Titel: Östgötaposten
Datum: 1897-08-27
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VBOKOBLA» Bedaktör och ans.nrip a*gifvare B«ngt H&gge. ÖSTGÖTAPOSTEN Egare och förläggare: Aktiebolaget öftgfffo Correipondentens Boktrjokerl. Verkställande direktör: Ounnar Ridderatad. N:r 35. Prenumerationspris: I FSr helt år kr. liSO, for tre qvartal kr. 1,15, för hälft år 0,85 och ett qvartal ÖO Are. postbefordringsafgiften luueräknad. Fredagen den 27 Augusti. Utkommer hvarje Fredas. Annonspris: Pr petitrad 8 öre; från främmande orter 10 öre. Utländska annonser 15 öre Förlofniogs-, vigsel- ooh fodolseannonser 75 lire; dödsannons 1: 50. Lösnummerpris 5 dre. Östgöta Correspondentens Boktrycket! i L oköping. 1897. Tillkånnagifvanden, Advokat-Byrån. Ltnktpmg. Storgatan 60 (Sfver postkontoret) ombeaörjer rättegångar, boeUredDan- »ar. InkaMerlDgar och kommit- al«aCraapp4rac hos K. Befallningahaf- vande m. m. Billigaste lnkassotaxa: For årsknodcr, vid liqvid etter anmaning högst en kr. Innrhafvart: v. Häradehöfding Per Arnander (328.10) e. LiiiBotarieiE.ÄiniDder, Kommlssionär hos länsstyrelsen. tTrlffas å Landskansliet kl. 10-3. Postadress: Landskansliet. (6717,5: Uifförsahrings-ahtiebolaöet Worbpolen i $tocftboIm «t«ob<f<w på fötJxfaStiyutt- vit&w Xifförsåhrins Xitförsåfcrlno Mr barn unöer 15 år. »nmb- nch SmreaHfsnkrt: Cn million Bronor. Agent i Linköpiig: Th. Oskarson. (5388181) .0. 46726) C* rönfoder pressar. fullständigt beslag dertill, af yppersta konstruktion och Katrineholms Mekaniska Verkstads tillverkning levereras af oss till pris af kr. SO fraktfrit. Illustrarad beskrifning öfver upp- sättningen medföljer. (7471,228)__________________________Kullberg cfc CtO. Katrineholm. Johansson var en skicklig och ni- tisk lärare, högt värderad al förmän, kamrater och lärjungar. Sjelf prak- tiskt anlagd, egde han denna förmå- ga att göra undervisningen praktisk, vilken är så vigtig då det gäller barn i en mera försigkommen ålder, och hvarigenom — mer än genom något annat — län ungarnes hela in- tresse fängslas. Bland sina kamra- ter inom skollärarekåren var han högt uppburen. Han var ordförande för Linköpings folkskollärareförening. Han var dertill vänsäll och godsint samt i det allmänna umgänget frid sam och anspråkslös, hvadan han ef- terlemnar talrika vänner, hvilka med hans efterlefvande maka, född Nord- strand, och tvennc minderåriga barn samt ålderstigna föräldrar dela sor- gen vid den, menskligt att döma, allt för tidigt öppnade grafven. — Enligt ett i fredags f. v. ingånget meddelande har förre provinsial- läkaren med dr Axel Teodor Goes samma dag aflidit i Stockholm i en ålder af 62 år. Dr G. var född i Röks s:n den 3 Juli 1835. Fadern var bataljonsläka- ren H. £. T. Goes och dennes maka. Efter att 1864 ha aflagt medicine licen- tiatexamen blef han följande år för- ordnad till guvernements- och garni- sonsläkare på S:t Barthelemy, der han 1867 gifte sig med guvernören TJlrichs dotter. Efter 5 års vistelse derute biel han på begäran entledi- fad från förordnandet och utnämn- es 1871 till provinsialläkare i Box- holm, hvarifrån han transporterades till Visby ooh sedan till Kisa, på hvilken sistnämnda plats han ver- kade från 1886 till 1894, då han er- höll afsked med pension. D:r G., som från sin verksamhet i vår provins bär efterlemnar många vänner, sörjes närmast af efterlelvan- de maka och barn. — En i Östergötland och Norra Småland mycket känd och vär- derad predikant, fosterlandsstiftel- sens reseombud J. Johansson från Sångesnäs i Vestmanland, afled under resa till sitt predikodistrikt inom Smålands ev. kretsföreaing den 19 ds i Åsbo komministergård. Få resan till prostgården från Stråisnäs biel han illamående och måste vid framkomsten intaga sängen. Läkare eftersändes, men oaktadt den omsorgs- fullaste vård afled han natten till den 19 d:s utan, som det syntes, de rin- gaste plågor. J. var ända in i det sista en gerna hörd predikant, ooh hela hans lif präg- lades af djup gudsfruktan, och han vann genom en enkel, helgad natur- lighet i umgänget. sedan Smålands ev. kretsförenings stiftelse 1886 har han varit dess ständige predikant, hvarför han sär- skildt inom dess område varit känd och afhåUen. Vid sin död var J. 57 år och efterlemnar enka och flera barn. — På morgonen den 19 d:s fans vid en statstuga å egendomen Wammar i närheten af Valdemarsvik liket efter en skräddare Andersson, som någon tid vistats på arbete i orten. Qvälien förut hade Andersson starkt berusat sig och derför icke velat gå in utan satt sig utanför stugan och insomnat samt antagligen träffats af slag, hvar- af döden blilvit en följd. Upplysnin- gar om hvarifrån den aflidne var sak- nas för närvarande. Han var af stark kroppsbyggnad, korpulent, samt mel- lan 60 ocn 70 år gammal. En häftig cyklon gick i son- dags något ötver k1. 