Titel: Östgötaposten
Datum: 1896-10-30
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD ÖSTGÖTå-POSTEN Egare ocb lör-äggarp: Aktiebolaget Östgöta Correspondonteus Booktryckeri. Verkställande direktör: Fredr Hammarström i\:r 44. Prenumerationspris: För helt år Kr. Is SO, för tre qvartal Ur. 1,15, för hälft är 0,85 och ett qvartal 50 dre, postbcfordringsafgifteu Inbi räknad. Fredagen den 30 Oktober. Utkommer hvarje Fredag. Annonspris: Pr petitrad 8 öre; frän främmande orter 10 öre. Utländska aonorser ire. Förlofniogs-, vigsel- och födalseannonser 75 öre; dödsannons 1: 50. Lösnummerpris 5 öre. ö»tgiita Correspondentens Boktryckeri i Linköping. 1896. %&$mm^^^^$fä®ä Hes Hrr ytHBfflitg i Ösljéla-Postea våga vi vördsamt anhålla, att de hvar i sin ort ville för vänner och be- kanta påvisa det enastående tillfälle, som erbjudes att genom prenu- meration a Östgöta-JPosten kostnadsfritt erhålla en så värdefull boksamling som C. F. Ridderstads historiska romaner. Ny roman- serie (romanerna "Drabanten" och "Flinten") har påbörjats med Oktober- qvartalet hvadan prenumeration bör ske från den 1 Okt., hvilket till årets slut kostar endast 50 öre- Hvarje nuvarande prenumerant skulle med lätthet kunna anskaffa minst en ny prenumerant. Romanserien Drabanten—Fursten omfattar omkring 3,000 sidor. Den hittills utkomna romanen Svarta Handen (innehållande 921 sidor, två delar häftade i ett band) erhålles för endast 1 kr. * .. .. - >. a. a.a.^AAAA.AL. Till Östergötlands Jordbrukare! Härmed kallas länets skyddsvanlige jordbrukare till allmänt samman- träde å Linköpings Stora Hotell Tisdagen den 10 November kl. 5 e. m. för diskussion öfver stadgar för en skyddsvänlig jordbrukareforening inom länet. ... ... . Åfven jordbrukare, hvilka ännu icke till Sekreteraren anmält sitt in- träde uti berörde förening, äro mycket välkomna. Linköping i Oktober 1896. C. P. af Buren. C. Magnell. C. J. Jakobsson. O. Bagberg. A. U. Westfelt, (1C007.239) Sekreterare,_Kallerstad, Linköping. ____________ éCelt år SO öre. Prenumerera å närmaste postanstalt å Helsingborgs Posten Skåne-Hallands vechoupplaga, som för hela år 1897 kostar endast 50 öre. Stort format. Rikhaltigt innehåll. Utmärkt följetong.____________________________________ Jiortefpondenten, CartuBkrona Stötting — Stabens o* närmaftt ItuMtigté »eft foribtn mjfjtfå- ta) annottåtifening- utkommer nn 3 gånger och fr. o. 111. den 1 December hvarje socken- dag. Prenumerera och annonsera. »WWV1.W.WTW TjohejI Hrr Annonsörer! Att annonsera i -= 3 =- å skilda platser utkommande tid- ningar, lönar sig naturligtvis alltid bättre än att annonsera i f. För det otroligt billiga priset af 4 öre pr rad i hvardera, sålunda 12 öre i alla tre, kan man nu an. nonsera i våra tre i den rika öst- götabygden spridda tidningar: Mo- tala Posten, Nya Mjölby Posten och Skeninge Nya Tidning, hvilkas upplaga öfver- stiger 3,000. Detta är lönande an- nonsering, som bör beaktas af Hrr Annonsörer både när och fjerran. Motala Posten, Motala. 10*00000*0000* TillkännagUvanden. Advokat-Byrån, Lmköpmy, Storgatan SO (Bfver postkontoret), ombesörjer rätteK&nsar, bontrednln- Itar, Inkasseringar och kominls- ■lonännppdrag boa K. Befallmngshat- vande m. m. Billigaste Inkassotaxa: För årsknnder, vid liqvid efter anntanfng, högst en kr. Innebaf vare: v. H&radahöfdiog Per Inunder. (3336.13)_______________.