Titel: Östgötaposten
Datum: 1897-02-12
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD ■■ Redaktör och an«va<ifr u', Bengt Hägge OSTGOTA-POSTEN Eprare och förlägirarp. Aktiebolaget Ostgöta Correspondentens BooktrTckert. Verkställande direktör: Fre dr HsMIWmWBi [\:r 7. Prenumerationspris: För helt år kr. 1:50, för tre qvartal kr. 1,15, för hälft är 0,85 I och ett qvartal SO Bre, postbefordringsiifgtften inberäknad. I Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 12 Februari. Annonipris: Pr petitrad 8 öre; frän främmande orter 10 Öre. Utländska annorser 15 öre. Förlofoiogs-, vigsel- och födeUeannonser 75 öre; dödsannons 1: 50. Lösnummerpris 5 öre. Östgöta Correnpondentens Boktryckeri i Linköping. 1897. Snabb och BeqvSm resa till Amerika erbjudes med Cunard-Linien, hvai-s nja dabbel-propeller-angare, om 636 svenska fots längd, 12,950 reg.- tons & 30,000 hästkrafter, iunehafva verldsrekordet for Snabba Atlanter-resor. Hr B dagar, 7 timmar & 23 minuter I ~*JJS, Resan mellan NewTorfc ocb Göteborg gjord på 8 dagar, 1 timme! En af Palats- A Espressangarne: "Campanla", "Etruria", "Lucanla" eller "Umbria" afgår frän Liverpool till New-York bvarje vecka, medtagande törsta andra och tredje klans passagerare. Xften till Boston afiiär hvarje vecka en at Cunard L möns utmärkta jmrare OBS.! Cnnard-Llnieng ängare afgä frän Uverpool och passera Icke Engelska kanalen! For köp at biljetter ocb vidare upplysningar väad Eder ti undertecknad, år är lioiens Generalagent i Sverige. T *%csr\ m -» v»-ET*-t"*a Kontor i Stockholm J. OSCAR KJE.IS». Skeppsbron N:r 8. Kontor: 28 Postgatan, Göteborg. (Nord. A. B. 151) (371,50) Kungöre/ser. Herrar Byggmästare. För uppiörandet af en större fat- tigvårdsbyggnad at timmer vid Högby Östergård iKrigsbergs socken innevarande är hålles ny entreprenad- auktion derstädes Tisdagen den 16 Februari kl. 12 midd. Alla materia- lier och körslor lemnar kommunen. Antaglig borgen erfordras. Ritningar till påseende finnas hos Herr JS. JPeterxéns, Nordsiö pr Karlsby. 150, Tillkånnagifvanden. Advokat-Byrån, Lmkepmg, Storgatan SO (ölver postkontoret), omhesörler rättegångar, bontrednln- gar. Inkasseringar oeh kommit. sionarsappdrag boa K. Befallningahaf- vande m. m. Billigaste lnkassotaxat För insänder, vid hqvid efter anmaning, högst sn kr. Innebafvare: v. Häradshöfding Per Antänder. (828,10)_____________________________ e. LiuutiiieiE. Arnander, ombesörjer inregistrering af ekono- ■akuta fBrenlngar. Träffat i landskansliet kl. 10-2 e. m. Bjgj)_______________________________ VM Folkhögskolan å Lunnevad börjar den 4 Maj 15 de kursen för unga kvinnor. Undervisning i bokliga ämnen, hand- at bete med konstväfnad, sång och gym- nastik. — Några medellösa kunna er- hålla friplats, om de anmäla sig före 15 Mars. Statsunderstöd till mindre bemedlade. Anmälningar mottagas af skolans föreståndare, som ock gratis meddelar alla upplysningar om skolan. (1255,63) H. Odhner, adr. SjSgestad. Lärarinnebefattningen vid fasta mindre folkskolan i Sandsjö inom Yxneruna skoldistrikt är ledig. Lön 300 kr. samt stöjdarvode. nuaram ocb ved. Ansök- ningar insändas före den 10 nästa Hare till skolrådets ordförande, adress Yxoernm, Öster- götlands län. Yxnerum den 1 Febr. 1897. (1081^4)___________ J. Andersson. Småskolelärarinna. Lararioneplatsen vid flyttande småskolan Kyrkan—Gölitorp i Regna församling är ledig Lön 300 kr., husrum och vedbrand tör åtta månadera läsning- Ansökningar torde med det snarast* insändas till Skolrådets Ordförande, adr. Begna. (59) Den 12 Febr. Mellanrikslagens för- längning. Af styrkt af bevillningsutskottet. Med 15 röster mot i har be- villningsutskottet beslutit afstyrka den af friherre von Schwerin, herrar Collander, Jansson, Olsson i Sörnäs och Bromée väckta motionen om ett års förlängning af mellanrikslagen. Utan votering har, utskottet der- jemte afstyrkt den at hr Wsern väckta motionen om att åtskilliga norska naturalster och tillverkningar, som nu äro tullfria, skola fortfarande tills vidare vara befriade från tullafgifter under förutsättning af motsvarande medgifvanden från Norges sida. Frågan tros komma före i kamrar- ne redan om lördag, då naturligtvis bevillningsutskottets mening kommer att med stor majoritet segra. En förlängning af mellanrikslagen skulle till intet gagna, ty sådan som ställningen nu är, lär väl ingen tänka på möjligheten af att en öfverkom- melse om ny mellanrikslag skall kun- na ernås — förrän några års mellan- tid förlupit, och erfarenheten fått ge sina lärdomar. A. P. Danielsons prestlönemotion. Andra kammarens v. talman har vid årets riksdag förnyat sin motion till förra riksdagen om afskrifning af den till presterskapets aflöning utgående tionden (på sådant sätt att 10 procent afskrifves