Titel: Östgötaposten
Datum: 1896-03-06
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD ■a OSTGÖTA-POSTEN Ejrare och iör\äpeart*. Aktiebolaget Ostgöta Correspondentens Bookti jekert Verkställande direktör: Fre&r Hammarström N:r 10. Prenumerationspris: För helt ir kr. l:SO, för tre qvartal kr. 1,15, för balft är 0,85 och ett qvartal SO öre, postbefordringsafglftcn inberäkuad. Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 6 Nhrs. Annonspris: Pr petitrad 8 öre; från främmande orter 10 öre. UtläDdska annonser 15 öre. Förlofninga-, vigsel- och födelseannonser 75 öre; dödsaonons 1: 50. Lösnummerpris 5 öre. Östgöta Correspondentens Boktryckeri i Linköping. ) 1800. Sjöfartsannonser. Öster- och VestergCUand, Motala—Karlsborg. Ångaren örn. Fräo Motala kl. 5,45 e. tu, från Karlaborg kl. 8,20 f m , i förbindelse med bantågen pä Östra och Västra stambanan. Se Sveriges Kommunikationer. (2315,71) Tillkännagivanden. Vice Kommissionslandtmätaren G. W. Miintzing. Advokat-Byrån, Linksping, Storgatan SO (öfver postkontoret), ombesörjer rättegångar, bontredoln- K»r, lakaMenosar och konsmla- sionstrftappdras hos K. Befallningshaf- vande m. m. Billigaste Inkassotaxa: För årekuoder, vid Hqvid etter anmaniog, högst en kr. Inoebafvare: v- Häradshöfding Per Arnander. (609,13)________________________ Eommissionären bn låmtyreliei, Hofrätts e. o. notarien K. Arnander, ombesörjer mot lagstadgad taxa hand- liogars iolemnande och uttagande. Träffas i landskansliet kl. 10—2. Adress: LandakanaUet. (12-24,21) HoträUskommlssarlen 9. 3ff. Strandberg, Jönköping. Ombesörjer bevakning af mal ooh trenden aamt handlingars lnlemnanae oeh uttagan- de t Sonel. Maj ts oon Riket* ___Gata Hofritt.________(2)_ För vanartade gissar inom Östergötlands Un finnas platåer lediga vid FoläsalRiddnlngshem. Ansökningar,stälda till Direktionen, adress Bankeberg. kunna under denna manad ins&ndaa. Om vilkor etc upplyser föreståndaren pi begäran med om- gående. _________Direktionen. (60' Till kassaförvaltare i ofvannämnda förening, i stället för Tullförvaltaren Herr K A. Hjelmström som nu af- flyttar från orten, har föreningens Styrelse förordnat Herr Lektor G. A. Johansson, hrilket härmedelst tillkännagifves för s& väl Sockenom- buden, som låntagare i kassan i och för de senares ranteliqvider. Lektor Johanssons adress är t v.: Linköping, PkUensgatan no 8 och träffas han säkrast hemma emellan kl. 10-11 f. m. (62) Linköping den 2 Mars 1896. Styrelsen.___ Den 6 Mars. Rikilukeu mriiiiutiii. Ensam sedelutgifvande bank Till riksdagen har nn inkommit k. mte proposition angående riksbankens omorganisation. Nämnda proposition innehåller förslag till sådana ändringar i grundlagarna, hvilka anses nödiga i fall riksbanken skall bliiva ensam se- delutgifvande. Förslaget afser ändrin- gar i §§ 50, 70. 72, 98, 109 och 111 re- geringsformen samt §§ 32, 65, 68, 71 och 73 riksdagsordningen. I statsråd den 24 Jan. 1896 bar fi- nansministern till protokollet atgifvit en utförlig motivering för den k. pro- positionen. Han påminner till en bör- jan om 1889 års bankkomités betän- kande och de förslag till förändrad banklagstiftning denna komité utarbe- tade i syfte att de enskilda bankernas sedelutgitningsrätt skulle oiveiäyttas på riksbanken och sådana ändringar vidtagas i riksbankens organisation, att densamma kunde anförtros den grann- laga uppgiften att besörja landets hela sedelutgifning. Med anledning af detta komitébetänkande framlades vid 1890 års riksdag förslag till de för ändamå- let nödiga grundlagsändringarna, hvil- ket dock den gången afslogs. Hr finansministern genomgår sedan hvad som i riksdagen sedermera till- dragit sig på banklagstiftningens orr- råde och finner deraf, att åsigterna inom riksdagen numera mognat för en lösning al bankfrågan i den riktning 1890 års komitébetäukande angilver, och derför anser chefen för finansde partementet tiden nu vara inne att framlägga ett nytt förslag i antydda riktning, i hvilket dock hänsyn tages till de under mellantiden inom riksda- gen uttalade åsigterna i ämnet. Si t. ex. föreslås nu, att konungen endast skall tillsätta en ledamot i riksbankens styrelse, nämligen ordförandon, ej tre såsom i 1890 års förslag. Om det framlagda förslaget till grund- lagsändringar antages, så att möjlighet finnes, att det skall kunna upphöjas till lag nästa år, så anmäler sig finansmi- nistern vara sinnad att till 1897 års riksdag aflåta ett förslag till lag för Sveriges riksbank, hvilket såsom bilaga åtföljer den k. propositionen. Enligt regeringens förslag skall riksbankens