______________ Komiissionärcii hos lanKtyrelsen, Uofratts e. o. notarien K. Arnander, ombesörjer mot lagBtadgad taxa hand- lingars inlemnande oob uttagande. Träffas å iaodskaosliet kl. 10—2. Adress: LandekanKllet. (6302,21) __ Agenter För 1897-års UtsMningslotteri (ej att färvexla med det • k. Kugel mannsks eller Obligationskontorets it Kongi. Mij t nu annalerade lotteriet) och Teaterobligationer sökas mot höic provlalon. Snar adresseras endast direkt till Stockholms Vexelkontor, Stockholm, m000000000000t Jämtlandsposten Redaktör Dr V. Hugo Wickström - ÖSTEBSIND - är Norrlands mest spri Läses för närvarande vid 276 postanstalter. Utmärkt annonsorgan T Den 29 Okt Bet ekonomiska läget erbjuder i närvarande stund — skrif- ver en hufvudstadskorrespondent — mycket af intresse. Ej på åratal haf- va utsigterna varit så lofvande som nu. Alla tecken tyda på att vi gå "goda tider" med stigande varupris och lifligare omsättning till mötes. Den benägenhet till förbättring som nu så skarpt träder i dagen, särskildt i spanmälens snabba prisstegring, har visserligen redan förut gifvit sig till- känna på andra områden. Under de både senaste åren hafva utlandets stora börser, om ock i korta ansatser och med omvexlande prisfall och steg- ring, dock i det stora hela månad ef- ter månad intagit en allt fastare håll- ning med lifligare köpbegär, och kapi- talet har villigt stålt sig till industri- ens förfogande. Under det föregående skedet af "dåliga tider" hade deremot kapitalet icke vågat sig ut i öppna marknaden utan sökte sig helst en trygg fristad i bankernas kassahvalf. Detta åter hade till följd att medan penningen var för produktiva företag svåråtkomlig och endast tillgänglig mot mycket hög ränta, så sjönk bank- räntan till ett minimum. Det vanli ga vittnesbördet om dåligt ekonomiskt läge och rubbadt förtroende, penning- överflöd i bankerna, och låga (offici- ella) räntesatser har derför ock.å ka- rakteriserat den nu — må vi hoppas — tilländalupna betrycksperioden. Bankernas räntesatser äro en gan- ska god mätare på den ekonomiska ställningen. 1 tider af uppåtgående tendens rred ökadt förtroende, letar kapitalet sig g?rna ut i det fria för att på egen hand blifva delaktigt af den allmänna affärsvinsten; allt större summor läggas ned i industri och nä- ringar; penningarne strömma befruk- tande ut öfver landet, och bankerna måste genom räntesatsernas höjning hindra penningtilloppet att utsina. I och för sig kan en räntestegring i de ledande verldsbankerna icke be- tyda så mycket; den kan vara för- anledd af statsfinansiella operationer, hvilka hafva ganska litet att skafta med det allmänna ekonomiska läget. Men när denna stegring sammanfaller med stigningstendens i varupris och lifligare affärslif, då är den ett det vigtigaste kännemärke att den upp- åtgående strömningen är af konstant natur och icke blott tillfällig. Ban- kerna måste begränsa penningutström- ningen vid handelns och näringarnas ökade kraf på kapital. Efter en af de längsta perioder af låg räntefot som någonsin förevarit höjde för några veckor sedan Bank of England räntan, och de flesta stör- re penninginstitut skyndade att följa föredömet. Samtidigt härmed röjer sig ett nyvaknadt lif å alla affärsom- råden. Man har till .och med velat jemföra situationen nu med den