12 på dagen ge- nom Tidersrums socken i riktning från söder till norr. Den började söder om Stora Tiders- rum och bröt här ned några mindre tråd samt en del gärdesgårdar. Vid egendomen Storarp tilltog vin- den i styrka, så att den der nedbröt stora ekar, lönnar och björkar samt kastade staketen från sina platser. Nästan alla fönstren i stora byggnin- gen på vindsidan och på gaflama blå- ste sönder, äfvensom en del fönster- bågar. Arrendatorn Andersson och hans hustru voro ensamma hemma. De befunno sig ute, men sprungo in då ovädret nalkades. Så fort de hun- nit in i förstugan slogos dörrarna upp och fönstren blåste ut. Iköksspiseln var eld, som fördes in i ett intill liggan- de rum der brand genast uppstod under sängar och i tapeter; men genom till- gång på vatten och tack vare ma- karna Anderssons rådigbet släcktes elden omedelbart. I annat fall hade hela huset snart varit i aska. Enda ingången till bygnaden stängdes ge- nast efter makarna Anderssons inträ- de genom grofva för dörren kullfallna stora träd. Vid Årteflod och Linneberg af- och nedslogos en del träd, men vindstyrkan Länet och stiftet Den nya tågtidtabellen. hvilken skall tillämpas från den 1 Okt, kommer att för våra orter (d. v. s. alla platser utefter Östra stam- banan) medföra ej få afvikelser från föregående års vintertidtabeller enligt hvad en korrespondent till Ö. C. med- delar. Till en början komma de båda snabbgående dagsnälltågen ("konti- nentaltågen") att bibehållas. Det nedgående afgår från Stockholm kl. 7,85 f. m., frän Norrköping 12,25 e. m, Linköping 1,86 e. m.; det an- kommer till Malmö kl. 10,45 e. m. Det uppgående kontinentaltaget afgår från Malmö kl. 7,0 f. m, från Mjölby kL 3,18 e. m., från Linköping kl. 4,14 e. m., från Norrköping kl. 6,26 e. m. samt ankommer till Stockholm kl. 10,15 e. m. De äldre s. k. "dagtnäUtågen", hvilka passera Linköping vid middagstiden, komma att bibehållas. Af de fyra nattåg, som i sommar varit insatta å linien Stockholm— Malmö, komma 'endast två att bibe- hållas, nämligen ett i hvardera rikt- ningen. Nattåget norrifrån afgår från Stock- holm kl. 6,0 e. m., passerar Norrkö- ping kl. 10,30 e. m. och Linköping kl. 11,35 e. m. samt ankommer till Malmö kl. 9,10 t m. Nattåget söderifrån afgår från Malmö kl. 3,46 e. m., passerar Linköping kL 1,18 och Norrköping kl. 2,27 fm. samt ankommer till Stockholm kl. 7,06 f. m. Ännu en liten förändring kommer att göras, nämligen med morgontåget från Linköping till Stockholm. Det skall afgå nära en timme tidigare än förr eller kL 6,52 f. m. med ankomst till Stockholm kl. 3,50 e. m. I Dödsfall. Efter blott några få da- gars sjukdom afled härstädes d. 24 d:s läraren vid Ljungstedtska friskolan i Linköping Carl Fredrik Johansson i en ålder af 42 år. Han var född 1865 vid Kallerstad, der fadern var trädgårdsmästare. Ef- ter att ha genomgått Linköpings folk- skollärareseminarium och der aflagt folkskollärareexamen blef han 1878 anstäld vid Ljungstedtska friskolan. Då nämnda anstalt i början af 1880- talet omorganiserades från att ha fungerat såsom folkskola till en tek- nisk fortsättningsskola, öfvertog J. undervisningen i slöjd. Han hade dessförinnan genomgått slöjdlärare- kurs såväl vid Nääs slöjdläraresemi- narium som vid Palmgrenska skolan i Stockholm. Dessutom undervisade han ock i sång, gymnastik samt van- liga skolämnen. Han var nu äfven antagen till undervisare i slöjd vid härvarande folkskollärareseminarium, hvilken befattning han i dagarne skulle tillträda. Efter ett besök vid utställningen i Stockholm hemkom han i fredags samt insjuknade 1 lördags i bukhinne- inflammation, hvilken sjukdom efter tre dagar ändade hans hf, började då aftaga. Cyklonen räckte omkring 0,4 mil i längd ocb 3 a 400 meter i bredd. Stark åska och regn- väder rådde under tiden. — Vid Höreda gård uppstod lika ledes i söndags en cyklon, som fram- stormade på en sträcka af 4 kilome- ter, uppryckande omkring 200 träd med rötterna och aflyftande taken på ett par hus. På ett ställe blef en stor, vattenfyld kopparkittel slungad omkring 30 alnar upp i luften ocb föll ned långt ifrån sin plats. Telefontrå- darna afsletos flerstädes. Inga menni- skor lära dock hafva blifvit skadade, ehuru många befunnit sig i cyklonens väg. Linköpings postkontor. T. f. postmästaren Erik Lindh åtnju- ter semester under en månad från den 11 dennes. Under tiden bestri- des postmästaretjensten af t. f. post- kontrollören Emil Lundgren, post- expeditören K. M. Berg uppehåller under denna tid Lundgrens kontrol- lörsbefattning