styrelse utgöras af 7 per- soner, af hvilka riksdagen väljer 6 med tre suppleanter, under det ord- föranden och hans suppleant forord- nas af konungen. Hvad beträffar bankens finansiella funktion, så skulle, såsom nämndt, all sedelutgifning i landet tillkomma riksbanken, sedan genom en afveck- ling, som skulle sluta 1899 eller se- nast 1903, de enskilda bankernas se- delutgifningsrätt upphört. Till gen- gäld skulle riksbanken afsäga sig rätten att mot räntegodtgörelse mot- taga penningar å deposition eller i löpande räkning. De enskilda ban- kerna skulle ock under åren 1899— 1903 erhålla kassakreditiv af riks- banken och under åren 1904—1908 rätt att på billiga vilkor rediskontera vexlar. ______________ Hushållningssällskapets produktutställning öppnades i onsdags på morgoneu ä Stora hotellets i Linköping konsertsal, en lokal som för detta ändamål både med hän- syn till dess rymlighet cch den öfver- skådlighet öfver det hela, som den möj- liggör, torde vara en af de bästa, sta- den kan erbjuda. Salongen har lör tillfället på ett lämpligt sätt prydts med ett par större flaggdekorationer å kortsidorna samt utefter läktarefasaden med unionsflag- gor och sköldar, upptagande bäradenus inom länet vapen. Anordningarne i öfrigt äro mycket lika dem vid föregående utställning 1891. Utefter högra långväggen äro prot på potatis och andra rotfrukter uppradade, inalles 55 nummer (mot 41 år 1894), och längst fram redskap för och pro- dukter af biskötseln 36 nummer (mot 34 1894). Skildt härifrån genom en smal gång äro på två "långbord", genomlöpan- de hela salen, och äfvenledes skilda åt genom en gång, de utstälda prot verna af sades- och fröslag ordnade. Närmast ingången möter oss här en mycket vacker utställning af Skånska frökontoret Hela denna utställning omfattar 369 nummer (mot 222 år 1894). På andra (venstra) sidan närmast den breda hufvudgången midt genom salen äro smörfjerdingar uppstälda i långa rader, dolda inom blått och gult tyg, så att endast den aftäckta öfre ytan af smöret är synlig. Inalles 50 nummer (mot 39 år 1894). På långbordet utefter venstra väggen ha vi slutligen ostutställnmgen, som omfattar 30 nummer (mot 31 år 1894) Som man finner är denna utställning af åker- och mejeriprodukter jemförel- sevis ganska rikhaltig. Detta kan deremot ej gerna sägas om den utställning af skol- och hemslöjd, som med densamma är förenad. Denna är rätt betydligt mindre än 1894. Slöjdutställningen har fått sin plats på läktaren. Till höger ha viskolslöj- den. Såsom utställare äro här repre- senterade Linköpings elementarläroverk för flickor, Linköpings halmflätnings- skola, Linköpings slöjdskola för flickor, Kuddby slöjdskola med trä , och Ljung- stedtska friskolan i Linköping med trä och metallarbeten, hvaribland särskildt märkes ett af en 14-åring föriärdigadt Få denna sida utställer äfven band- ianden C. F. Petersson i Linköping en del bemväfda tyger, ocb G. A. Anders- sons velocipedverkstad i Linköping en velociped samt delar af en sådan. På venstra sidan af läktaren utstäl- las vackra prof på qvinlig bandaslöjd i spanad, väfning, stickning, virkning, brodering m. m. Inalles omfattar den "allmänna" hemslöjden 145 nummer (mot 202 år 1894). Att utställningen är väl värd ett be- sök, torde ej särskildt beböfva påpekas Prisbedömningen egde tum under gär- dagen. Såsom prisdomare ba fungerat: För spanmäl: hrr inspektor L. West- lund, Lölstad; godsegaren C. Weman, Haddorp; grossh. Pehr Swartz, Norr- köping; grossh. C. Thorngren och dispo- nenten J Brogren, Linköping. För frö: kulturingeniören A. TJ. Wäst- felt, Kallerstad; grossh. Gunnar Lars- son, Norrköping; hr A. J. Johansson, Sya. För smör: statsagronomen G. Liljha- gen. Stockholm; grossh. H. Lindgren, Malmö och mejerikonsulenten S- Ljung- gren, Linköping. För ost: statsagronomen G Lijhagen. grossh A. Lindahl. Karlskrona; och mejerikonsulenten S Ljunggren. För rotfrukter: brukseg. C Tersmeden, Ryd; direktör V. Holm, Linköping; in- spektor J Persson, Blastad. För biskötsel: provinsialläkaren C. F. Almgren, Boxholm; handelsförest. 