgästflickor med dem. Men hon var blygsam och ville inte ta emot dem, men dethalp inte. Vid sammanräkningen beians hon också inneha de flesta märkena, till förar- gelse för arrangörerna, som synbar- ligen åsyftade att tre af dem med- hafda "divor" skulle hemföra prisen. Men det lax inte. När dock prisatdelaren skulle öf- verlemna priset, ett damur, till vår vaokra badgästfröken, så tog hon sin velociped och stack i väg med hisk- lig fart. Och nu började en ej på programmet stående kapplöpning, i hvilgen dock prisatdelaren blef efter, och han fick öfverlemna uret till en af hennes kavaljerer. De två andra prisen behöll han visst sjelf, fast nog vore både synd ooh skam att kalla honom för någon skönhet Festen ooh täflingarne hade anord- nats af lustresande Stockholmare. Politisk vallyrik. IÖstersunds- ? osten taga "flere valmän" till orda ör korande af en ny riksdagsman i östra Jemtland i stället för nr Bro- mée. Vi haf va, heter det, "en lämp- lig kandidat, en hos hvilken hand- lingskraften, lifvets friska satve, den ungdomliga troskraften ännu ej hun- nit stelna eller surna, hvarför den också kan slå ut i blomma och bära mogna fruktei, och ej blott skjuta vattenskott eller nära giftiga svam- par. Väljen honom och vår domsa- ga skall varda värdigt representerad." Den myndige folkpartichefens så- lunda anbefalda motkandidat är hans egen systerson, nämndemannen And. Mattsson i Salom. Att grodor sinka bin torde ej vara vidare kändt. Häromdagen gick emellertid en skånsk landtman och gjorde sina betraktelser kring ett klölverfält. Då fick han till sin för- våning se hur på en liten sten, kring hvilken friska klöfverblommor böjde sina hufvud, ett par stora grodor lågo på lur. Så snart ett bi gjorde visit Så närmaste blomma, knep grodan et med sin glibbiga tunga. Slutli- gen tog mannen, som tillika är en stor bivän, grodorna dissekerade dem och fann deras magar till större de- len fyllda af döda bin. Och dermed blef konstateradt att grodorna icke blott äro till nytta, utan äfven till skada. En svar pröfnlng fick en nyas förut frigifven tvångsarbetsfånge E. W. Klang från Eskilstuna genomgå i dagarne uppe vid Nässjö. Karlen, som anlände till platsen natten till den 1 d:s, företog sig att påföljande dag rumla om så bastant att han, oregerlig som han dertill var, måste omhändertagas af polismakten, som lät honom i ett visst mörkt rum något lugna sina upprörda känslor. När han så vid uppvaknandet fördes in- för ordningschefen, medförde han en butelj konjak. — Det derfårnislåutirännstenen, förklarade länsmannen. Annars blir ni snar full igen. — Det står jag inte ut med, blef stackarens svar. Jag kan inte se så många supar förstöras. Kommissarien lät i så måtto beve- ka sig, att Klang fick taga en "åter- ställare" men så måste resten hällas ut. För att icke pinas allt för grymt, vände Klang ryggen åt förödelsen. När han hörde klunkningen blef han emellertid nästan gråtfärdig, vände sig hastigt om och utbrast bedjande: — Ja, men det här är ju synd; låt mig åtminstone få en enda sup till... En jätte död. I tidsdags. förra veckan afled på lägenheten Askiln under Aspa bruk en i orten mycket bekant personlighet, nämligan tor- paren K. J. Pettersson, omkring 58 år gammal. Han var känd för sin utomordentliga styrka, och man be- rättar, att han kunde lyfta både oxe och vagn ensam. Härjemte var han en väldig elgskytt, men som han un- der sina elgjakter ej alltid erinrade sig den borgerliga lagens bestämmel- ser, kom han stundom i delo med rättvisan, meddelar Askersunds V. Isberg 1 Bottniska viken t Juli. Natten mellan den 2 ooh 3 d:s observerade på resa från de norra farvattnen kaptenen på bogserånga- ren "Vulcan" från Gefle ett stort is- berg, som kört fast på Ratans stor- grand, hvilket ligger ungefär half- vägs mellan Umeå och Skellefteå, berättar Sunds v.