årligen under 10 år) samt att presterskapets aflöning Öfvertages till hela dess omfattning af staten. Motionen afser älven presterskapets pensionering samt uppgörande af en fast lönestat (vare sig med bibehål- lande af boställena eBer ock endast bostad med trädgårdsland). För vår del ha vi ansett lösningen af denna fråga (om ett rättvisare ord- nande af presterskapets löner) vara en af de närmaste riksdagarnes allra vigtigaste uppgifter, och vi anse en lösning ej behöfva möta så stora svå- righeter, om samtidigt frågan om pre- sternas befordring (d. v. s. hela ut- nämningsr&tten) ölverlemnades till regeringen eller domkapitlen. En sådan konseqvens af sin motion vill dock hr A. P. Danielson ej veta af. Han yttrar nämligen i detta af- seende: Beträffande den af sammansatta stats- och lagutskottet (vid förra årets riksdag) uttalade mening, att ett bifall till motionen skulle hafva till följd, att tillsättningen af alla presterliga tjenster öfverginge till sta- ten oeh att frågan derför vore af djupt ingripande betydelse och medförde en tull- ständig omgestaltning af förhållandet mel- lan stat och kyrka samt mellan församling och presterskap, och att, i samma män som statens inflytande på kyrkan härigenom skulle ökas, komme presterskapet att stäl- las oberoende af vederbörande församlin- gar och deras önskningar, kan jag icke för- stå, huru utskottet kunnat af motionens innehåll finna anledning till ett sådant ut- talande och får derför härmed anföra någ- ra ord. Hade utskottet något närmare päaktat hvad jag i motionen anfört i detta hänse- ende, hade säkerligen det skedda uttalan- det ej kunnat grunda sig på motionen; ty då jag deri anför, att den egentliga själa- vården ej bör vara mera en församlingens ensak än folkskolebildningen, som länge sedan funnits vara en för hela riket vigtig angelägenhet och hvartill riksdagen derför anvisat betydliga medel, så att till folk- skololärarnes aflontng nu årligen utbetalas af staten öfver 4 millioner kronor, syftar jag derpå, att församlingens valrätt till prest väl både kan och bör bibehållas lika- som dess rätt att välja skollärare, oafsedt hvarifrån aflöningen tages. Ehuru staten betalar en stor del af skollärarens aflöning, har jag icke hört vid riksdagen ifrågasät- tas, att valrätten till skollärare skulle från- tagas församlingarna och öfverflyttas pä staten. Lika litet har jag med mitt förslag afsett eller härmed afser att fräntaga för- samlingen sin valrätt till prest. Jag för- modar, att ett sådant förslag, om det på allvar framkorame, icke skulle hafva utsigt att af riksdagen godkännas; ty jag är öf- vertygad om att församlingarna fortfarande vilja ocb böra få behälla sin ifrågavarande valrätt, och det skulle mer än förundra mig, om riksdagen, såsom utgörande sven- ska folkets ombud, skulle vilja betaga för- samlingarna denna rätt. Mig synes, att åtminstone samma — om ej starkare — skäl tala för församlingens valrätt till prost som till folkskolelärare, äfven om mitt förslag varder antaget; ty i begge fallen komme församlingen att bi- draga till dessa tjenstemäns aflöning. Ef- ter mitt förslag i denna motion skulle för- samlingen komma att till betydlig del bi- draga till prestens aflöning genom bostäl- lets beräknade af kastning och genom qvar- varande skyldigheten att bygga och under- hålla boställets äbyggnader eller bostads- hus m. m. Hr D. vill sålunda, att staten skall aflöna presterna (nära nog uteslutan- de) men att församlingarne fortfa- rande skola välja dem. En sådan lösning lär nog aldrig vinna framgång. Och skulle egentligen församlin- garna förlora någon för dem så dyr- bar och värdefull rättighet, om de för- lorade rätten att välja sin prest. Den erfarenhet torde väl litet hvar ha gjort, att om församlingen också en gång enhälligt valt sin prest, så hindrar detta icke att framdeles oenig- het kan uppstå mellan honcm och församlingen (såsom ju ock ofta fal- let är med församlings valda folkskol- lärare), hvaremot en af konungen eller patronus utan församlingens hörande insatt prest lika ofta gör sig synnerligen högt värderad och om- tyckt af sin församling. Och icke skulle forsamlingen ha så stor nytta eller glädje, om den t. ex. finge sjelf välja sin länsman, kronofogde, do- mare, postmästare, stationsinspekto- rer o. s. v.? Ärligt sagdt, tro vi att rättighet att välja prest ingalunda är så omist- lig, som mången vid första påseen- det tycker och menar. Kunna jordbrukets idkare befrias från skyldigheten att så godt som ensamma aflöna presterna, så kunna de helt visst med belåtenhet afsäga sig valrätten. De som skulle tveka i valet mel- lan dessa förmåner torde vara lätt räknade. Men vill landtmännapartiet nöd- vändigt hålla på valrättigheten, då torde de böra afstå från