och e. o. postexp. K. E. Westman, Bergs postexpeditörs- tjenst. En folkhögskola fOr q vin lig ungdom inom Jönköpings län kommer med all säkerhet till stånd från ooh med nästa år. Folk- högskolestyrelsen har tagit initiati- vet till inrättandet af en sådan skola och ansett den lämpligast böra för- läggas till Nässjö, hvarest lokal för folkhögskola nu bygges och skall vara färdig redan den 1 November detta år. På gjord framställning så- väl af folkhögskolebestyrelsens ordf, landshöfdingen friherre Palmstjerna som af riksdagsmannen Johansson i Aflösa har Nässjö Kommun vid nyligen hållen kommunalstämma förklarat sig villig att upplåta kostnadsfria loka- ler för den qvinliga folkhögskolan. Ett hftftlgt åskväder for i måndags qväu vid 8-tiden, medde- lar N. T., fram öfver Ringarum i trak- ten omkring kyrkan. Svårast hem- sökt af ovädret blef hemmansegaren Viktor Karlsson i Tolsum. Åskstrå- len började der sitt förstörelseverk vid ena gafveln på manbyggnaden. Bräder, fönsterposter och glasrutor slungades hit och dit. Genom fön- stret gick strålen derpå i nedra vå- ningen och anstälde förödelse bland nära nog allt, som löst var. Väggur kastades ned och byråar vräktes om- kull, hvarvid lådorna foro ut och de- ras innehåll ströddes öfver hela rum- met. En qvinna, som låg sjuk i sam- ma rum, blef döf ooh har ännu ej återfått sin hörsel. Liknande förstö- relse anstäldes i köket Ett större dervarande väggfast skåp slogs sön- der i spillror och tvenne personer, som höllo på att äta, afsvimmade. I öfra våningen förstördes en del af muren. Slutligen tog blixten sin väg ut genom skorstenen. En broder till Karlsson och en annan person erhöllo rätt svåra brännskador. Han slog ihjäl sig. Lägen- hetsegaren C. G. Björklund i Anders- bo, Krokek, föll i måndags från ett hölass ooh slog hufvudet i marken så svårt att han mom kort afled. Folkakoll ar arepension. Sedau direktionen för lölkskollärarnes pensionsinrättning förklarat att folk- skolläraren A. G. Sonsson i V. Ed, hvilken i denna egenskap tjenstgjort i församlingen sedan 1861, ej kunde tillerkännas pensionsrätt såsom ej i laga ordning tillsatt, anhöllo såväl J. som socknens skolråd bos k. m:t att J. det oaktadt måtte bli förkla- rad pensionsberättigad vid afskedsta- gandet Pensionsdirektionen hade här- emot intet att erinra, ocb k. m.t bar nu medgifvit att, såsom denna hem- stält, J. må räkna tjensteår från den 15 Juni 1861, samt återförvisat ären- det om J:s pensionsrätt till direk- tionen. Östergötlands bidrag till jubileumsfonden torde uppgå till inalles omkring 100.000 kr., af hvilket belopp Norrköpings stad lem- nat mer än hälften. I dagens nummer finnes införd en redogörelse för de genom länskomi- tén insamlade medlen, uppgående till inalles kr. 77,000: 8J. Sedan afdrag gjorts för porto- och tryckningskost- nader, kr. 26: 80 — motsvarande be- lopp har tecknats af "onämnd" — åter- stå kr. 76,974: 02, hvilken summa, enligt för oss företedda qvittenser af landshöfdingen i två olika remissor öfversändts till centralkomitén. Till denna här redovisade insam- ling hafva bidragit: Norrköpings stad . . kr. 57,671: 32 Linköpings „ . . „ 3,568: 36 Söderköpings ,, . . „ 1,392: 50 Vadstena , . . „ 765: 65 Skeninge „ . . „ 107: — Motala „ . . „ 127: - Landskommunerna. . „ 12,605: 14 Inalles hafva 6,296 personer och 30 bolag eller föreningar bidragit till teckningen. På den ifrågavarande redovisnings- listan saknas dock åtskilliga större teckningar från provinsen, hvilkas belopp antagligen insändts direkt till centralkomitén. Vi erinra oss bland förut offentliggjorda bidragstecknin- gar sådana från Motala verkstad kr. 10,000, från Boxholms aktiebolag kr. 5,000, från Östergötlands ensk. bank kr. 4,000 o. s. v., hvadan Östergöt- lands hela bidrag till fonden väl torde uppgå, som nämndt, till omkring kr. Vagföretaget Ulrika Rlmforsa. Med godkännande af upprättadt kontrakt om utförande af den inom Ulrika socken mellan Ulrika och Smodstorp fallande delen af vag- anläggningen mellan Ulrika och R m- forsa, har väg- och vattenbyggnadssty- relsen beslu' it att al statsbidraget 15 500 kr. får i statskontoret lyftas 4000 kr. då arbetet påbörjats, ytterligare 4 400 kr. den 1 Maj 1898, 4,000 kr. den 1 Maj 1899 och resten då arbetet blifvit afaynadt och godkändt. Dödsfallet 1 Rappestads fattiggård. Vid rättskemiBk un- dersökning å vid obduktion af 88 årige fattighjonet Anders Samuelsson til vara tagne likdelar bar icke vidare arsenik före-un nits, än den näigd som i all- mänhet finnes i menniskokroppen Som man minnes troddes dödsfallet vara orauledt af "makurjum", som Samuels- son lått af en rumskamrat Pettersson för stillande af