-P. Isberget, som företedde en storartad anblick, var ungeför 50 fot i bredd och 15 fot i höjd öfver vattnet. Ett gammalt fioknr finnes att betrakta i ett hus vid Nybrogatan i Kalmar, sknlves till Kristianstadsbla- det. Egaren, som erbjudits 8,000 kr. för sin antiqvitet, värderar det sjelf till 10 000 kr. Fyndet är gjordt i Hel- geån utanför Kristianstad, då det en- gelska bolaget der gjorde sina invåll- ningar. Af nuvarande egaien är det köpt af upphittaren för en obetyd- lighet. Tingesten liknar en aflang snusdosa. Verket är i det närmaste upprostadt. Uret har flere gånger undersökts, och lär dervid hafva kon- staterats, att tillverkningsåret är 1411. Endast preaten, klookaren ooh — liket voro nyktra. Vid Verm- lands nykterhetsvänners sommartest i Sunne här om dagen talade bl. a. den nykterhetsvänlige prosten Nor- densson ocb jemförde i sitt tal för- hållandena förr och nu på den all- männa moralens område. Skarpt gisslande seden att vid barn- dop, bröllop och begrafningar öfva dryckjom, meddelade talaren, att han under sin prästerliga verksamhet en gång varit med på en begralning. der endast tre personer voro nyktra, näm- ligen presten, klockaren och — den döde. Vådaskott Af våda rakade i måndags smeden Linbalt i Bäckafors i närheten af Lidköping, att skjuta sin 10-åriga dotter. Flickan kom gå- ende från en bäck i närheten, der hon hemtat vatten, och passerade öfver en med högt gräs beväxt åker, då hen- nes fader, som ej märkte dottern, af- lossade ett bagelskott ur sin stud- sare. En del hagel träffade flickan i bröstet och pä andra delar af krop- pen. Tillståndet lärer dock ej vara lifsfarhgt Basad "nlpa" vid Ångerman- elfven. I måndags rasade en "nipa" (i Norrland benämnas så de i floder- na brant nedstigande sandväggarna) vid Ångerman elfven ett styoke ofvan- för den s. k. Sopdalen i närheten at Sollefteå med ett bedöfvande dån ned i elfven. Floden svämmade öfver och kastade timmerstockarna ända till 100 mtr upp på land. Strandbädden ramponerades jemte ett stort antal uthus och andra bygg- nader. Ett garfveri blef fullständigt förstördt och mellan 3 och 400 hudar sköljdes bort af vattenflödet. Bräd- färden vid Rödsta ångsång och en ermed förenad snickerifabrik ram- ponerades ätven. Som ett bevis på flödets häftighet och styrka kan nämnas, att en loko- mobil, som stod 60 meter från stran- den kastades omkull och rullade framåt Landsvägsförbindelsen mellan Röd- sta by och Sollefteå blef afbraten. Dess bättre blef intet menniskolif spildt, men en sågare från Eds Boo- ken, som vid stranden väntade på en båt, blef så illa skadad af timret, att han måste föras till lasarettet En lycka i olyckan var, att ångaren "Anna", som vid tiden för raset skulle passera stället, var så mycket förse- nad, att den ej hunnit fram. . TiU det nesligaste dåd gjorde sig i lördags afton förre arbetaren Amandus Håkansson från Bymarken skyldig. G 15m ej bort att 1 skeddrag, 1 vef, 1 gäddragslina och 1 bly- sänke erhållas för kr. 1: 75 hos John Fröberg, Finspong. Bäst insända pengar i postan- visning. (138) I polisens annaler år H. illa känd och upprepade gånger har han dömts för fylleri, våldsamt motstånd mot polis, lösdritveri m. m. Frälsningsarmén sökte göra folk af den förvildade unge mannen, han är blott 25 är gammal, tog honom om hand och beredde honom plats och arbete å en af dess s. k. vedgårdar i Stockholm. Han