1'. A. Johansson, Linköping; skolläraren A. Adell, Örtomta. För slöjd: fru Gabriella Asklund, Mantorp, fru Th. Holm ocb fru Sotie Fornander, grosBh. Jonn O. Nilson, kap- ten C. V. Lokrantz, fabrikör O Th. Cederqvist och slöjdinspektoreu M. Sjö- gren, Ö. Eneby. Såsom ordningsmän för de olika af- delningarna ha luugerat: för spanmäl och frö hr J. E Abl Linköping; lör ladugårdsprodukter hr K. Ånelius, Lin- köping; för rotfrukter och biskötsel hr A. Gyllenhammar och lör slöjd fru Gotby Lindeberg samt hrr E. Blomberg och C. I. Engnell. I onsdags utdelades de tillerkända hedersprisen af hushållningssällska- pets v. ordförande kabinettskammar- herren friherre G. Lagerfelt. Kl. 1 på middagen gafs af prisdo- marenas hrr ordförande en öfverblick af utställningens olika afdelningar. För spanmålsutställningen redogjor- des af godsegaren C. A. Weman å Haddorp. Utställningen vore, sade han, i betraktande af sista årets ogynsamma bergningsväderlek ovän- tadt god och vacker. Det spanmåls- slag som stått sig sämst är rågen. Af hösthvete äro 8 prof utstälda och två ha erhållit pris. Prisdomarne hade önskat utdela flere, men saknat till- gångar. Denna utställning är särde- les jemn och vacker. Af vårhvete äro utstälda 7 prof; 2 ha fått pris. Af höstråg äro utstälda lö prof; i en del finnes rätt mycket grodda korn; två pris ha utdelats. Af midsommarråg äro utstälda 7 prof; två ha fått pris. Af korn äro utstälda 33 prof af, med afseende på väderleken, förvånande god qv alltet (ehuru ej att jemfora med föregående års utställning); 4 pris ha utdelats. Af svarthafre äro utstälda 20 prof. Hafren behöfde i allmänhet bättre rensas för att få en god exportvara. Tre pris. Af hvit- hafre äro utstälda 8 prof, hvaraf ett erhållit pris; det saknades tillgång till flere. Af gråvicker omnämndes särskildt ett vackert prof från Bjerka-Säby. För frouwättmnqen redogjorde in- genjören A. U. Westfelt, Kallerstad. Han gjorde den anmärkningen att ganska litet frö nu är utstäldt, en om- ständighet antagligen beroende af den for en sådan utställning rätt sena ti- den och beskaffenheten af fjolårets skörd. Af rödklöfver äro utstälda 6 prof (mot 12 förra året och 20 år 1894). Intet första pris har kunnat utdelas, men 1 andra och 1 tredje. Hr Svens- sons i Aska prof, som erhållit andra priset, var mycket godt. På de an- dra syntes tydligt, att klofvern bhfvit bergad under ogynsam väderlek. Af alsikeklöfver är blott ett prof utstäldt. Odlingen af denna klöfverart synes ej i Östergötland vara så uppdrif ven som den borde (1894 utstäldes 3 och 1895 2 prof). Det nu utstälda profvet har belönats med ett 2:dra pris. Af timo- tej äro utstälda 6 prof, hvaraf två fått pris, dock intet första. Af renlosta är utstäldt ett och af olika slags violer fyra prof; de flesta ha fått pris. Så- som en egendomlighet för denna ut- ställning kan ett utstäldt prof af busk- vicker (vicia dumetorum) anses, hvil- ken hr J. E. Ahl i Linköping uppdra- git från ett par stånd. Den utstälda qvantiteten var emellertid för liten att kunna tillerkännas mer än ett 2:dra pris. Det är tvifvelsutan en mycket god foderväxt. Af skogsfrö (tall- och gran-) finnas 5 prof, af hvilka 4 fått pris. Den enda rikhaltiga afdelningen i fröutställmngen är den af kolrotsfrö, hvaraf finnas icke mindre än 68 num- mer. Det är bekant hvem som här i provinsen tramdrifvit denna odling. Det är en sak, som alltmer borde ut- bredas bland de mindre jordbrukarne. Också har den gjort goda framsteg sedan den först representerades vid utställningen 1885 med ett par och 20 prof. Många pris ha inom denna afdelning utdelats. Såsom flitige od- lare omuämndes särskildt Berg, Svå- linge, Klara Nilsson, d:o, Maria Hans- son, Elfvestad, och grenadier Broberg, Borstad. Icke blott ur ekonomisk synpunkt (fördelen för odlarne) är denna odling värd uppmuntran; utan liksom det är bättre ju mer äfven den mindre jordbrukaren förädlar sin span- mäl, så äfven med fröer. Det är derför en god anordning som vidtagits af Östergötlands fröodlingsförening, att gratis utdela frö. Af roffrö äro 3 prof utstälda; 2 ha fått pris; af kålrabbi blott ett (prisbelönt). För smör- och ostutställnmgen redo- gjorde statsagronomen G. Liljhagen. Af exportsmör äro utstälda 43 prof, hvaraf ej mindre än 30 uppnått 12 points eller deröfver (god qvalitet). Utställningen i sin helhet är rent af öfverraskande god och jemn och vi- sar ett utmärkt arbete, som visar ett rent af förvånansvärdt framsteg i mejerskornas utbildning. Hos ett par prof hade anmärkts dess maltsmak (hvars orsak man ej är riktigt på det klara med; man bör emellertid skaf- fa sig ny, god syra) och saltbitterhet, men dessa fel kunde lätt insmyga sig. Af torgsmör äro utstälda 8 prof, mindre goda.i jemförelse med ex- portsmöret. Äfven ostutställnmgen är mycket jemn och vacker, hvad be- träffar hel- och halffet ost. Ett par storpipiga prof af den senare äro alldeles förträffligt ystade. Skum- osten, hvaraf åtskilliga prof på såväl kryddad som okryddad äro utstälda, har deremot i allmänhet visat sig nå- got för mager och