magplågor. Dräp. I tisdags f. v. hade för in- ryckning till årets vapenöfningar å Malmslätt en del manskap samlats i Mjölby. Såsom vid dylika tillfällen vanligt, förtärdes åtskilligt spiritu- ösa, och inom kort uppstod gräl och slagsmål. Bland de kämpande be- fann sig en för sitt svåra ölsinne känd grenadier Tapper från Röks s:n. Medan denne som bäst gormade och svor öfver alla Mjölby-bor, kommo ett par sådana fram och slogo till honom. Tapper föll dervid baklänges och slog bakhuf vudet i gatan, så att han genast förlorade sansen. Då man såg detta, blef det med ens tyst, och inom kort anlände polisen, som förut ? synts till. Den sårade tillvaratogs, appers skador voro emellertid så svåra, att han följande afton vid Il- tiden afled utan att dessförinnan ha återfått medvetandet. De ynglingar, med hvilka han varit invecklad i slagsmål, häktades genast De äro drängen Axel Carlsson från Mjölby Norrgård och murerihandtlangaren Johansson. Polisundersökning hölls i onsdags ooh torsdags af bitr. kro- nolänsmannen G. G. Gustafsson. Den aflidne Tapper, som var mel- lan 30 och 40 år gammal, efterlemnar hustru ooh fem barn. Liket kommer att obduceras för utrönande af döds- orsaken. Östergötlands brand- stodsbolag (det samla) hade i lördags sin talrikt besökta ordinarie bolagsstämma å ston hotelist här- städes under ordförandeskap af lands- höfdingen grefve R. De la Gardie. Sedan styrelsens ooh revisorernas berättelser angående bolagets ställ- ning ooh angelägenheter under de sistföiflutna tvenne räkenskapsåren upplästs, beviljades styrelse och tjen- stemän full ansvarsfrihet för den al- sedda perioden. Uttaxeringen bestämdes enligt sty- relsens af revisorerna tillstyrkta för- slag för året 1 April 1895-31 Mars 1896 till 60 öre pr mille för fast och 40 öre pr mille för lös egendom samt för året 1 April 1896-31 Mars 1897 till 70 öre pr mille för fast och 60 öre pr mille för lös egendom. Oiver- skotten å uppbörden, kr. 32,916: 15, skola afsättas till bolagets reservfond, som då uppgår till kr. 103,877: 64. Grundfondens belopp är fortfarande oförändradt 200,000 kr. Styrelsens af revisorerna tillstyrkta förslag, att bokhållaren Gösta Danck- wardt Lillieströms lön skulle höjas till 2,000 kr. bifölls af stämman efter votering med 5,163 löster mot 5,161. Derefter föredrogs arrendatorn A. W. Karlssons i Ledberg anhållan om utbekommande af kr. 5,640: 23 i er- sättning för genom branden vid Led- berg den 23 Juli 1896 förlorad lös- egendom. Styrelsen, liksom ock sär- skild kompromiss, hade vägrat utbe- tala nämnda belopp, derför att K. för- menades ha genom oförsigtighet vid stensprängning sjelf varit vållande till branden. Sedan emellertid dom- stol genom afkunnadt utslag i ett väckt mål om ersättningsskyldighet för K., förklarat att denne ej kunde anses ha gjort sig saker till oförsig- tighet, yrkade revisorerna att försäk- ringsbeloppet nu måtte utbetalas. Di- rektör Hazelius framhöll de omstän- digheter, som talade för K:s ansökan, och tillstyrkte nu ytterligare densam- ma. Han trodde, att, om den full- ständiga utredning, som inför härads- rätten framkommit, hade förelegat re- dan då styrelsen och kompromiss- domstolen afgjorde ärendet, 6å skulle nog deras vota utfallit på annat sätt. Utan vidare diskussion blef ansök- ningen af stämman bifallen. Fru Lovisa Lundahl i Söderköping hade anhållit att bolaget måtte af nåd och barmhertighet efterskänka ett be- lopp af kr. 1,072: 10 af det skade- stånd, som hennes man, förre läder- handlanden C. F. Lundahl dömts att utgifva till bolaget för den af honom anlagda mordbranden i Restad, Vånga socken. Ansökningen hade af sty- relsen och revisorerna afstyrkts och blef äfven af stämman afslagen. Härefter uppstod en stunds diskus- sion rörande anbringandet af åskledare på i bolaget försäkrade byggnader. Vid 1893 års bolagsstämma afslogs en motion om att byggnader, som äro i bolaget försäkrade till 10,000 kronors värde eller deru öfver, skulle förses med åskledare, men under offer.agg ningen derom framhölls, att frågan om föreskri er i samma syfte borde af sty- relsen uppmärksammas. Till lo jd bäraf samt särskildt med anledning af de stora åskskador, som förlidet årintiäf- fade, fann styrelsen skäligt öfverlemna åt en komité att närmare utreda för- hållandet samt afgitva förslag till lämp liga bestämmelser, men denna komi.