eko- nomiska rusningen efter kriget 1871. En dylik jemförelse faller emellertid på sin egen öfverdrift. Den industri- ella spekulationen har så länge varit hämmad att genombrottet till ny och kraftig utveckling icke gerna kan ske utan något buller och bång. Men der- ifrån och till en Grundungs svindel sådan som i början af sjuttiotalet är vägen lång. Men denna Englandsbankens höj- ning af räntan visade sig icke tillfylles utan just i dagarne har ytterligare en höjning visat sig af nöden. Och den officiella räntan noteras nu i 4 proc. - något alldeles exceptionelt under seuaste årtionde! Eit annat tecken, som likaledes bå- dar godt för varaktigheten af den rå- dande affärslyftningen, är att prissteg- ringen jemväl omfattar fraktmarkna- den. Detta vittnar mer än något an- nat om att lvftningen icke är tillfällig eller lokal utan omfattar hela verlden. Prakterna äro nu högre och efterfrå- gan å lastrum större än fallet varit på månget godt år. Särskildt för Sverige är af ofant- lig vigt att våra förnämsta utförsel artiklar — jern och trä — nu betala sig mycket bra och röna liflig efter- frågan. Men det som framför allt lägger beslag på uppmärksamheten i vårt land är spanmålsmarknadens ställning. Dag för dag har telegrafen kunnat bringa underrättelse om börs- noteringarnas höjning å de förnämsta brödsädesslagen. Enligt privata un- derrättelser, som kommit Nya Dagl Alleh. till del skulle ryska regeringen hafva låtit spärra befordringen af spanmål å de stora utförseljernvägar- na. Den stockning, som häraf alstrats kunde vara en af anledningarna till prisstegringen. Uppgiften om detta transportförbud torde nog icke vara så alldeles apokryfisk, som andra blad velat låta påskina. Det är ju bekant att N. D. A:s ekonomidirektör Carl Bengtsson är en af våra största span- målsimportörer, och tidningen torde icke hafva underlåtit att begagna sig af de källor som i detta fall stått ho- nom till buds. Dylika utförselhinder pläga emellertid icke läggas annat än i utomordentliga fall, och då någon missväxt i Ryssland icke egt rum, ej heller hungersnöd hotar, kan orsaken till detta hinder — om tidningens uppgift år riktig —- endast sökas i väntade storpolitiska förvecklingar. I alla händelser kan icke ett dylikt tranaportförbud i Ryssland inverka på de amerikanska spanmålsprisen. Och det är i Amerika man finner den nu- varande prisstegringens härd. De be- fintliga förråden äro ganska obetydliga i jemförelse med föregående års, och skörden har varit långt ifrån ymning med undantag af å majs. De hvete- och rågodlande staterna hafva i år endast ett ringa öfverskott att slunga in på den europeiska marknaden. Och från såväl Indien som Australien in- gå underrättelser om svaga skördar eller missväxt. Höjningen i spannmålspriset låter sålunda dels förklara sig af dålig skörd i llere af de stora sädesodlan- de länderna, men dels måste man ock sätta denna höjning i samband med stegringen i pris å nästan alla andra varuslag och med räntesatser- nas höjning, således med de "goda ti- derna" i allmänhet. Härmed är dock ingalunda uteslutet, men synes tvärt- om ganska sannolikt att närmaste tid skall hafva att bevittna mer än en tillfällig tillbakagång i prisen, in- nan marknaden hinner att stadga sig. Särskildt i fråga om Amerika har man ej att räkna på någon lugn och stadig notering förrän