lönade detta med att der begå tillgrepp, dömdes saker härför och knappt både han utstått straffet härför, förrän han, som är en svuren fiende till allt ordnadt arbete, dömdes af öfverståthållareembetet till 6 månaders tvångsarbete. Den 17 Maj frigafs han derifrån och har sedan dess vistats i sitt hem i Jönköping. Då och då bar han någon gång be- qvämat sig till arbete och sä skedde några dagar i förra veckan. Härför erhöll han i lördags liqvid och pen- ningarne förvandlades genast i brän- vin. Tillsammans med sin bror för- tärde han på middagen en liter brän- vin och gaf sig så ut på äfventyr. Den första han mötte var en 82-ärig enka Gustafva Sandqvist, hvilken han genast anföll och mot hvilken han sökte begå nesligt vald. Han slog om- kull henne, hvarvid hennes högra ben afbröts pä tvenne ställen, ocb slog henne i ansigtet sä att blodet forsade. Hon skrek bögljudt, och en veloci- pedåkare, traktören C J. Köller, hörde hennes skrik och skyndade till hjelp. Uslingen sprang dä till sitt hem för- följd at Möller, som sökte taga fatt honom, men i hans hem hindrades han härutinnan at modern och en broder. Håkansson beslöt sig enligt egen uppgift då att rymma för att undgå straff, gick ner till Kortebo för att dei följa med tåget men vände för att söka få sin broder i sällskap. Un- der återvägen gjorde sig Håkansson skyldig till brott, som omnämnes i strafflagens 18 kapitel 10 paragraf. Efter skedd anmälan blef H. häk- tad ocb införpassad till länsfängelset. Han föreföll då, slö och idiotisk som han ar, helt lugn, men då t f. stadsfiskalen på hans förfrågan hvad straffet kunde blifva svarade 4 å 6 år, brast han i gråt. Då han affördes till fängelset var han dock åter helt lugn och förkla- rade för poliskonstapeln att det gjorde honom ingenting om han finge några ars fängelse. Jag mår mycket båttre i fängelset ån när jag är ute, och ar- beta slipper jag, ty jag säger jag är Bjuk och då behöfver jag ej arbeta. Offret tör Håkanssons nedriga at- tentat vårdas på lanslasarettet, men hennes 82 år ingitva stora farhågor för att hon skall kunna blifva fullt återställd. En framstående svensk atneri kan afliden. Konsul SwantePalm, en af de äldste och mera ansedde medborgarne i Austin, Texas, fanns härom dagen död i sitt hem, till följd af hjertförlamning. Han var svensk- norsk konsul i Austin. Han var född den 81 Januari 1815 i Bastbult, Sve- rige, kom till Texas 1845, och bosatte sig i Lagrange. År 1849 reste han till Panama-näset, men återkom den- från 1850 till Austin. och der har han sedan dess bott. Han var känd för sin literära bildning och han hade ett af de vackraste bibliotek i staten, hvilket han nyligen skänkte till Texas' universitet I fyrtio år har han va- rit konsul för Sverige och Norge, och hade för sina frikostiga gåfvor till ve- tenskapliga anstalter blifvit af konun- gen at Sverige utnämnd till riddare af Wasa-orden. Idylliskt Följande episod, som en dag i förra veckan tilldrog sig å en af Vestgötabanorna, kan ju vara rätt betecknande för ''den svenska tagordningen* å de smalspåriga Ii- merna: En resande i en af tagets öppna vag- nar råkade tappa sin hatt. Detta ob- serverades händelsevis af lokomotiv- föraren, hvilken helt artigt — stop- pade tåget medan den barhufvade upphemtade och afborstade sin huf- vudbonad. Hvarpå tåget gemytligt återtog sin stilla lunk. Strejklagförslaget sank- tioneradt. Stockholm den 12 Juli. Enligt hvad N. D. A frän tillförlitligt håll inhem tat har konungen i den konselj, som hölls i måndags före afresan tiU Norge, sanktionerat det af inneva- rande års riksdag antagna förslaget till ändrad