é har icke funnit skäl att påyrka några föreskrifter om anskaffande af k kledaie för bevarandet af försäkringsrätten i bolaget. Siyrelsen. som alltjemt insett svårigheten af att i denna sak uppnå ett ändamålsenligt resultat, lur enhäl- ligt gillat sina komiterades uppfattning, bvarför frågan icke lörauledt något för- slag. Hr Th. Ljbec( ansåg att frågan om åskledare ej borde så lättvindigt utlärdas. Fjerdedelen al senaste årets brandskador hade vållats af åskslag och mer äi hälften af hela brandskadeer- aättuiugsbeloppet hade utgått för elds- vådor genom å keld. Hr L framhöll, buiu åskledare visat sig bereda I ull trygghet för de dermed försedda bygg- naderna. Derför borde, om man också ej ville föreskrifva åskledare såsom obligatoriska, någon lindring i premi- erna medgitvas lör sådana försäkrings tagare, som sjelfmant ville uppföra å>k- ledare. Yrkade derför att saken borde återvisas till styrelsen för förnyad be- handling. Hrr E. Sondén, Sontorp, och W. Ed- lund, Mjölby, instämde med hr Lybeck, hvars törslag cckså biträ-ides af stäm- man, sona alltså återremitterade ären- det tiil styrelsen. De i tur att afgå varande slyrelse- ledamöterna återvaldes med följande röstetal, nämligen bruksegaren J. Ör- vall med 9,626, godsegaren K. Gustaf- son i Dj urkälla med 9,212, godsega- ren Axel Diwardt Lillieström å Sol- berga med 8,736 och godsegaren C. Jacobsson å Åserum med 6,666 röster. (Närmast kom disponenten W. Ed- lund i Mjölby med 1,261 röster.) Till styrelsesuppleanter valdes gods- egaren E. T. Ernander i St Harg med 4,373, godseg. B. O. Hagelin å Brötje- stad med 4,207, godseg. P. R. Widoff i Forsa med 3,966 ooh godseg. riks- dagsman Aug. Henrieson i Karlslund med 2,614 röster. (Närmast kom gods- egaren C. L. Tersmeden å Ryd med 667 röster.) Till revisorer valdes godseg. d:r M. von Feilitzen med 3,107, direktör Hj. Hazelius å Klakeborg med 2,813 och grefve H. Falkenberg å Westerby med 2,650 röster. (Närmast i röstetal kom slöj dinspektören M. Sjögren i Ö. Ene- by med 300 röster.) Till revisorssuppleanter utsagos kyrkoherden Carl Engberg i Kimstad med 469 och direktör L. A. Thörn- vall i Heda med 337 röster. (Närmast var äfven här hr M. Sjögren med 300 röster). Styrelsen har inom sig omvalt till ordförande bruksegaren J. Örvall samt till vice ordförande och verkställande direktör hr Aug. Peterson på Tuna. Hr A. Hedins föredrag i söndags i baptistkapellet härstädes behandlade frågan: "Ar det folken, som vilja krig'/" Föredraget, som räckte 2'/, timme, upptogs till största delen af en historisk redogörelse för den verkliga anledningen till och före- vändningarna för det fransk-tyska kriget, hvarmed åsyftades att bevisa att det ej var franska folket, som fram- kallat kriget. Mera i korthet om- nämndes några andra krig under de senaste tre decennierna, till hvilkas utbrott folken ej heller halt någon skuld. Grekisk-turkiska kriget hade alls icke, såsom man trott, frambringats af grekiska folket, utan skulden låg hos Greklands kung(!), hvilken strax förut anordnade en manöver, "ett per- manent läger", till hvilket inkallades 10 å 12,000 man! Talet om folkets krigslystnad vore ett "spöke i historien", som man borde aflifva. Föreläsaren undanbad sig referat, då han ämnar utgifva föredraget i tryck, hvadan vi nöja oss med dessa antydningar. Föredraget var skäligen matt — det var inte en gång pragladt af den He- dinska ilskan — och endast få ap- plådställen förekommo. Rösträttssaken berördes ej — så- som man ju kunnat vänta, då det hölls vid ett rösträttsmöte — men i stället påvisade tal. med eftertryck, att representationerna i länder med mycket utsträckt eller allmän röst- rätt ej "representera folkets åsigter" bättre än hvad fallet är i vårt land. I Frankrike, Italien, Spanien ooh Grekland äro representantförsamlin- garne blott uttryck af en "förfalskad folkmening". Det är således icke den allmänna rösträtten, som gör et. Kronan Hr egaren. Öfver kammarkollegii beslut angående fast- ställelse af 1878 jordebok, hvad det- samma afsåge naturen af den under frälsetitel uppförda lägenheten Fin- spong nr 4, ett jern- och styckebruk, i Risinge socken, anförde kammarad- vokalfiskalsembetet på sin tid besvär hos k. m:t under yrkande att, då be- rörda bruk till kronan indragits ge- nom Carl XI:s reduktion och enligt kontrakt år 1689 upplåtits allenast un- der perpetuelt arrende åt Louis deGeer och hans rättsinnehafvare samt nå- gon förändring i brukets natur seder- mera ej skett, beslutet måtte i öfver- klagade delen uppbäfvas och ärendet till kammarkollegium återförvisas för rättelses vidtagande. Sedan i anled- ning häraf k. m:t efter hörande af lä- genhetsinnehafvaren, aktiebolaget Finspongs styckebruk, som bestndt afseende å besvären, under förme- nande att lägenheten upplåtits under full frälsefrihet, återvisat ärendet för de åtgärder som kunde påkallas, har kammarkollegium numera på grund af den vunna utredningen förordnat, att lagenheten i fråga skall bland kronoegendomar under enskild