presidentvalet är aigjordt. Börsspelet utgör ett myc- ket anlitadt vapen i valkampanjen. Så långt korrespondenten. Såsom en komplettering häraf må återgiivas följande som skrifves till Sk. Aftonbladet: Förändringarna i affärsverldens all- männa läge äro dagens stora, allt uppslukande intresse. Efter det pro- duktmarknadens barometer så länge varit stadd i fallande, har den nu plötsligt börjat stiga med abnorm fart. Alla producenter äro naturligt- vis i sjunde himlen, men börsspeku- lanterna gå med hjertat i halsgropen. Dels äro ju konjunkturerna så ytter- ligt ovissa — ofvanpå den abnorma stigningen kan följa ett lika plötsligt fall — dels är det att förutse att en mängd spekulationspapper, sådana som bankaktier och dertill hörande, hvilka varit uppjagade i onaturligt höga priser, skola upphöra att vara begärliga i samma mån produktiva företag åter visa sig inbringande. Under sådana förhållanden skulle det icke vara förunderligt om bankgrun- darefebern följdes af en ledsam reak- tion. I alla händelser synes bank- spekulationens yngsta barn — man kunde gerna säga sorgebarn — Köp- mansbanken numera ohjelpligt dömd till döden efter ett lif, som blott varit en långsam dödskamp. Aktiejobbarnes eventuella malörer torde emellertid icke vara särdeles mycket att beklaga, då man samti- digt har att glädjas öfver uppsvinget inom en mängd af de vigtigaste nä- ringsgrenarna. Det är dock icke osan- nolikt, att de olycksprofeter ha rätt som spå att stigningen inom span- målsmarknaden skall visa sig vara af temligen flyktig natur. Men desto mera fast tyckes det gynsamma läget inom jern- och trävarubranschen vara. Och detta är ju för ett land som vårt af ofantligt stor betydelse. Grufdrif- ten i hela mellersta Sverige har haft en följd al bedröfliga år, som fört en hel del bruksidkare till randen af ruin. I år ha dessa omsider fått re- vanche, och det berättas från Bergs- lagerna, att taxeringsnämnderna i år uppskattat bergsbruksidkarnes in- komster till det 3-, 4- eller 5-faldiga mot i fjol. Trävarupatronerna åter ha väl icke heller hittills lidit någon nöd, men för landet i dess helhet kan det endast vara till fördel om de ko- lossala belopp som genom träexpor- ten komma in i landet ytterligare höjas. Länet och stiftet Jägmästaren 1 Klnda re- vir, E. G:son Hjort, är tjenstledig äfven under November månad och uppehälles bana tjenst af t. f. jäg- mästaren C. G. Gripenberg. Vägunderhållet. På sam- manträde med de vägbyggnadsskyl- dige i Södra Kinda härads vägbygg- nadsdistrikt beviljade vägstyrolsen an- svarsfrihet för tiden till den 31 Dec. 1895. Det af vägstyrelsen upprättade för- slaget till inkomst- och utgiftsstat för år 1897 för vägkassan godkändes. Utdebiteringen faststäldes till 21 öre vägfyrk för de som icke utgöra väg- underhåll in natura och 3 öre för na- tura underhållarne. Det beslöts att då distriktets broar, som äro af trä, tarfva ombyggnad, skall detta göras med sten der så år möjligt. Ett eldsvädetlUbud af gan- ska allvarsam beskaffenhet yppade sig sistlidne måndags eftermiddag vid 3-tiden i Tranås köping. Elden ut- bröt i en källare i den i köpingens centrum belägna handlanden J. Jo- hanssons nybygda gård. Tranås allmänna brandstyrka ut- ryckte på gifna trumpetsignaler tem- ligen mangrant, och lyckades genom sina åtgärder begränsa elden till