funderingarne om prestlönernas afskrifning. Ty utan en kompromiss löses ej den frågan, det torde vara lätt att Länet och stiftet Inga haradshöfdingar - endast lagman*. Lagutkottet lärer ha beslutat hemställa om bifall till hrr Lemans och Paulsons i båda kamrarna väckta motioner, att hä- radshcfdingetiteln för landtdomare måtte utbytas mot benämningen "lag- man". Då hofrätterna numera ej längre kreera några vice häradshöfdingar, skulle, om lagutskottets hemställan bifalles, ordet "häradshöfding" varda på väg att aktuelt utdö. Orand Hotel i Norrkö- ping bar källarmästaren Oskar Dahl- berg i Karlstad (förut innebafvare af re^tauranten "Fenix* i Linköping) på 5 år från den 1 cästk Oktober arrende rat at källarmästaren J. P. Johnsson. Hotellet kommer att i höst utvidgas med ett 10-tal resanderum. För lång, trogen tjenst har patriotiska sällskapet beslutit till- dela mindre medaljen med konungens bröstbild åt rättaren J. A. Rolf, lödd 1850, iör 27 års tjenst hos bankkam- reraren C. A. Hagelin i Hadelöf, Mjölby socken. 20-arsjublleumsfest firade Ö. Husby arbetareförening sisthdne söndag i församlingens nya skolhus. Föreningens ordf. landtbrukaren A. Nilsson helsade de till öfver ett par hundra personer tillstädeskomna med- lemmarna välkomna. Doktor A. Sterner från Linköping, som på föreningens anmodan med föredrag välvilligt medverkade, höll en intressant och med spänd upp- märksamhet åhörd föreläsning öfver folkbildningen i våra dagar. Orga- nisten Carlborg tackade å förenin- gens vägnar doktor Sterner för det utmärkta föredraget samt framstälde i samband härmed såsom ett önske- mål att Ö. Husby arbetareförening, som hvilar på en sällsynt god eko- nomisk grund, i en ej allt för afläg- sen framtid må kunna inom sig bilda en föreläsningsföremng; påpekade den stora betydelse för upplysningsarbe- tets fruktbringande hos den stora massan af folket dylika föreläsnings- föreningar ega. Af den redogörelse ordföranden lemnade öfver föreningens verksam- het under de flydda 30 åren framgick, att medlemsantalet för närvarande är 215 och föreningskassan omkr. eliva tusen kronor. Skolläraren Andersson i Eklund höll ett kortare föredrag öfver ar- betareföreningarnas syften. Ett varmhiertadt, entusiastiskt tal för föreningens framgång och lycka hölls af dess ene stiftare, landtbru- karen A. Vidén, Björklund, som äf- ven utbragte en skål for fosterlandet. Handlanden Otto Holmsten egnade ett versifieradt, delvis humoristiskt tal åt föreningens båda grundläggare hrr A. Vidén och P. L. Högberg å Anneberg. Tal höllos dessutom i "långa banor". I det stora kommunalrummet, som i likhet med den väl inredda, rikt belysta vinden, der föredragen höllos, var rikligen prydt med fanor, vimp- lar och flaggor, tillfredsstäldes det materiella behofvet af bålar och läsk- drycker. Festen illustrerades med sång och musik. Säkert är att minnet af föreningens 21 :a födelsedag länge skall lefva i glad hågkomst, skrifves till O. C. Domareförordnande. Göta hofrätt har förordnat e. o. notarien Karl Mellén att hålla andra allmänna sammanträdet under årets vårting i Finsponga läns härads domsaga. En välgörenhetsfond för hela landet. Kyrkoherden Hen- riksson i Gessie (Skåne) bildade år 1876 af sin förmögenhet en fond, hvaraf en del skulle användas till ut- gifvandet och spridandet at fullt goda skrifter, till motverkande af den då- liga litteraturen och till främjande af sund upplysning och sund uppbyggel- se bland vårt svenska folk. Den öfriga egendomen skulle an- vändas till pensioner ät fattiga famil- jer, till stipendier åt teologie stude- rande samt till pauvres honteux. Den till stiftelsen anslagna förmö- genheten bestod dels af åtskilliga egendomar i Malmöhus län, dels ock af kontanter. Till förvaltare af de förstnämnda utsagos Gessie och Eskils- torps församlingar; till förvaltare at ett stående förlagskapital för skrift- verksamheten äfvensom af den andel af de årligen inflytande arrendemed- len, som komme att användas till ut- gifvande af skrifter, utsåg testator styrelsen för samfundet Pro Fide & Christianismo i Stockholm; till för- valtare af de medel, som afsåge be- redandet af pension åt fattige per- soner pä deras ålderdom, befullmäk- tigades kommunalnämnder och fattig- vårdsstyrelser i riket; till förvaltare af de medel, som åfse hjelp åt stu derande, utsagos direktionen för Fjell- stedtska skolan i Upsala samt teologiska fakulteterna i Upsala och Lund; och till förvaltare af de medel, som ämnats åt pauvres honteux, ut- sågs presterskapet i Sverige. Efter testators död skulle af ofvan nämnda samfunds styrelse at erhåll- na medel, bildas ett förlagskapital af minst kr. 60,000 eller mer, hvarefter räntan skulle användas till tryckning och spridning af skrifter, hvilka