torr. Man bör allt- så tillsätta något oskummad mjölk vid dess beredning. Om detta eko- nomiskt lönar sig, blir, förstås, en annan fråga. Länet och stiftet. Dödsfall. Den 27 sistl. Febr. af led efter kort sjukdom (lunginflamma- tion) på Storebergs egendom i Krigs- bergs socken en odalman af den gamla kärntasta stammen, rusthåliaren Jo- han August Sundström, i en ålder af 72 år. Född på O. Eldslösa i Mjölby socken den 8 Jan. 1824, härstammade han genom sin moder, Anna Greta Andersson (från Bjälbo socken) från den gamla folkungaslågten. Fadern var landtbrukaren Carl Sundström. Den nu aflidne började sin verksam- het såsom landtbrukare vid Hälla i Krigsbergs socken, men inköpte 1853 den vackert belägna egendomen Store- berg (vid Boren) i samma socken. Der har han allt sedan dess bott och der slöt han sina dagar. Sundström åtnjöt stort förtroende i sin ort. Han var under 25 år ord- förande i Krigsbergs sockens kom- munalstämma samt användes äfven i öfrigt flitigt i kommunala värf. Alla uppdrag fylde han med samvetsgrann- het och på ett hedrande sätt. S. var, som nämdt en hedersman af gammal- dags redbarbet, enkel och anspråks- lös, aktad af alla. År 1848 ingick han äktenskap med Anna Matbilda Hagelin från Mjölby, dotter till B. O. Hagelin och syster till bankdirektör C. G. Hagelin. Med henne både hade nan 13 barn, af hvilka 11 (6 söner och S döttrar) ännu lefva. En af sönerna år kyrkoherden K. Sundström i Godegård, en annan son besitter fädernegården, en är apo- tekare i Göteborg, en fabrikör i Mjöl- by o. s. v. S. var enkling sedan 1893. Sundström var för öfrigt en af Östgöta Correspondentens "jubelpre- numeranter'', som hållit tidningen ända från dess första nummer, hvil- ket utkom 1838. Vi nämna detta särskildt, då numera af den årgångens prenumeranter ej många torde qvar- lefva. — Ett dödsbud, som kom ganska öf- verraskande och oväntadt, nådde oss i måndags, näml. att kyrkoherden i Lön- neberga pastorat Fredrik Wilhelm Leo- pold Rernell på morgonen samma dag aflidit i en ålderaf 38Vt år. Han varfödd i Lönneberga den 23 Aug. 1857 af kyr- koherden Samuel Erik Kernell (seder- mera kyrkoherde i Hägerstad) och hans maka, född Lidström. Eter stu- dier i Eksjö och Linköpings allmänna läroverk blef han student i Linköping 1878, aflade prestexamen i Upsala 1882 och blef prestvigd 1883. Deref- ter tjenstgjorde han som extra ordi- narie prestman i Gistad, Konungsund, Hägerstad och Fornas samt valdes till komminister i Rök och Heda 1889. I sistnämnda pastorat verkade han till 1894, då kyrkoherdebefattningen i hans födelseförsamling blef ledig och han kallades med alla afgifna rö- sterna till fjerde profpredikant och till kyrkoherde derstädes. Trots det att han var relativt ung blef han, på grund af den så enhälliga kallelsen utnämnd till befattningen i fråga, hvil- ken han tillträdde redan samma år. Den aflidne var en fridsam natur, som med kärlek egnade sig åt sitt kall och som också hade lyckan att af sina församlingsbor omfattas med kärlek. Han var äfven en omtyckt predikant. Han hade varit sj uk endast ett par veckor. Närmast sörjes han af en ung maka, född Lagerman, med hvilken han i fjol ingick äktenskap- Dessutom sör- jes han af broder, kyrkoherden Ker- nell i Vinnerstad, och talrika vänner. Den nya korpralskolan i Norrköping inryckte i tisdags. På förmiddagen anlände de båda Lifgre- nadierregementenas kontingenter och vidare under dagens lopp Kalmar, Jönköpings och Gotlands infanteri- regementen. Skolan, hvilken lyder under kommenderingschefen kaptenen m. m. F. Egerström, har till befälhaf- vare adjutanten hos prins Eugen löjtnanten vid andra lifgrenadierrege- mentet H. de Maré. Dessutom är till skolan befordrad underlöjtnanten vid Kalmar regemente D. A. A. Dandenell, sergeanterna vid andra lifgrenadier- regementet F. Fredricksson och vid Kalmar regemente A. F. Ståhlberg volontär dist. korpralen N:ol26Dahlén (2 lifgr.