käl- larvåningen, hvarest en mängd kroll- sprint biet lågornas rof, hvarjemte ett parti spirituösa äfven till en del skadades. Den öfverflödande talrik- het på befallande röster, som förekom, visade nogsamt, skrifver vår medde- lare, huru stor bristen är på organi- sation inom allmänna brandkåren, och skulle ensamt detta förhållande vid ett allvarligare tillfälle kunna vålla oberäknelig skada för samhället, Hvad eldens orsak beträffar, anta- ges att okynne hos barn genom to- baksrökning varit egentliga upphof- vet till antändningen af de i källaren varande lätt antändbara ämnena. En regnbåge vid mån- sken iakttogs en q väll i förra vec kan, meddelar M. T., af åtskilliga per- soner i Tjellmo. Ena halfvan af firma mentet med den klart lysande månen var molnfri, under det att från den mohitäckta, motsatta sidan ett tätt duggregn silade ned. Om ett fall af skendöd berättar en korrespondent till Söder- köpings Tidning: I närheten af S, jernvägsstation i Östergötland insjuknade för ej länge sedan en man i något slags feber- sjukdom, hvilken efter någon tid till- tog, sa att man såg, att slutet allt mer närmade sig. Nu eftersändes skyndsamt läkare, men då denne an- lände var den sjuke redan afsomnad i döden och hade redan kallnat. An- tingen nu läkaren misstänkte att allt ej stod rätt till eller att det var en lycklig ingifvelse, allt nog, han till- sporde hustrun om hon tillät honom att experimentera på den döde för att utröna, huruvida hår verkligen förelåge ett dödstall. Efter någon tvekan gaf hon löfte dertill. Kallt vatten hemtades, hvarmed läkaren tvättade den dödes fötter och ben till öfver knäet, hvarefter han nedbädda- des och lemnades ensam i rummet, om en stund voro benen varma. Nu fortsattes experimentet medels ingif- vande af ett slags kapsel, innehållan- de någon vätska. Derpå lemnades åter rummet och vid nästa undersök- ning befans det att den som död an- sedde visade verkliga lifstecken. Nu gafs befallning att fortast möjligt från närmaste apotek hemta föreskrifven medicin. Följden blef den att den förut döde hfs lefvande återgafs åt den i sorg försänkta familjen. • Man nen letver ånn*i, kry och rask. Sjöolycka? Från Gryt med- delas till S. T.: En skeppare Johan Erik Johansson från Kråkmarö med skutan "Tomas" lemnade Helsingborg för 3 veckor sedan med teg-llast, men bar sedan icke synts till. Sku- tan var mycket dålig. Ombord voro tvänne sörer till J. och sjöman Öster- man. Det tros att det är från denna skuta, som de fyra kistorna, hvilka ilandflutit mellan Käseberga och Sand- hammaren i Skåne, förskiifva sig. Folkskolan. Till folkskollä- rare vid Sijelkhammar—Ekviks flytt, folkskola i Ukna valdes den 23 ds bland 2:ne sökande innehafvaren af 1 sta förslagsrummet vikarien på plat- sen Andreas Sundahl, utexaminerad från Linköping i år. — Af 26 sökande har Lomaryds skolråd till småskollärarinna vid flyt- tande småskolan i Noby och Boda antagit lärarinnan Märta Nyman från Sandhult. — Till de ledigförklarade folk.kollärare- ocb organistbefattmngarne mom TegeUmora församling t pland är kallad organisten och folksko'l. M. WalMröm i Suud. Ydre.attden 15 och 16 nästinst. Nov. aflägga pro1. Konkurs. Landtbrukaren N. Månsson, förr i Passdal nu i Oasät- ter, Häradshammar, har den 22 d:s på egen begäran blilvit försatt i kon- kurs. En mystisk Inventering. 