skola fördelas mellan pastoraten i riket, i proportion af folkmängden, utan att styrelsen har rätt att för dem fordra betalning. Skrilterna skola utgöras af: l:o) biblar och Nya testamenten, mel eller utan fullständigare eller kortare förklaring, psalm- och evan- gelieböcker, jemte alla slags sådana böcker, som begagnas i folkskolan; 2:o) sådana böcker och traktater m. m., som, grundade på Guds ord och i överensstämmelse med vår evan- gelisk-lutherska bekännelse, äro egna- de att befrämja Bann kristlig upplys- ning ocb uppbyggelse m. m. m. m. Församlingarne skulle sålunda få dessa böcker gratis, men ej sä de en- skilda. De skulle nämligen säljas och pengarne för dem skulle insättas i sparbank. Men då beloppet uppgått till 10 kr. skulle det uttagas och in- sättas för nägot det året födt barn, till bildande af en lifrånta, som skulle — mot vissa, noggrant bestämda vil kor — fä lyftas etter uppnådda 60 år. Denna verksamhet skulle fortgå till dess omkring 30,000 dylika lifräntor vore bildade. Enligt samfundets revisionsberättel- se för 1895 uppgingo stiftelsens till- gångar till 198,888 kr. och böra nu vara ej obetydligt öfver 200,000 kr. Styrelsen bar ock ansett tiden vara inne att börja förlagsverksamheten och har derför såndt pastorsembetena i riket en cirkulärsknfvelse, i bvil ken den Bpörjer om embetena ifråga samt kommunalnämnderna och fattig- vårdsstyrelserna vilja åtaga sig de uppdrag, hvarmed testator hedrat dem. Dessa frågor komma sålunda inom kort till behandling landet rundt. Sva- ren skola vara insända till styrelsen före . den 1 Juli i år, omtalar Söder- köpings Tidning, som blifvit i tillfälle att först meddela denna underrättelse. Lakarefrågan för HJorted oeh Miaterhult har nu lyck- ligt fått sin lösning i det att Hjorteds kommun sistlidne söndag enhälligt beslöt att bevilja ett årligt anslag af 450 kronor till en läkare inom Hjorted och Misterhult, hvartill, som bekant, Misterhults kommun förut beviljat 550 kr. Till läkare ha begge kom- munerna antagit doktor E. wykman på Wirum. Ny kronopark. Till Ö. C. skrifves från Hällestad: Sedan k. m;t och kronan nu at friherre H. J. Ha- milton på Bo i Nerike inköpt Folk- ströms f. d. jernbruk med tillhörande "landtgods" utgörande "40 st. ängs- och åkertäppor, roterade till ett fjerde- dels mantal", med en egoareal af 348 hektar, deraf 296 hektar skogsmark, samt derjerote 28/ss mtl Lyrsbo, Höke- bäcken, Svarfvartorp m. fl. jemte 4 alimänmngslotter, har man häruppe bildat ett litet nätt kronogods om 1,871 hektar, förutom allmänningslot- terna. En jägmästare och en krono- jägare skola slå ned sina bopålar häruppe för att "skogen väl vårda och från all åverkan freda". Denna nya kronopark upptager nordligaste ändan af Hällestad, men är genom naturliga förhållanden så godt som skild från den öfriga socknen. 1887 års vapenöfnlngar. Kongl. maj:t har faststält nedan- nämnde in- och utryckningsdagar för Andra arméfördelningens infanteri- regementen : Beväringsrekrytmötet inrycknings- dag den 8 Maj, utryckningsdag den 16 Juli. Regementsmötet för stammen och 2 kl. beväringsmän inrycknings- dag den 18 Aug. och utryckning den 10 Sept. E. Taube von Blocks död. Med anledning af medicinalstyrelsens genom kon. befhde i länet doktor Håkanson tillsända skritvelse, hvari d:r H. anmodats afgifva förklaring, huruvida hans yttrande i utlåtandet öfver obduktionen ä liket efter kam- marherren Taube von Block å Brox vik "att liköppuinasföreteelserna med be- stämdhet motsäga antagandet, att detta gift kunnat förorsaka den dödande blöd- iiiin/eii" grundar sig på andra skäl än de i utlåtandet anförda, har doktor Håkanson i nu afgifvet utlåtande till medicinalstyrelsen anfört: •'Jag ber dä först och frä-nst Få fastslå, att hela mitt utlåtande, och sålunda nft e/i dess sista af kijl i>ie<Ut:nialstjrel*a) cttrindx punkt, uteslutande dr grundadt pä obduk- Honsfefttomenen jemte de handlingar. so>n varit min tillgängliga: rättaemisteus proto- koll ocb särskilda utlåtande samt doktorerna Guilletmots och Sahlins yttranden. — Oaktadt jag sålunda redan tydligt nttalat mitt om- döme, ber iag likväl, jnst med anledning af den verkliga innebörden af den från kongl. medicinalstyrelsen mottagna skrifvelsen, att ännu en gång få beröra de faktiska förhål- landena. På grnnd af iiköppningsfenoroenen samt de anamn etiska och rättskemiska bandlingaroe kände det ej gerna hlifva tal om mer än etieone dödsorsaker: förblödning, före-iftning eller möjligen båda i förening. För förgift- ning (med qvicksilfver eller arsenik i sasuin ensam dödsorsak fanns enligt mitt forme- nande intet som talade, ty man kan ej gerna tänka sig en dylik förgiftning medföra döden med endast sä jemförelsevis obetydliga för- ändringar som de i matstrupen, magsäcken