lydelse i strafflagens 15 kap. §§ 22 och 24. Genom k. m:ts sanktion af detta beslut ba ifrågavarande lagparagrafer erhållit följande lydelse: Strafflagens kap IS § 22. "Tvingar nå-* gon utan laga ratt eller med missbruk af sin rätt genom våld eller hot annan att något göra t&la eller underlåta, straffas högst med straffarbete i 2 år i de fall. den ferningen ej med svårare straff särskildt elagd Ar. Lag samma vare, der man på sätt nu år -igdt, försöker tv' " gande i arbetsinsti ron att återgå till _ laga erbjudet arbete. § 24. Brott, som i § 22 mom. 1 sagdt Sr. må ej åtalas af allman åklagare, der ej målseganden uppgif ver det till åtal eller bjudet arbete. Éj heller må brott, l__ § 23 sågs, åtalas af annan ån målsegande. 424 — Och den der böjelsen? — Barmhertighet, ers majestät I Drottningen vände honom ryggen. Alexander och Schedvin funno att det var tid att aflägsna sig bugande drogo de sig tillbaka till dörren, men vid tröskeln stannade Alexander ännu en gång. — Måtte ers majeståt förlåta, sade han; men då vi sökte kapten Puke, hade nyss ett bud aflem- nat detta bref. Det skall vara af den största vigt. Herr kaptenens betjent bad att vi skulle taga det med oss. Puke emottog och bröt brefvet. Då han läste det, bleknade synbart hans ansigte. Men rörelsen var hastigt öfvergående; nästa ögonblick var han åter lika lugn och allvarlig som förut. Under det han stoppade brefvet i bröstfickan, satte han sig ned bredvid Alma. Drottningen hade aflägsnat sig. Puke och Alma voro ensamma. Stilla och tyst betraktade de hvarandra: det var en stor outsägligt ljuf sällhet, som de erforo. — Hvad tänker du på. goda Alma, nviukade han till henne. En gång drömde jag en dröm, som sedermera ofta föresväfvat mig. Nu, då jag betraktar dig, och tanken flyger bit och dit, kommer den åter i mitt minne. Vet du, att ehuru en dröm väl är det lufti- gaste af alla våra iDgifvelser, så kan den också inne- bära mycken sanning. Jag tänker stundom, att hela vårt lif är bara en dröm, och döden endast uppvak- nandet derur. Kan det vara synd att tänka så, hvad tror du? — Låt mig höra den lilla drömmen. — Jag drömde att jag var ett litet barn. — Deri bedrog dig icke drömmen; du är ännu i dag ett litet barn. 429 tänka på något försvar. Säg derför Hallen, att häll tågar kaggarne och kastar dem i sjön. Brahe hade härunder fortsatt sin vandring fram och åter, och då han nu tystnade, ämnade hofmä- staren aflägsna sig för att verkställa tillsägelsen. — Vänta litet, anmärkte dock Brahe, jag har ätven ett uppdrag ät dig min vän. Brahe begaf sig härpå in i ett inre rum, der han förblef en längre stund. Hofmästaren hörde honom än med långsamma och betänkliga steg vandra upp och ned i rummet, än åter sätta sig vid skrifbordet. Sålunda förgick en qvart eller tjugo minuter, hvarefter Brahe utkom med en förseglad skrifvelse. — Tag detta bref, "Winberg, och gå genast till grefve Fersen, samt anmäl att du fått tillsägelse att endast aflemna det i hans egna händer. Nu kan du gä. • Hofmästaren bugade sig och gick. Gretvinnan hade under tiden suttit i en af fön- sterfördjupningarna. Brahes yttranden till hofmästa- ren öfvertygade henne ännu mera om sanningen af hans uppgifter till henne. Men hon kunde ej begripa orsaken, hvarför han skref till Fersen, som hon visste vara hans politiske motståndare. — Du har skrifvit till Fersen, yttrade hon; får jag fråga dig om anledningen dertill? — Mycket gerna, goda du; jag tänkte sjelf för- tro dig den. Efter den vändning, som händelserna nu tagit, har jag ansett mig böra underrätta grefve Fersen om anslaget emot mig. Jag inneslöt ett