667 under samma tid i fjol), från Kal- mar lan 1,171 (mot 909) och från Jön- köpings län 794 (mot 789) personer. Af fosforförgiftning miss tankes pigan Anna Lovisa Carlsson, hvilken dog i Vestanvik, nära Odens- berg, i söndags, hafva aflidit. Hon var i hafvande tillstånd. Liket fördes till likboden å V. Ny kyrkogård för att vara tillgängligt för obducering. För att fä giftas hade, med- delar V. L. T., en ung man i en öst- götasocken, hvilken blifvit förtjust i en välbergad ungmö, för att höja sina aktier hos hennes föräldrar, uppgif- vit att han hopsparat 700 kr. och in- satt dem på Linköpings sparbank. Det gjorde verkan, föräldrarne g&fvo sitt bifall, det lystes, bröllopsdagen utsattes till nästa söndag och brud- paret begaf sig till Linköping för att köpa bouppsöttning för brudgummens sparbankspengar. Men några sådana funnos icke, när det kom till kritan, och dermed vardt det också om in- tet med bröllopet. Ungersvennen blef naturligtvis utom sig öfver sinakorsade planer, och hotade med blodigt slut hvar och en som såge kärligt på hans iillämnade brud. Men icke förty får hon nu ej mera blifva hans. Smörutförseln från Sverige steg under de tre första qvartalen i år tul 18,720,000 kg. mot 17,742,000 kg. motsvarande tid förra året. Den svenska jernmalms- utförseln har under de 9 första månaderna i år stigit till ej mindre än 968,650,000 kg. mot 664,464,000 kg. motsvarande tid i fjol. Eds pastorat. Till Ö. C. med- delas: Etter 2l/i års tjenstledighet, hvarunder komminister Lidberg uppe- hållit pastoralvården inom pastoratet, har kyrkoherden H. Brilioth for några dagar sedan återinträdt i utöfvandet af kyrkoherde-embetet i Vestra och Östra Eds församlingars pastorat. Egendomsaffär. Genom hr G. R. Johansons i Sidkälla agentur- affär har slagtaren J. Hugo försålt Lilla Gyllerhälla i Dagsbergs socken till gårasegaren Fredrik Månzén från Östra Enebv socken till ett pris af 4,000 kr. med tillträde den 1 April 1897. Till häradsskrlf vare i Fin- sponga län samt Bråbo och Mem- mings härads fögderi har utnämnts och forordnats landskontoristen A A. E. Boström. Isgången 1 strömmen vid Motala. I afsigt att om möjligt förekomma den isgång från Vettern, som vintertiden, helst när ångare sön- derbråka isen i Motalaviken, gör stor skada å vattenverken ned till Boren, beslöto nyligen intresserade strand- egare på ett möte å Gästis att för en kostnad af omkring 200 kr. bygga en s. k. länsa emellan tändsticksfabriken och södra hamnarmen, mot hvilken (M. T.) I lördags e. m. lemnade en I isen skulle samlas och tillfrysa, hvar- husmoder i Motala sin våning för att I igenom ett fast isband skulle bildas ett ärende begifva sig ut i staden Katten, den enda lefvande varelse, som f. t. fans i hemmet låste hon in i ett särskildt rum. Då fru X. efter en timmas tid återkom hem, fann hon till sin häpnad dörrarne till kattens förvaringsort uppslagna på vid gaf- vel och katten sjelf borta. Någon person hade gjort inbrott i våningen, öppnat en byrå, der vändt upp och ned på småsakerna, öppnat skänken samt noga undersökt en låda med silfversaker. Men icke något som helst var bortstulet. Ett guldur, som i ena rummet, stod å ett klockställ, fans också qvar. Ett ljus hade ta- gits från en ljusstake och tändts, och sedan kastats in under en jernsang. Af den stora stearinflacken under sän- gen att