och tolffingertarmen förefintliga ocb utan patbologiska företeelser från tarmkanalen, som väl i de flesta fall förekomma. Antin- gen måste väl nämligen en sådan förgiftning med dödlig utgång vara ytterst aknt, i b vil- ket fall utan tvifvel intensivare förändringar såsom skorpbildniogar, olcerationer eller åt- minstone erosioner i magsäcken skulle före- kommit, eWer ock mera snbakut, då den otvi- velaktigt lemoat spår efter sig i tarmkana- len, synnerligen, i händelse af qvicksilfver- förgiftning, i gioftarmnn. Att antaga en förgiftning jemte blödnin- gen såsom dödsoisaK synes mig rätt svart, enär äfven i detta fall någon sorts »jäkliga förändringar i tnnn- eller groftarmena slem- hinna borde förefuanits, hvilket bär icke var fallet. Han skalle äfven kanna tänka sig möjligheten att ett nedsväljdt hvasst före- mål orsakat en lesion å magsäckens slem- hinna ocb att denna leaion icke genom mag saften — som väl är det vaol gaste — utan genom det införda giftet kuouat förstoras och på så sätt ett kärl skadats, men äfven i denna händelse stöter man på den oofver vinneliga svårigbtten att förklara, hvarför ej detta gift i så fall orsakat dels några skarpare markerade förändringar i magsäcken, dels åtminstone några sjukliga processer i tarmkanalens slemhinna. Återstår då förblödningen. Hot antagande af denna såsom dödsorsak kan invändas, att den fullkomliga blodtomhet i kärlsystemet, som vid obduktionen så lång tid efter döden iakttagits, icke beböft förekomma vid döds- tillfället, ty som bekant kan blodet genom de förändringar, detsamma efter döden un- dergår, tränga in i och ifven genom kärl- väggarne till närbelägna organ. I detta fall förekomma dock inga sådana blodeztra- vatat, ty med nndsntag sf det blodfärgade innehållet i lungeäckarne — som är ett gao- ska vanligt feaomen — fanns ingen biodin drunkning af de i närheten af njerta eller kärl belägna organ, icke ens i hjertaäcken På grand häråt tann jag mig berättigad tala om förblödning såsom dödsorsak oeh ansåg mig icke, på de skäl som redan i mitt utlåtande äro aniörda och bär ofvan närmare utvecklats, ega rätt antaga att det uppda- gade giftet (qvickailfver, arsenik), bara eller i bvad form det In må bafva ioförlifvats ned organismen, kunnat orsaka den dödande blödningen."' I sammanhang härmed kan tillag gas, att det af k. befhde förordnade extratingetför undersökning angående dödsorsaken är utsatt att hållas å Höckerstads tingsställe Fredagen den 26 Febr. kl. 10 f. m. Litet egendomligt är att extra tin- get af domhafvanden utsatts att hål- las efter det i månaden infallande or- dinarie tinget, men uppskofvet torde bero på ordinarie domhafvandens sjukdom. Eldsvåda 1 Regna. D. 5 d:s på morgonen nedbrann boningshu- set å lägenheten Malmhult vid Björkö by i Regna s:n. Huset brann ned till grunden. Ingen innebrändes. Nå- got möbler räddades, men för öfrigt blef allt lågornas rof. Huset, som var en blott 6 år gammal 2-vånings villa, var brandförsäkradt i länets gamla brandstodsbolag för 6,500 kr. Kl. 4 på morgonen väcktes hushål- lerskan i huset af ett starkt dån och buller, rusade genast upp och finner sig och sitt husbondetolk omgifvet af eld och lågor. Några minuter till, och alla skulle ha varit innebrända. Man vet ännu intet med visshet om eldens uppkomst. Hr E. Olsson är föreståndare för Igelfors handelsförenings affär, hvil- ken är belägen alldeles bredvid det nedbrunna huset, och han bebodde det nu nedbrända huset, hvilket eg- des af f. nämndemannen A. Eriksson. Ett glf akt. Som bekant kon- fiskerar postsparbanken alla de mot- böcker, hvilka ej på 10 år varit in- lemnade för ränteuträkning eller i hvilka under samma tid inga insätt- ningar gjorts, och bokens innehai- vare utfar ej ett öre, derest postspar- banksstyrelsen ej vill, hvilket den mycket sällan gör. Ett slikt fall har nu inträffat i en postanstalt här i när- heten, der vederbörande innehafvare af bok, hvilken uppsändts för ränte- uträkning, fick medels protokoll från styrelsen veta, att boken är och för- blifver i postsparbankens ego, der ock pengarne hamna. Summan var denna gäng ej stor, men händelsen är ett gif akt för vederbörande att inte försumma hvad reglementet i ty fall föreskrifver, skrifver en korresp. till Ö. C. Vlkbolandsbanans trafik- Inkomst uppgick under 1896 till kr. 151,499: 81 eller kr. 6: 68 pr dag och bankilometer mot resp. kronor 121,414: 37 och 6: 62 under 1895. Stor skogsafverknlng pågår i vinter i Finsponga län, skrif- ves till Ö. C. Alla sågverk äro i ståndigt arbete. Och sågar finnas godt om. Vid Borg- gårds bruk finnas t. o. m. två, en äng- och en vattensåg, hvilka äro i gång dygnet om och komma troligen att fortsätta så i flera år. De egas af bruKspatron O. Lundqvist på Bona, hvilken