dispo- sition uppföras. Domareförordnande. Göta hofrätt har förordnat v. häradshöf- dingen A. Johansson att fr. o. m. den 21 dennes t. o. m. den 8 Sept. för- valta häradshöfdingeembet i Norra och Södra Vedbo härads domsaga. Dollarsregnet. Enligt beräk- ningar af en bankman hafva i som- mar från Amerika hitkommit genom turister och hemkomna svensk-ame- rikaner samt i bref tillsamman mel- lan 3 och 4 millioner dollars. Strejk i Norrköping. I torsdags f. v. utbröt strejk vid Gamlebro yllefabrik i Norrköping. An- ledningen var, att fabrikens disponent, hr E. Dan. Peterson, vägrat att god- känna och underskrifva fackförenin- gens prislista. Underhandlingar der- om hafva en tid pågått, med resultat, att sedan disponenten först förklarat sig obenägen för underhandling, han sedermera utskrifvit en prislista, hvil- ken af fackföreningen dock ej blifvit antagen. Senare har disponenten lof- vat godkänna arbetarnes prislista, så när som på yrkandet om väntpengar för väfverskorna. Disponenten för- klarade sig ej vilja underhandla med fackföreningen. Denna, i hvilken nä- stan alla arbetarne äro inskrifna, hal- ler strängt på listans underskrit vande ooh 1 krona om dagen i vlateengar för väfverskorna. Strejken beslöts genom sluten omröstning enhälligt och ledes af faokföreningarnes huf- vudsfyrelses ordförande, hr Norrman. Vid frågodag i söndags i Furing- stad beslöt lorsamlingen att nöja sig med de af domkapitlet på förslag till den lediga kyrkoberdebalattningen upp- förde. Visitatior, i Norra Vi och Ti- dersiums försanilingsr bar hållits af biskop Gharleville den 20, 21 och 22 dennes. Assi-tei ter vid förrättningen i Norra Vi kyrka vore kontraktspro sten Eriksson i Vestra Ryd, kyrkoher- den Sjöling i Sund, kommimstrarne An- dersson i Asby och Johansson i Nas-ja samt kapeilpredikanten Brodéa i B'å- vik hvilken sistnämnde tjenstgjorde som notarie. Pastorsadjunkten J. A. Fiiué höll predikan, som i så måtto var egen- domlig att den var affattad i versform. Några nämnvärda anmärkningar löre- kommo icke. Elter törrättningens slut gafs middag i prestgården af kyrko- herde Vahlén ecu Iru lör biskopen, assistenterna och ett stort antal ötriga inbjudna gäster. Jernvågsförslaget Påls- boda—Örebro. Såsom för en månad sedan omtalades, hade k. m:t mottagit utlåtanden från k:s befall- ningshafvande i Örebro län, väg-och vattenbyggnadsstyrelsen, statsbane- styrelsen och t t. chefen för general- staben angående den af hrr B. Söder- baum, O. Lundqvist m. fl. till k. m:t ingifna ansökningen om koncession å en jernväg at 0,891 m. spårvidd från Pålsboda öfver Sköllersta och Hidingsta till Örebro, hvilken bana skulle fortsätta det s. k. smalspåriga östgötanätet norrut. Samtliga myn- digheterna hade förordat koncession, de tre sistnämnde på vissa närmare angifna vilkor. Afgörandet af denna koncessionsfråga har emellertid blif- vit något fördröjdt, emedan k. m.t velat angående den samma höra ännu en militär myndighet nämligen che- fen för fortifikationen, detta emedan den föreslagna jernvägen skulle komma att på en större jernbro of- vergå sundet mellan sjöarne Vestra och Östra Qvismaren eller den s. k. Qvismarekanalen, hvilket vattendrag under vissa omständigheter kan blifva af sa stor militär betydelse, att ett afbrylande af förbindelsen öfver det samma kan ifrågakomma under ett krig. Med afseende härpå har chefen för fortifikationen hemställt hos k. m:t om vissa ytterligare vilkor för koncessionen, såsom att ritningar öfver bron skola i förväg ingifvas till honom, att rum för sprängladd- ningar skola anbringas m. m. Askslag oeh brandskada. Förtiden söndags middag vid 1-tiden slog åskan ned vid Fallsbergs Öster- gård i Allhelgona socken och an- tände ladugårdshusen, hvarvid den nysa inbergade grödan och fodret blefvo jemte husen lågornas rof in- till nedersta stock. Kreaturen, som för tillfället voro intagna från betet, lyckades man i sista stund rädda, endast några höns omkommo. Det nedbrunna var försäkrad!, men så lågt att den nye egaren, Fr. J. Bod, som den 14 Mars i år tillträdde egen- domen, tros göra en jemförelsevis rätt stor förlust Som vattentillgån- gen på platsen var helt obetydlig, kunde föga eller intet uträttas till räddning af det antända. Kullseglingar. (N. T.) Icke färre än tre kullseglingar lära i sön- dags egt rum utanför Norrköping, tvänne vid Tegelbruket och en vid Brädudden. Vid cd af knllaeglingarna i strömmen vid Tegnlbruket akall hafva tillgått sålunda. Från en båt, hvari be unno aig fem personår, kn- atade sig en af deaaa i vattnet för att bada. Håna kläder, som han tagit af aig, lågo qvar i båten. Strax derefter kantrade emellertid denna, och hela "besättning n" fick