-reg:tet) och N:o 189 Bergman (Kalmar reg:te) samt såsom elever 12 man ur hvardera båda lifgrenadirrege- mentena, Kalmar, Jönköpings och Got- lands infanteriregementen. Månadsmötet i Skeninge d. 4 d:s var ganska talrikt besökt och tillförseln af boskap rent af ymnig. Prisen stälde sig rätt tryckta och öfver trög omsättning hörde man kla- gas. För oxar stälde sig prisen till 200 å 400 kr. paret och för kor 60 ä 120 kr. stycket, allt efter olika qva- litet. På möbler och andra trävaror den vanliga goda tillgången och ra- ska omsättningen. Stånd- och bod- handeln ej så liflig, som fallet eljes plägar vara. Från Skeninge jernvägsstation af- gingo åt skilda håll 34 vagnar, lasta- de med 381 djur. Månadsmötet 1 Söder- köping d. 4 d:s var fåtaligt besökt, men tillförseln af kreatur riklig, sär- skildt af oxar. Prisen voro: oxar 225 —400 kr. paret, kor 50-120 kr., qvi- gor 30-70 kr., tjurar 60-170 kr. stycket. Tillförseln af färsk strömming och andra matvaror var synnerligen rik- "g- VSgarne 1 Södra Klnda. K. befhde har i nu meddeladt utslag förordnat, att följande vägar skola till allmänt underhåll indelas: såsom landsvägar: gamla landavägen frän Kartorp vid Ve.tra Eneby sockengräns till Horns vägskäl i nätheten af Hjellerum; ocb fortsättning af sagda väg till Fröåsa ocb Kalmar länsgräns; såsom bygdevägar: vägen frän Kisa till Hnfby lasUgeplata; vägen från Kisa till Ar- teflod och Kryle ek vid Ydre häradagräns. vägen från Björndalen, öfvor Örsebo till Ul- rika sockengräns; vägen från Örsebo till Ma- lexanders sockengräns; vägen från örsebo till Häredala laatageplats vid sjön Sömmen; vägen från örsebo förbi Arteflod ocb Tiders- roms kyrka till Kråkrödjan; den s. k. lilla landsvägen inom Tidersrums socken från Ydre bäradsgräns till gränsen mot Sevedes härad; vägen frän landsvägen i närbeten af Hjellerum öl ver Tadstugan till Horn; vägeo fräo Horn förbi Killingevad oeh Vestra Ene- by till Kölefora; gamla landsvägen från Kärtorp vid Vestra Ejeby sockengräns till Hörna vägskäl i närbeten af Hjellerum; vä- gen frän Blomsfors förbi Bränntorp till Kal- mar lätugrio»; vägen från Stora Flarka ötver Väsby oeh Brunebo till gränsen mot Kal- mar lät; vägen från Horn öfver Hycklinge oeh Vårdslunda till Kalmar Uns gräns; vä gen frän österby förbi Kila till Kalmar läns gran.; vägen trän Hycklinge öfver Pekbult till Oppeby sockens gtäoa; vägen från Väs- by i Vestra Eneby socken till Ulfvesund; vä- gen frän landsvägen vid bryggeriet inom Kisa by till Kisa sockens kyrka; vägen från "vägen från Hotn förbi Killingevad ocb Vest- ra Eneby till Kölefora" till Vestra Eneby sockens kyrka; vägen från sistnämnde väg vid Aby brnk till Horns lastageplats- samt vägen från Vadatuaan förbi Njölhult till Bränn- torns skolhus å vägen "Blomfors Bränntorp". Härmed bar k. befhde boitämt, att den for- nt såsom landsväg underhållna vägen från Horns vägskäl nära Mjellerum förbi Fröåsa till Kalmar läoagräna skall, enär nämnde väg efter det vägsträckan från Vadstugan till Bräantorps skolhus blifvit till allmänt under- håll indelad, ej kommer att utsättas för nå- gon lift gare trafik, inskränkas till fyra me- ters bredd, hvarjemte såväl den såsom lands- väg antagna vägen från Kårtorp förbi Kisa till Hjellerum som äfven öfrige till bygde- vägar indelade vägar skola underhållas till den bredd som finnes i vägdelningsförrätta- rens förslag angitven. Med undantag af den från Hyck- linge till Pekhult ledande vägen, för hvars iståndsättande jemlikt det af ombuden för Hycklinge socken gjorda åtagande kostnaden skall af sagde kommun bestridas, skola samtlige förut icke indelade vägar, innan detta utslag tagit åt sig laga kraft, på be- kostnad af de gamla väghållarne för- sättas i laggilt skick, vid äfventyr att de eljest komma att ur vägdel- ningen uteslutas. Ej mindre samt- lige i vägdelningsförrättarens förslag upptagna broar — med undantag af bron vid Fyrisfors, som af Åby bruk på enskild bekostnad tillförne under- hållits — än äfven tvenne broar å bygdevägen Björndalen—Ulrika i när- heten af Örnström uppförda broar, den s. k. Lomerydsbron å vägen Hycklinge—Pekhult samt bron vid den s. k. Vimanstallen å den från Stora Flarka till Södra Vi socken- fräns ledande vägen, skola under- ållas af distriktets vägkassa. Deremot har k. befhde icke funnit skäl bifalla yrkandena om följande vägars upptagande i delningen, näm- ligen : inom Hycklinge socken: vägen frän gre- nadiertorpet Steninge under Stora Hycklinge till gränsen mot Oaensvi socken vid torpet Nydalen samt den af br A- V. Johansson i Vallingedal tu fl. förordade vägeo frän Stora Hycklinge till gräoaeo mot Oppeby aocken vid Brevaasa; inom Horns och Yeslra Eneby socki a> den af lanotbrukaren A. Svensson i Adler- skog löreslagna vägen mellan Slycke ocb Adlerakosr; inom Tidersrums och Kisa socknar: vä garne från Kisa ötver. Mjölae'ali till Måla eller från Kiaa öfver MjöUpfall till Örnatröra aamt de från de särskilda prestboställena in- om distriktet ledande vägarne. Ångbåtsaktiebolaget Klnda hade den 27 Febr. ordina- rie stämma i Rimforsa. Ansvarsfri- het för förra årets förvaltning bevil- jades, och en utdelning till aktieegarne af 7 proc. beslöts I styrelsen återvaldes grefve M. Fal- kenberg