inköpt större och mindre skogsparker rundt omkring i Tjällmo, Kristberg och Hällestad m. fl. stållen, der skog finnes qvar. Vid Sonstorp sker också timmerafverkning. Fin- spong har sågverk vid Djurshyttan och Bulbro, der betydligt med virke försågats. I Stjernviks vackra sko- gar ha på nyåret "Tiätätjas yxa" med kraft börjat arbeta och funnnit ett stort verksamhetsfält. Vånga borna rensa också, så småningom, sina höjder från träd, och många min- dre sågverk derstädes hafva lemnat fula märken efter sig. Vid Vadsät- ter i Stjernorp skall afverkas 3 å 4 tusen tolfter timmer och en ångsåg är derför uppbygd vid Bonnorps f. d. glasbruk. Äfven vid Bjäsåtter är en ångsåg anlagd, der de göra ända på timret i norra Stjernorp. Hvad som icke duger till timmer användes sedan hufvudsakligast till kol. Prisen å tråkolen äro i år också rätt höga och varierar i denna ort mellan 8,25 ä 9 kr. pr läst. Svårt tillbud till eldsvå- da yppade sig natten mellan freda- gen och lördagen i enkefru Mohns i Mjölby belägna, af henne och loko- motivföraren Atterbom bebodda hus. Af en tillfällighet vaknade fru M. vid 1-tiden på natten och fann då rum- met fullt af rök. Sedan hr A., som bodde i öfra våningen, blifvit väckt, lyckades de med förenade krafter qväfva elden, som uppstått i tross- bottnen. Någon större skada åstad- koms dessbättre icke. Hr A., som var nästan qväfd af rök, är ännu icke fullt återstäld. Orsaken till olyckan var en räls- skena, som, inmurad i muren, blifvit fenom värme från bakugnen, i hvil- en nyligen bakats, så upphettad att den an tänd t en of vanliggande bjelke. Till hamnkapten i Norrkö- ping har af magistraten utsetts sjö- kaptenen Jonas Adolf Tornérhielm i Åkarp. Mjölby arbetareförening hade d. 7 d:s sitt första sammanträde för året, som var mycket talrikt be- sökt. At årsberättelsen inhämtades att medlemmarnes antal, som under året ökats med 16, nu utgjorde 187 st., hvaraf 20 qvinliga medlemmar. Revisionsberättelsen utvisade, att i sjukkassan finnas kr. 5,889: 10; i föreningskassan kr. 759: 93; i begraf- mngskassan kr. 751: 75; i reservfon- den kr. 93: 84; i minnesfonden kronor 714: 62; i bibliotekskassan kr. 12:98; eller tillsammans i samtliga kassor kr. 8,422: 12. Revisorerna tillstyrkte full ansvarsfrihet för styrelsen, hvil- ken äfven beviljades. 1 arbetareföreningens föreläsnings- anstalt kommer föredrag att hållas af H. Odhner nästa lördag afton ki. 7. Ämne: "Besök i ett nordiskt hem un- der forntiden " Donationer. Drätselkammarens i bkeninge ordförande hade sistlidne fredag nöjet att af brukspatron Torsten Petre, egare af derviran.de mejeri, mot- taga följande skrifvelse jemte deri om- förmälda 500 kr. Till drätselkammarens i Skeninge stad ord- förande öfverlemnas härmed femhundra kro- nor som benäget torde af br ordföranden användas pä följande sätt: Till Skeninge sjnksköterskefond . . 100 - „ grafkapellskassao i Skeninge 100: — ,. en altarprydoad i stadens kyrka 100 — „ Skeninge bnndratöremog . . . 100: - „ premier i Skeninge folkskola 20' — „ dito Allhelgona dito 20: — „ två af stadens mest nödstälda familjer, hvardera 15 kronor, 30 — „ tre af stadens beböfvande famil- jer, hvar och en 10 kronor,__ 30^— Kronor 500: — De skänkta medlen utgöras af hr Petres arvode som medlem af sprit- bolagsstyrelsen i Skeninge. Ett rådjur fångades härom da- gen vid torpet Renhem i Ladbergs s-.n af ett par personer vid namn C. Jo- hansson och C. Karlsson. Råbocken, som hade svårt att taga sig fram i den djupa snön, förföljdes af en stor bund, som så illa tilltygat djuret att det måste geuast nedslagtas lör att befrias från sina plågor. Eldsvåda vid Liedhem. Till Ö. C. skrifves: Natten till den 4 dennes nedbrann mangårdsbygg- naden vid Liedhems säteri i Lock- nevi socken (Tjust) Det stora och välinredda boningshuset, som bebod- des af ingiör Eggert Wikander med familj, stod uti ljusan låga, då elden varsnades. Några försök till släck- ning kunde då af husfolket ej göras, ty elden var så intensiv och had» fått sådan näring att släckning var omöjlig. Nästan i blotta linnet måste de innevarande skynda ut för att rädda sina lif. Byggnaden nedbrann i grund, lika- som ingeniör Wikanders gedigna lös- örebo. Elden lär ha uppkommit uti betjen- tens rum, beläget å nedra botten: man förmodar att elden från en brist- fällig eldstad uti betjentrummet spridt sig vidare uppåt kakelugnsrören till öfra våningen. Ehuru såväl byggnaden som lös- öret voro försäkrade, gör hr Wikan- der en ej så liten förlust. Sjelfva Liedhemsgodset eges af f. d. borgmästaren E. J. Wikander i Örebro. Uti Wimmerby, två mil från brand- stället, syntes på natten eldskenet. Man befarade att något större hus då stod uti lågor, och på torsdagsmor- gonen fick man underrättelse om att det var