af de erhållna brefven hemma. Läkaren ordinerade nå- gon obetydlighet. Vänner och bekanta emottogos icke. Grefvinnan var hans enda sällskap. Hon hade icke pä länge haft ett så stilla och fredligt lif och kände sig derför lyckligare än någonsin. Pudeln, den kära, hvita pudeln, låg pä sin dyna vid dörren. med tillförsigt, att jag kan hafva del i de oordningar man ämnat tillställa? Af tacksamhet och glädje lör de erhållna upp- lysningarna föll hon till hans bröst. — Jag hoppas att du måtte vara lugn för min person, återtog Brahe; men jag har dock något led- samt att berätta, det nämligen att jag ett par dagar icke mått rätt bra, hvarföre jag — utan att intaga sången — likväl vill hitkalla läkare. Så der, min vän, — jag har ej tid att uppskatta hela din ömma vänlighet. — Förlåt mig, men jag har åtskilligt att göra. Brahe fattade ringklockan på bordet och hans hofmästare Winberg inträdde. — Hör nu, min käre Winberg, yttrade han till denne, jag ser att vedbåten från Rydboholm nu an- ländt. Har ni emottagit de der bränvinskaggarne, hvarom jag tillsagt? — Det hafva vi, nådig grefve. — Hvart hafva ni fört dem? — Hallen — beridaren — har enligt greivens befallning nedgräft dem i rotkällaren. — I rotkällaren, ja så — ja, jag tror att jag be- falde det. Grefven gick öfverläggande omkring rummet. Winberg förblef tyst vid dörren. — Ser du, min kåre Winberg, återtog Brahe efter en stund, en man, inkastad som jag i den po- litiska hvirfveln, är lätt blottståld för folkopinioner- nas missnöje. Man har också hotat mig med ett an- grepp, och jag var berodd att emottaga det som sig borde, hvariöre jag äfven lät förfärdiga skarpa skott pä Rydboholm, till ett antal att jag tror att jag skulle ha kunnat uthärda en hel belägring. Skotten, Winberg, finnas i der bränvinskaggarne. Sedan jag likväl nu fatt veta, att orostiftarne blifvit gripna, och någon fara ej längre hotar mig, behöfver jag ej —- Drömmen var nog sann äfven i andra fall. Du skall få höra. — Låt mig det, Alma. — Jag tyckte att jag var ett litet barn, som satt och lekte vid stranden af en bäck. I en snäcka både jag tagit vatten ur bäcken, och vid stranden hade jag brutit ett rör eller en vasspipa, ocb med den andra i snäckan framkallade jag den ena bubblan efter den andra, och somliga stego upp i luften och svängde sig omkring för vinden samt glittrade i tu- sen färger mot solens strålar. Framför allt lyste och skimrade trenne bubblor. Jag följde dem med mina ögon. Jag njöt i mitt hjerta af deras glans. Då tyckte jag att en röst hviskade till mig: — Du sitter vid stranden af din egen lefnads lilla bäck; snäckan är ditt hjerta, röret är den and- liga lifsfläkten inom dig. 1 de tre lysande bubblorna, som glimmande höja sig, bo trenne englar, tron, kärleken och hoppet. — Och jag gladde mig så mycket åt min lilla dröm. Den strålade och lekte så mildt i himmekn omkring mig. Och jag glömde det förgängliga och drömde om det oförgängliga. — Men på en gång säg jag de vackra bubblorna slockna, och mitt hjertas lyckliga lek försvann. — Och en stor sorg kom öfver mig, och jag var icke mer ett barn, utan en tär, som rullade bort bland blommorna och ned i bäcken, och bäcken gick sin gång, och så försvann tåren med bäcken. När Alma slutade, lade hon sin hand i Fukes, lutade sig och blickade stadigt in i hans ögon. Dina ögon, Puke, hviskade bon, betrakta mig med en så underbar glans, att jag icke förstår mig sjelf. Liksom i de der bubblorna bar jag länge — i ätt länge, Puke — läst kärlek, tro och hopp också i dina ögon. Om de brista, då skall jag fattas af en stor sorg och försvinna som en tår.