aig nu ett bad. De lyekadea emellertid rädda sig i land vid Tegelbruket. Djn som först kaitade aig i vatinet och naturligt via var aUdeles naken, hade vid det han limmade i land fått fått 1 ain roc-r, ooh med denna skylde han aig så godt aig göra lät, medan ban begaf aig tiil ett atäile för att låna sig behöfliga kläder. Härvid intiäffade ett tragi-komiakt äfventyr. I en stuga, dit han bagaf aig, hade några fruntimmer anordnat ett kafferep, och då de han förpassad utanför stegan och dörren atiogd i lä, for honom. Han lyckades dook snart träffa en peraon, aom förbarmade aig öfver bonom ooh lånte honom ett par byxor, hvilka han iklädde sig, så att han åter kunde hegif- va aig dädan. Masten af en kantrad båt syntes i går på morgonen i strömmen i när- eten af Tegelbruket sticka upp un- fefär en aln ofvan vattenytan — ett edröfligt minne från ofvannämnda tilldragelse. Soldathemmet å Rånne- slått, hvars invigning i flera tid- ningar oriktigt uppgifvits hafva egt rum söndagen den 16 dennes med tal af regementspastor Nilson, invigdes förra söndagen den 22 efter kyrkpa- radens slut af regementspastorn vid fimtlaadi husarer, hofpredikanten m. m. C F. Holmar. Badgastlistan vid Söderkö- pings brunn är nu uppe i 1,129, hvil- ket är 41 mera än i fjol. Af dessa hafva 430 insknfvits på l:a ooh 460 på 2:a klass, 9 bland pauvres honteux, 88 på lasarettsafdelningen ooh 142 bland fritt badande. Antalet qvarva- rande badgäster torde nu uppgå till ett 100-taJ. UnderUkarebefattnln- gen vid länssjukhuset i Lin- köping sökes af med. licentiaterna E. Lindahl ooh Axel Planck. Vid konungens Jubileum skall, som bekant, af Första liigrena- dierregementet ett kompani med nödigt befäl ooh underbefäl tjenstgöra i huf- vudstaden den 18—22 instundande September. I och för denna tjenst- göring äro ur regementet beordrade nedanstående officerare, underoffioe- rare och korpraler nämligen: kaptenen C. A. Augustinsson, löjtnanterna G. J. von Koob, C. G. Ridderborg, under- löjtnanterna grefve A. \V. Hamilton, samt H. W. Bergsten, fanjunkare K. E. Wetterhall, sergeanterna S. Nilson, A. T. Tengwall, C. A. Axner, P. L. Pettersson, G. W. Eriksson samt C. A. Jasger; vid Lifkompaniet distink- tionskorpralerna n:o 1 Järf och 71 Hellfrid, vid Ståogebro kompani korp- ralerna 117 Värn och 130 Lans, vid Kinds kompani distinktionskorpralen 99 Jarl, vid Ydre kompani distink- tionskorpralen 77 Svärm; vid Om- bergs kompani distinktionskorpralen 101 Mild samt vice korpralen 125 Käck, vid Vreta Klosters kompani distinktionskorpralen 103 Rudberg, vid Motala kompani distinktionskorp - ralen 112 Brandt, vid Östanstångs kompani korpralerna 113 Ring och 117 Bard. Derjemte äro från hvart- dera af regementets kompanier be- ordrade 12 man; summa 96. Med kompaniet följa dessutom 2 spel. 512 hel verld af ungdomskarft, lifvande det åter. Så dör man i sina känslor och lefver ändock oupphörligt i sitt hjerta. Hvilket fenomen! Våra tycken förän- dras, men dö icke. Hvarje dag har sin olika sol- uppgång. — Jag borde ha älskat nog, och älskar likväl nu mer än någonsin. Hertigen gjorde det verkligen. Länge tjusad af fröken Budenskolds behag och bländad af hennes in- tagande skönhet, älskade han henne nu. Också till- fredsstålde honom ingenting mera. Reuterholms magt var fortfarande visserligen oinskränkt, ja sna- rare till- än aftagande, men den hvilade nu mera mindre på hertigens obegränsade förtroende och vän - skåp, än på en allt annat ån normal sinnesbeskaffen- het. Hertigen var missnöjd, nästan olycklig, emedan hans kärlek ej besvarades, och han egde ej kralt att bära sin olycka, hans sinne nedtyngdes blott al den. Med förskräckelse såg Reuterholm, att hans öde helt och hållet berodde af en qvinnas infall, och att ett enda ord ifrån hennes läppar för alltid skulle kunna rycka inflytandet ifrån honom. Han hade börjat att bevaka hertigens alla steg och företag och slu- tade med att göra honom förebråelser, hvarvid han understundom till och med gick förolämpande ull väga. Hertigen hade likväl icke mod att slita några band; han låt i stället leda sig af dem alla. Och en viss trötthet och apati instälde sig. Hösten 1793 uppehöll sig hofvet länge på Drott- ningholm. Mamsell Slottsberg, som ännu bibehöll sig hos hertigen, hade derunder åtföljt honom och för sin räkning upptagit en af de små flygelvånin- garne. Men mamsell Charlotte var ej mera ett till- räckligt tröstemedel mot hans böjelse för fröken Rudensköld. Fröken Rudensköld glänste också här omgifven af en skönare natur än någonsin. I sitt hjerta en 513 dotter af den, andades hon så friskt och lyckligt i dessa lundar, som svalkades af Mälarens lätta vind. Hon visste icke