corps de logiset på det vackra Liedhem, som eldens röda hane un- der några timmar förvandlat till aska. På natten var 20 graders köld. Större arrende. Engelholm* frälse- och säteriegendom i St, Annat socken är af dess egare, grefve W. Spens, bortarrenderad till hemmans- egaren E. W. Pettersson i Fåfalla, Hannäs s:n, för en tid at 10 ar, med tillträdesrätt den 14 nästk. Mara. Arrendesumman är ej bekantgjord. Risinge ödekyrka. I sön- dags hölls i Risinge extra kyrkostam- ma med anledning af en skrifvels» från historie-, vitterhets- och anti- qvitetakademien i Stockholm röran- de Risinge gamla ödekyrka, hvilka åtgärder Risinge församling vore hå- gad vidtaga för att bevara detta min- nesvärda tempel från förstörelse och glömska. Disponenten Axel Ekman, framhöll att, äfven om församlingen ej vore juridiskt pligtig att taga Värd om kyrkan, den dock vore moraliskt skyldig, alldenstund församlingen mot denna gamla helgedom begått ett brott genom att beröfva det gamla templet åtskilliga af dess tillhörigha- righeter såsom grafstenar o. d., hvil- ket brott församlingen nu i någon mån borde söka godtgöra och detta så skyndsamt som möjligt Ordfö- randen erinrade om ett kyrkostäm- mobeslut af år 1894, di stämman be- viljade 400 kr. till kyrkans restaure- ring, med vilkor dock att samma be- lopp insamlades på frivillighetens väg. Genom att åvägabringa det se- nare, kunde det förra erhållas. Sedan nere talare yttrat sig i samma rikt- ning som hr Axel Ekman, och endast ett par talare yrkat rent afslag eller att ingentissjfrin församhngena sida borde göra» Br bevarandet af minnet från länge sedan svunna sekel, be- slöt stamman att utse en undersök- ningskomité af 3 personer med rätt för dessa att med sig adjungera en sakkunnig person, exempelvis pro- fessor MonteliuB samt en fackman. Till ledamöter i denna komité utsaga disponenten hr Axel Ekman, bruks- patron Hugo Eklund, Ysunda, samt kyrkostämmans ordförande. Sedan denna komité utfört sitt uppdrag, kommer frågan åter att föreläggas kyrkostämman, som har att besluta och vidtaga de åtgärder, som leda till ett önskvärdt resultat Det ar att hoppas, då ärendet blifvet lagdt i sådana personers händer, som verk- ligen intressera sig för detsamma, att Risinge ödekyrka snarast möjligt skall komma att te sig i ett helt annat skick, än hvad som sorgligt nog nu är fallet. Belöning för raskhet vid branden I Restad. Styrelsen för länets gamla brandstodsbolag har tilldelat ynglingen Nils Olsson i Restad, som med verklig fara tör eget lif verk- sammast deltog i räddandet af krea- turen vid mordbranden derstädes en kontant belöning at 50 kr. Ett rålsbrott inträffade mellan Okna och Kimstads stationer på stam- banan i lördags, meddelas Östg. Det observerades lyckligtvis af banvakten i så god tid, att skadan hann alhjelpas. innan härifrån kl. 2.24 e. rr uppgå- ende persontåget skulle passera plat- sen. Eldsvåda, (östg). Natten mel- lan sistlidne lördag och söndag ned- brann mangårdabyggnaden — ett två- våningars trähus — vid Torajo i Fliaby, V. mil Ma Flisby jernvägsstation. In- tet kunde räddas af lösöret. Gården egdes af kyrkovärden Svensson och be- boddes af honom samt en annan fa- milj, hvilka alla med knapp nöd lycka- des rädda sig i blotta linnet. Elden tros bafva uppkommit genom ett trasigt kaminrör. 460 — Men mötet, mötet? talade han för sig sjelf, jag är ju arresterad. Att ej kunna sammanträffa med Vincent den utsatta dagen var en ny orsak till smärta ölver hans obehagliga ställning. Beskyllningen för ett majestätsbrott låg som en orubblig klippa vid arresl- dörren, utan att den derföre förmådde uppskrämma honom med tanken på någon personlig fara. 1 denna enda punkt var han lugn: i alla andra kände han sig förvirrad och upprörd af egna, hvarandra korsande föreställningar. Lugnet i hans själ var icke annat än lugnet i grannskapet af ett åskmoln. En timme hade sålunda knappast försvunnit, då arrestdorren öppnades och någon inträdde till honom. Döring stod vid fönstret och blickade ut i natten, försjunken i betraktelser. Han hörde väl, att dörren öppnades, men gaf ej vidare akt derpå. — Vänd dig om, Döring! yttrade en befallande, ehuru ej mycket stark stämma bakom honom. Rösten tycktes honom bekant, och han vände sig om. Till sin öfverraskning säg han den unge konungen framför sig. Hvad hade han dock i den belägenhet, han nu befann sig, att säga honom. Båda två iakttogo också tystnad, under det de. lic- traktade hvarandra såsom tvänne obekanta. — Vet du, hvar din plats är? frågade Uustaf slutligen. — På post vid ers majestäts dörr. — Du misstager dig. Din plats är här, vid mina fötter. — Den brottslige, ers majestät, kan be om nåd oeh mottag.i den; men ej den oskyldigt anklagade, emedan han dä erkänner sin brottslighet. — Hvarför uppträdde du til: pågens försvar? — Jag lydde min känslas ingifvelse. 