å Brokind, garfvaren A. J. Andersson i Kisa och godsegaren H. Nordström på Ålhult samt nyvaldes disponenten Vestberg på Tyllinge och godsegaren K. Andersén, Framnäs. Till revisorer utsagos kamrer A. Schill- berg i Kisa och landtbrukaren J. G. Gustafsson, Åby. Styrelsen fick af stämman i uppdrag att söka träffa aftal om samsegling med ång'ariygsaktiebolaget Linköping - Horn. en sak hvaraf de närvarande voro mycket intresserade. Ångaren "Klnda" har af egande bolaget försålts till ångbåts- föraren Albert Gustafsson i Linkö- ping för 6,000 kr. Hr Gustafsson äm- nar använda den gamla ångaren som bogserbåt och lastdragare på Kinda kanalled. För beredande af egna bom åt en del mindre bemedlade har egaren af Virums gård i Mister- hults socken beslutat från nämnda egendom afsöndra en del planer och jordområden, hvilka på fördelaktiga vilkor skola öfverlåtas åt sådana ar- betare, som, ehuru fattiga, likväl ge- nom arbetsamhet och ordentlighet vi- sat sig kunna sätta värde på och be- hålla ett eget hem. Denna egendom synes just vara lämplig för en dylik styckning, då på de afsöndrade lägenheterna finnas så- väl goda hamnar som vattenfall, sten- brott, malmfyndigheter, skogsmark och åkerjord, hvadan män af de mest skilda yrken här kunna finna på sam- ma gång ett lämpligt verksamhets- fält och ett fridfullt hem, tillägger vår meddelare. Inbrottsstöld föröfvades nat- ten till förliden fredag i Mjerdevi Ve- stergård, Slaka. Tjufvarne — man antager att det varit minst två — hade genom uttagande af ett fönster beredt sig inträde i ett visthus och der tillegnat sig en del smör och hve- tebröd samt en butelj pnnsch. Drunknad. Den 23 Febr. på morgonen drunknade i sjön Spillen nära torpet Högebråte i Hycklinge socken omkring 35-årige ogifte Per August Andersson från Åninge i Lock nevi socken af Kalmar län. Han ha- de i dagningen på skridskor åkt ut på endast 1 dygn gammal is, hvilken brast. Hans nödrop hördes på liera ställen, men innan hjelp hann anlända var det för sent. Omenskllg moder. En 22- ång tjänsteflicka Anna Sofia Svensson från Hårsbo i Kettilstads socken har häktats och införpassats till kronohäk- tet i Kisa för barnamord under upp- rörande omständigheter. Hon har er- känt, att hon natten till i tisdags i ett uthus framfödt ett barn, hvilket hon sedan nedgrätt med kroppen i en göd- selstack. Hufvudet var fritt, och detta hade hon ölvertäckt med halm. Här hittades på grund af efterforskningar frampå dagen barnet, ännu vid lif. Det har sedermera aflidit på grund af van- skötsel. Den häktade har förut haft ett barn. Jernvägsundersöknin- gar. Den yttre undersökningen af limen Linköping—Kisa öfver Bjerka Säby—Brokind samt såväl öster som vester om Åsunden har nu afslutats af öfveringeniör J. Danielson och.bans biträden ingeniörerne Båth och Aker- hielm, hvilka i sammanhang dermed undersökt linien Bjerka-Säby Åtvida- berg. Undersökningen af linien Kisa- Vimmerby kommer i dagarna att taga sin början vid Vimmerby af samma ingeniörer. Huruvida denna jornvägs- linies norra del skall gå utefter sjön Verfvelns vestra strand eller genom Horns socken skall, sedan en nog- grann oknlär besigtning egt rum, be- stämmas af dertill utsedde komite- rade. Jernvägsförslaget Mjöl- by-Hastholmen. Svanshals soc- ken har nästan enhälligt beslutit att teckna aktier i den föreslagna jern- vägen till ett belopp, motsvarande 3 procent af kommunens fastighetsvär- de, alltså omkring 37- å 38,000 kr. Socknens hela fyrktal är omkring 8,500. iifven Kumla kommun har nyligen fattat samma beslut. Af socknens 1,973 röster afgåfvos för förslaget 1,553 och ingen röstade emot. Den- na kommuns bidrag utgör 8 å 9,000 kronor. Yäderstads kommun har ock beslu- tit teckna 45,000 kr. Dödligt olycksfall. Förli- den tredag timade en sorglig olycks- händelse då landtbrukaren Gustaf Jo- hansson från Lundby i Väderstads för- samling under arbete med gruskörning, vid ett ras som inträffade i sandgro- pen, så svårt klämdes att han efter några timmar afled. Den så hastigt bortryckte var en man i sina bästa år och efterlemnar hustru och 3 minder- åriga barn. TJppbäfdt kommunal* Stammobeslut. Hos länsstyrel- sen aotörde kyrkovården P. M. Carls- son i Åby Bränngård besvär öfver Qvil- linge sockens å ordinarie kommunal- stämma den 30 näitlidne December fattade beslut, att ordinarie och vig- tigire extra kommunalstämma skulle hållas i skolhuset vid Åby, u ed yrkande att, som frågan icke varit i den om stämman utfärdade kungörelsen upp- tagen, beslutet måtte, såsom olagligen tillkommet, uppbäfvas; och har läns- styrelsen