ännu, att hon lefde sitt lifs sista sköna sommarmånad, anade icke, att den kommande höststormen skulle sköfla alla blommor äfven i hen- nes hjerta och instörta hvarje drömd gudabild i hen- nes själ. Aldrig hade hon varit älskvärdare än nu, aldrig hade hon så strålat som nu; man kunde säga, att hon beherskade sin omgifning med glansen af en ljuf och mild vårmorgon. Hertiginnan värderade henne högt, och hertigens kärlek bjöd honom att söka uppfylla alla hennes infall. Hennes vink var också ett trollspö, som förvandlade allt till ett nöje, smyckadt med behag, till en glädje, med friska blom- mor i flygande lockar. Men dels visste Reuterholm att sä noga bevaka hertigens steg, och dels förstod också fröken Ruden- sköld att behandla honom så, att han icke ett enda ögonblick fick tillfälle att vidare förklara sin böjelse, än hvad han redan långt förut gjort. Vi känna de mystiska medel, Reuterholm be- gagnade, för att hålla hertigen ifrån regerings-ären- dena, och huru långt den derigenom tramkallade själssjukdomen gick; vi känna äfven, huruledes han botades, såvida nämligen man någonsin kan blifva rigtigt botad för en sådan sjukdom. Alltid låg det emellertid åtminstone hos hertigen någonting qvar på djupet af hans sjuka hjerta, som ingen mysticism förmådde bota; och detta något grep allt mägtigaie och mägtigare omkring sig: det var kärleken till fröken Rudensköld. Innan hofvet återvände till Stockholm, hade hertigen skrifvit ett bref, hvilket han beslutat sända henne. Det var likväl icke det första breivet, som han tillskref henne, äfven om det blef det sista. Hertigen var djupt nedslagen. Kärleken gjorde honom melankolisk. Han hoppades icke, och ändock 516 och han behöfde endast ett hälft svar på sina egna fraser, för att kunna upphärfva hela hans tankegång. — Hämnas i tid, ers höghet, eljest skall ni sjelf omintetgöra ert ödes fullbordan. — Ni vet icke, yttrade hertigen. Men han forsatte ej sin tankegång, utan vände sig bort, nästan förlägen. — Jag vet, ers höghet, jag vet allt. Skulle ni icke ligga öppen för mig, nådige herre? ödet har blott en enda nyckel till våra hjertan. Då det ena öppnas, öppnas också det andra. Jag lider, då ni lider. Jag känner, hvad ni känner. Hör mig, ers höghet! — Tala, tala! — Reuterholm märkte, att hertigen återvände allt mer och mer under hans inflytande. — Jag vill tala om otacksamhet, om förräderi. Ve oss, ers höghet, om vi ej i tid nedtrampa i stof- tet de förrädare, pom hånande våga resa sig emot oäs. Ert fall är mitt; mitt fall är ert. Födda tvillin- gar, under samma stjerna, har försynen stält oss bredvid hvarandra för att försvara hvarandra. Ni är iden, jag är realiteten; ni är hufvudet, jag är ar- men; ni är den ledande, jag den arbetande kraften. Ers höghet stunden år inne. Den patos, hvarmed Reuterholm uttryckte sig, var en livirfvelvind, hvars verkan hertigen sällan förmådde motstå. — Från Neapel blåser en förpestad sirocko. Arm- felt glömmer icke Sverige. Då hertigen hörde Armfelts namn, spratt han till. Om han en tid fruktat och aflägsnat honom, hatade han honom nu, emedan han i honom såg det orubbliga hindret emellan sig och fröken Rudensköld. — Armfelt, ja, jag förstår, Armtelt! Äfven af- lågsnad till Europas yttersta ända, är han oss till 509 ned i rummet. Hans otålighet tillät honom icke att stå stilla. Det fans en oro inom honom, som han icke förmådde beherska. — Annat att göra? — Vi måste arrestera — hvad säger jag — arre- stera — ha, att jag en gång får uttala det ordet — arrestera dem alla. — Armfeltame? — Skaffa hit polismästaren — nu genast — hör du på, ögonblicket — jag vill tala vid honom. — Jag gläder mig med herr baron och skyndar genast efter polismästaren. — Polismästaren? Dröj litet — An, nej! icke ännu. Jag måste betänka mig. Du känner Forster, du, har du sagt mig. — Forster! Skall äfven han arresteras? En vild och lidelsefull glädje lifvade dervid Alm. Det var afundens hånande tillfredsställelse. — Alla skola arresteras, alla Armfelts vän- ner, alla I — Herr baron, inföll Alm, jag har en nåd att bedja er om. — En nåd? Hvarom? — Om Forster skall arresteras, herr baron, så git mig det uppdraget. Jag är — och Aim sänkte ögat mot golfvet — jag är, förstår herr baron, hans vän — och — och — och han tänker i afton fira sitt bröllop, det vore derför roligt att spela honom det lilla vänsprattet att förändra hans brudsäng till en arrest. — Det är bra, att du sjelf ber mig om, hvad jag ändå ämnade befalla dig. Men han skall vara arresterad senast omkring kl. 10 i afton — hör du — jag vill tala vid honom — du för honom hit. — Det är vid samma tid, som vigseln för- siggår. C. F. Riddtrttad. Drabanten. II 65