461 — Du glömde, att jag var den mägtige och han den svage. — Nej, ers majestät, det var just det, som jag erinrade mig. Konungen rynkade pannan. — Ämnar du allt framgent handla på samma sätt ? — Det beror ej mera på mig. utaii på ers majestät. — Förklara dig. — Det beror på, om jag äter blir fri. — Och om du blir fri? — Då skall jag alltid bedja gud att kunna handla öppet och redligt emot ers majestät, hjcrtligt och hjelpsamt emot den svage. — Du glömmer, att jag år din kung. — En konung har större magt än andra, men också större pligter. Sin magt skall han stadfästa genom att förvärfva sig sina undersätares kärlek, och bina pligter skail han uppfylla, i första rummet genom att tygla sina lidelser. Jag skall aldrig kunna glömma, att en kung bör vara den dygdigaste. Det är hans vackraste krona. — Du är djerf. Döring svarade icke, men han drog en djup suck. — Hvad är det der för papper? fortsatte konun- gen oi h visade pä bordet, der Dönng lagt ifrån sig del nyss lästa brefvet. Frågan sårade Döring, emedan den åtföljdes al en misstänksam blick. Han ångrade, att han ej stoppat brefvet på sig eller bränt upp det, men var likväl för stolt att nu vilja undandraga det hvilken granskning som helst. Behagar >-rs majestät läsa skrifvelsen? Konungen log papperet och blickade den. — Louise Posse? anmärkte han, då han läste 464 — Hvad anser du, att en konung framför allt bör vara? Detta förhör egde pä längden något obehagligt och retsamt för Döring. — Rättvis, svarade han emellertid, och mild, tillade han derefter. — Anser du, att jag behandlat dig så? återtog Gustaf, lika oböjlig och lugn, liksom om han talat till en mur. Frågan sporrade Döring att begagna sig af till- fället för att uttala sina innersta tankar. — Jag är en ung man, ers majestät. Litet har jag ännu pröfvat verlden och förmår måhända ej att bedöma allt, som sig bör. Men om äfven mitt om- döme någon gång tager fel "m det konventionen passande, misstaga sig likväl ej mitt hjerta och min hederskänsla om det rätta och rigtiga. — Hur har jag då behandlat dig? — Orättvist, ers majestät. Döring väntade ett utbrott af vrede; men ko- nungen rörde sig ej. Ej ens den minsta förändring syntes i hans ansigte. — Du fordrar, att en kung skall vara rättvis, men talar äfven om mildhet? — Rättvisa, ers majestät, är samhällets mildhet, och mildhet är guds rättvisa. Såsom konung är ni något af båda delarne. Er magt bär den sköna titeln: Vi med guds nådo. Under det Döring yttrade delta, hivades han af en ädel känsla. Den sårade stolthet eller rätt- sinthet, som spänt ett slags harnesk kring hans bröst, försvann. Inför den ihärdiga köld, hvarmed han betraktades, kände han sig liksom atväpnad, och han började nu tro, att konungen endast for- drade, det han skulle gifva efter, för att förklaras fri. — Nåd! bad Döring och föll på knä för Gustaf. Häftigt klappade dervid hans unga hjerta, och 457 den täcka skuggans alla rörelser; men snart försvann den åter, och efter en stund var det mörkt j rummet. Döring kastade sig pä sin bädd. Blundande be- höll han synen qvar för sitt inre öga. Han var icke mera i en sluten arrest, han tyckte sig snarare vara i ett eden. Det skönaste verlden eger, ligger i våra tankar. Paradiset har aldrig funnits utom i våra hjertan. I sjelfva verket är himmelen blott en tom rymd, utom i vår själ; der är den ännu i dag en verld af ljus, full af eviga uppenbarelser. Musiken tystnade. Fantasierna försvunno. Pro- san återkom i all sin nakna sanning och visade Dö- ring de hvita, kalla väggar, som omslöto honom. Nu erinrade han sig det bref, som en af hans kamrater lemnade honom på vägen till arresten. Då han bröt det, fann han, att det var från Vincent. Redan det förekom honom underligt, emedan han ej kände nå- got, som kunnat föranleda denne äfven för Döring allt för besynnerligt framstående man att tillskrifva honom, men ännu mera förundrad blef han af bref- vets innehåll. Brefvet lydde: "Min vän! Jag förbiet länge vacklande i mitt omdöme och min känsla beträffande er. Det kom sig deraf, att jag ej kände er. Men utan att ni visste, att jag med sträng och allvarlig granskning följde alla era handlingar, gjorde jag det, och ju mera jag fick tilltälle att se er verka utan andras inflytande, desto mera har jag lärt att värdera oeh högakta er. Också har mitt hjerta, detta af så många bittra minnen sköflade, men ännu aldrig ut- brända hjerta, ötvergått på er sida. Tillgif en äldre man, att han åtminstone icke för er längre förmår innesluta sig i det kalla och hårda skal, som eljest omständigheternas mäktiga hand väft och ännu i dag obevekligt väfver omkring honom.- C. K Rvldertlad. Viabanlen. I. ös