meddelat utslag i enlighet med nämnda yrkande. Landsstaten. Med bifall till derom gjord framställning har länssty- relsen beviljat kronolänsmannen G. A. Bergström tjenstledighet under sex vec- kor från och med den 1 dennes, samt förordnat e. o. landskanslisten Nils Erikson att under tiden uppehålla kro- nolänsmanstjensten i Memmings härad. Genom drunkning om- kom — skrifves från Gryt — för några dagar sedan en femårig dotter till arbetaren L. Larsson i Obundet, då hon skulle gå till sin fader, som var sysselsatt med vedhuggning, och återfans nyligen efter mycket arbete med notdragning och draggning. — Hemmasonen Aug. Andersson från Norrängen i Looknevi drunknade den 23 Febr. under skridskofärd i sundet mellan öfre och nedre fjärden af sjön Spillen. Den förolyckades nödrop, säges det, hade hörts om- kring en timmes tid, utan att någon gjorde sig närmare underrättad om forhållandet och sökte rädda den olycklige, skrifves till V. V. Östergötlands högsta Siunkt. Vi påstodo för en tia se- an, att Östergötlands högsta punkt ej är Smtsberg i Godegårds socken — såsom någon påstått — eller Om- bergs Hjessa, utan att den vore att söka i Ydre. Denna uppgifts sann- färdighet har betviflats. Man behöf- ver emellertid endast rådfråga gene- ralstabens förträffliga kartverk, så skall man finna, att då Sintsberg sti- §er upp 260 meter öfver hafvet och mbergs Hjessa 262 meter, ligga en hel del småsjöar i Ydre på samma eller ännu större höjd Den högsta punkt, som vi kunnat upptäcka, lig- ger vid Stenabo i Vestra Ryd med en höjd af 327 meter Sfver hafvet. Till branvlnskontvollö- rer äro förordnade från den 13 in- nev. Mars vid Enshult förre sjökapte- nen G. E. Tisell, samt vid Orrnäs från den 17 e. o. hofrättsnotarien O. P. Hedfeldt. Stadsflskalen J. Frlek har till magistraten ingifvit sin till justitiekanslern stälda ansökan om afsked från den 31 Mars. Som be- kant, ha stadsfullmäktige beviljat F. pension å 1,500 kronor. Ännu ett järnvägsföre- tag är i görningen här i Östergöt- land, nämligen en smalspårig sam- manbindningsbana mellan Kimstad och Norrköpings östra station, hvar- igenom Påfsboda—Norsholm—Hults- freds smalspårigajernvägslinie skulle sammanbindas med Vikbolandsbanan och Arkösunds hamn. Undersökning af linien är redan verkstäld af trafik- chefen vid Vikbolandsbanan ingeniör A. Siwerson i Norrköping. Meningen är att den nya jernvägen skall följa statsbanan från Kimstad till Eksund samt derifrån gå söder om Motala Ström fram till Norrköping. När en sådan sammanbindnings- linie kommer till stånd är tydligtvis blott en tidsfråga. ' Medaljutdelning. Till skog- vaktarne. Nils Gredin och G. Lund- blad på Åkerbo allmänning utdelades i söndags på Tuna egendom de dem af k. m:t tillerkända medaljerna för nit och redlighet i rikets tjenst. Jäg- mästaren i Finspongs revir G. U. We- stin öfverlemnade hederstecknen med ett kort och anslående tal. Medaljö- rerna, revirets skogs tj ens teman och allmänningsstyrelse voro inbjudna på en splendid middag hos allmän- ningsstyrelsens ordförande hr Aug. Petersson på Tuna. — En mindre vanlig högtidlighet egde i söndags rum i Ledbergs kyrka, i det Kongl. Patriotiska Sällskapets större silfvermedalj efter gudstjen- stens slut öfverlemnades till försam- lingens gamle kyrkvaktare Johannes Kullbom i Appelbäcken. SJUTTONDE KAPITLET. Porträttet. Vauvenard hade knappast återkommit hem, förr- än han begaf sig till sin dotter. Ett tillfredsstäldt, hemskt löje spelade ännu på hans läppar. — Ange, yttrade han med en till hälften be- fallande röst, stunden nalkas, den så länge väntade, den så väl förberedda, den i min själ alltid beräk- nade stunden, då slaget skall träffa våra fiender, bvarefter vi kunna fa återvända till vårt älskade Frankrike. Anges hjerta klappade oroligt. — Hvilken stund, min far? frågade hon. — Hämdens, denna behagligt förfärliga stund, som bär i skötet af sin barm känslan af en afgrund, men med en blodrödt leende himmel på sin botten. Nu känner jag mina fiender, jag har sett dem, jag vet, hvar jag har dem, och de skola icke undgå mig. Utan att veta det, nalkas de sitt förderf såsom den lilla jullen mer och mer nalkas den omkringgripande hafshvirfveln, för att bortföras af den och uppslu- kas i dess djup. Gör dig färdig, Ange! Du måste biträda mig. Ange var icke ett viljelöst väsen, långt derifrån. Mer än många gånger hade hon haft sin egen me- ning, och äfven genomfört den. Men hennes vilja var ännu alltjemt ett litet barn, som blott utöfvat sitt välde inom en liten verld, hvilken man väl kun- de kalla dockornas. Hennes