döma, torde ljuset brunnit när det kastades dit. På besökaren har man ännu icke någon som helst spaning. Dödsfall. (W. W.) Under till- fälligt vistande å Skedshults gästgif- varegärd i Ukna s:n afled den 22 den- nes, kommissionslandtmätaren Conr. Max. Sjöholm från Frödinge. Han var sysselsatt med uppmätning af egorna till Botorp i Tryserums s:n och hade logis der han nu afled. Sjö- holm var känd som en kunskapsrik och duglig landtmätare, men hade på senare tiden fört ett mindre re- gelbundet lefnadssätt. Sparbanksböcker åt sina arbetare, 33 st. med 5 kr. i hvarje och 3 med 10 kr. i hvarje, utdelade frih. Josef Hermelin vid en nyligen å Ulfåsa hållen skördefest. Utvandringen från Sverige till främmande verldsdel har under detta års tredje qvartal omfattat 3,069 här hemmahörande personer och 2,355 från annat land. Under årets tre gångna qvartal ha utvandrat 11,618 resp. 5,295 personer. Från Östergötlands län ha under de 3 qvartalen utvandrat 712 (mot öch hindra isdriften. För sakens vi- dare utförande tillsattes en komité af hrr ingeniören Gustafsson, disponen- ten AUg. Fredricson och stadsingeniö- ren Aspegren. En obetänksam strejk i gångsattes nyligen af en "arbetare- ledare" bland arbetarne vid en större skogsafverkning på Storebro bruks- egendom i Norra Kalmar län för fir- man Gahn & Arfvridsons i Stockholm räkning. Sågningsarbetarne fordrade 26 öres förhöjning af dagspenningen, och då denna begäran afslogs började de strejk. Följden blef att nattskif- tena vid arbetet (tills vidare) indro- gos och nya arbetare för dagarbetet anmälde sig och fingo plats der for samma betalning som förut. De som strejkat atodo således utan arbete. Sedan ångrade de strejkande saken samt skulle nog handgripligen betalt herr agitatorn, om han varit inom räckhåll, för det ban narrade dem till den misslyckade strejken, skrifves till "Barometern". Sllfvertackor 1 Stångån. Till D. N. skrifves: Den 20 Oktober hittade ynglingen Carl Hagman, som besökte Sqvalet i Stångån utanför Vimmerby, der reglering och äsänk- ningsarbete nu pågå, några siifver- tackor, hvilka lågo emellan ett par stenar. Det befans vara gammalt, gediget silfver, som troligen legat mycket länge på åbottnen. Huru vida silfret tappats i ån eller det kanske af någon tjutgodsgömmare ditlagts, kan man naturligtvis ej be stämdt säga. Vid Sqvalet ha fordom hållits många sommarnöjen och för- siggått otaliga fisketurer. Stöld ur bref. Statdrängen Oskar Fredrik Andersson från Run- dalen i Sjögestads socken har af kronolänsmannen S. G. Leffler häk- tats för stöld af penningar ur anför- trodt bref. Andersson kommer att ransakas vid Valkebo häradsrätt. Medevl nya lasarett. Vid entreprenadauktion å uppförandet af en ny lasarettsbyggnad af trä vid Medevi stannade byggmästaren A. Carlsson från Granbäcken i Godegårds socken för lägsta anbudet med 0,000 kr., hvilket antogs. Hästpremlerlngarne. Af till Östergötlands läns underdistrikt för prisbelönande af hästar för inne- varande år anslagne medel ha priser tilldelats nedannämnde personer och föreningar: för hingstar: länets basballningssällskaD 550 kr, hrr J. Poilipson Loddby, och C. G. Petersson. Appaaa. 150 kr. hvar; hr J. von Leesen, K uieahof Memmin^s och Skärkinds nästlöreDitig. B inkekinda bnshåiiningsgille och hr Almström, Braxstad. 