vilja hade nämligen al- drig utsträckt sig öfver gränsen afjemförelsevis små saker och ting. I allt vigtigare var hon van att 221 lyda sin far såsom ett bjudande öde. Men i qvin- nans hjerta är intet fadersbud så mägtigt som kär- leken, och Ange älskade. Uppfödd så fri som luf- tens fogel, hade hon flugit förbi alla verldens före- teelser eller dessa sväfvat förbi henne, utan att nå- got intryck qvarstannat i hennes hjerta. Desto in- nerligare, häftigare, våldsammare kände hon också nu kärlekens allmagt, måhända ännu mera brinnande, mera hänförande derför, att hon fruktade för den älskades lif. — Ja, min far, suckade hon, ja, jag känner att stunden är inne! Hon menade dock icke hämdens, utan kärlekons. — Du måste, fortfor fadern, stiga till häst och begifva dig till vårt lilla landställe vid stranden af Värtan och se till, att allt är i ordning. Jag kom- mer dit i afton, kanske sent i natt — hör du? Hon hade i sanning knappast hört hans ord. — Jag hör! svarade hon emellertid. — Du skall öppna kammaren åt sjöstranden och låta lägga en båt tätt nedanför fönstret, ifall jag skulle beliöfva den. Men du hör mig icke? — Jo, jo — fortfar, fortfar! — Du skall sjelf — kom ibag sjelf, och så snart det blir mörkt — fästa en repstege vid fönsterpo- sten. Du ser förundrad ut — hvarlör stirrar du pä mig? Ange anade i sitt hjerta, att en förfärlig strid förestod henne med fadern om den, hon älskade. Hon, den fria, glada, sjelfständiga flickan, som vant sig att sjelfsväldigt leka med hela verlden, utom med sin far, den ende, hvars jernhårda hand höll henne bunden vid sin ännu jernhårdare vilja, hon manades i detta ögonblick att kanske slita detta enda band, för att bevara ett ännu heligare; och dessa manande rop i hjortat ingåfvo henne på sam- ma gång fruktan och oro, hopp och sällhet, det förra 224 bleka läppar: Herren vände sitt ansigto till oss och gifve oss en evig frid — amen! Länge förblef icke Ange i denna ställning. Ha- stigt sprang hon upp, lifvad af en ny ingifvelse. — Hör hit någon! ropade hon. Henrik, Henrik! Gossen inträdde. — Du håller ju af mig? sporde hon med vän- lighet och strök hans lockiga hår ur pannan, för att blicka in i det öppna, okonstlade ansigtet. — Ack ja! svarade gossen. — Skulle du vilja göra mig en tjenst, Henrik, en stor tjenst, äfven om du visste, att min får icko helt och hållet gillade den? — Jag tjenar er, fröken, och icke er far. Be- fall — jag lyder! — Du talar förståndigt, Henrik; om du gör mig till nöjes, skall du ej få skäl att beklaga dig. Hör nu på mig noga. — Jag hör. — Du skall säga till någon, till den, som du anser vara mig tillgifnast, att han genast begifver sig till Gråmunkegränden och der inväntar vidare befallning. — Ja, nådig fröken. — Vidare tillsäger du, att min häst, Favoriten, sadlas och ledes fram. — Skall ske. — Särskildt för din räkning — jag kan ju lita pä dig, Henrik — har jag ett litet uppdrag, som just du är lämpligast att utföra. — Jag skall uppbjuda hela min förmåga att förtjena frökens välvilja. Jag vill så gerna tjena fröken, att jag icke kan säga det. Fröken är ju alltid sä god emot mig! — Gif då noga akt på mina ord. Jag bar mina orsaker att vilja vet», hvad min far gör i dag, eller 217 visst att man ännu i dag häller på att i Rom all- varligt undersöka magiens stora filosofi?*) — Jag vill min nas, att jag hört talas något derom. — Sjelf är jag i denna stund sysselsatt med ett arbete i dessa ämnen"): det skall bli en nyc- kel till naturens sanna och djupa, hitintills fördolda egendomligheter. Ers excellens, vill ni, att jag skall visa er det förflutna? — Nej, nej, det förflutna vill jag icke se! — Men ni skall åter fä genomlefva det. — Store gud! — Vill ni se Marie Antoinette i sina törsta, sköna, ungdomliga dagar, sådan hon var till exem- pel vid kröningen — vill ni tala vid henne? — Ni skulle kunna . . . — Vill ni se er framtid, vill ni lära känna de öden, som ännu vänta er? — Jag vet icke, hvad jag skall säga. — Marie Antoinette trodde på magiens kraft; hon rådfrågade dess orakel. — Och? — Och de dömde henne till — döden. — Jag skulle få tala vid henne? — Om er egen framtid, ja. — Nå väl? — Befall! — Hvar, när? — I afton, i natt. *) Ännu ar 1S1<J argumenterado man allvarsamt i Rom, lör att utröna om trollkarlar voro förryckta eller besatta af iliofvulöii. Dol synes saledos att Vauvenard har narra- döb uagot, da han gal denna diskussion en hoyre betydeiso. "i Hanne les Superstitions et Prestiges des Philoso- phes, som utkom i Paris d. 'ii Dec. 1817? C. F. Riddtrttad. Scarla Haiahn. I. 28