100 kr. hvar; hr O Ekman. Bierka-Säby. 2C0 kr ; hrr N Åker- ström, Hattorp. B Carlsson, Rjcklunla. R. Kling Åby, O. Luadqvist, Bona, och Åby- lands hioestförening 100 kr. hvardera; för föUton: hr J. Philipson, Loddby, 259 kr, hr Ä. fl inricson, Etrlsland, 125 kr., hrr S. E Nilsson, Berga, K Olai, Aagnstenbill, J. A. Svensson, Sralleitad. S M Minsson Lera, J. Pergsoo, Skärpinge, och kyrkoher- den Svensson, Skönberga, 75 kr. hvardera; hr Pn Johansson, St Sörby, 150 kr.; hrr E. J. Linden, G slorp. O. Eiman Bjerka Säby. N. Åkerström. Hatto-p. Ahoström B antad P. Orre, Q/arn P. Isakson. Torstorp, C. L. Broeron, Distorp P. Ds la Qardie, Srsrby, (i. Pdtersson, Karstorp. J E Danielsson, Hölja. H Dracgel, Väsby. E. Nelaén. Stjern- vik, V. Larsson, Skärstad, A. Petersson, Häl- lebergs, 6. Johansson, Sörstad, A. J. Anders- son, O ma». O Andersson^BöttesUd, C. Eriks- son, Egeby. O. Larsson, Hydinge, C. Larsson- Torp», A W. Petersson, TJijeberg, P. Peters, son, Ssrlao, A JohanBson, ÖJeshög, P. G. Nilsson, Gnfl sa P. Lnndqcist, Bona, C Q. E-ikssop, Boodorlnoda, M Petersson, Hage- byhöga, A. V Samuelsson.Fylla F Sjöstrand, öleshög, J. A. Nilsson, Hörby. S Bengtsson, Nyckelby, L. A. Andersson, Tycklinge, och H. v. Reedtz, Kungs Starby, 75 kr hvardera; hr. O. Danielsson, Åkerbo, !00 kr.: G. II. J sonen Tvärdala, och C. J. Gustafsson, Norr- köping, 50 kr. hvar. Hidlen tillstillas häst egaroe genom k. befhdes försorg. Skeninge boteli, som skryt- samt från torget blickar ned på sta- dens öfriga byggnader, har i sommar undergått en omfattande reparation och en ej alldeles obehöflig uppsnygg ning i det inre genom målning och tapetsering m. m. 1 följd af detta reparationsarbete te sig nu hotellets höga, trefliga och rymliga lokaler särdeles inbjudande i sin nya dekorering, skrifver vår korrespondent, uch då härtill kom- mer, att det nya spntforsäljningsbo- laget lyckats få bibehålla samma fö- reståndarinnor, som under flera före- fående år förstått att tillvinna sig en stora allmänhetens belåtenhet i alla afseenden, skall allmänheten — derom kan man vara fullt förvissad — här må så godt och väl den gerna kan önska. Traden Vestervlk— Stockholm. Två nya ångbåts- bolag äro för närvarande under bild- ning i Vestervik, berättar Börstidnin- fen. Det ena är förutvarande ång- at sbolage t Tjust, som skall omor- ganiseras och, sedan tillräckligt ka- pital erhållits, inköpa en ny, tidsen- lig och äfven för isbrytning tjenlig ångare för traden Vestervik-Stock- holm med anlöpande- af åtskilliga mellanstationer. Teckningen har gått så raskt, att endast 10- å 12,000 kr. lära fattas i minimikapitalet. Det an- dra företaget afser anskaffandet af en ångare för trafiker ng af en ny trade Helgenäs -Vestervik -Arkösund m. fl. platser - Stockholm. På sådant sätt skulle Helgenäs, hvilken hamn är lastageplats för Eds bruk och cel- lulosafabrik samt en ganska vidsträckt landsbygd, bli tillgodosedd med be- höflig ångbåtsförbindelse. Det är me- ningen att båda de ifrågasatta nya ångarne skola starta nästa vår. Nya qvarnetabllssement. Tholebro qvarnar i Normlösa socken, belägna pä båda sidor om Svartån, äro under sommaren samt hvad den södra qvarnen beträffar äfven under fjolåret nybygda på de gamlas platser och resa sig nu här ett par väldiga 3 våningshus samt täfla med hvilka Svartå-qvarnar som helst. Den norra qvarnen, som innehaf- ves af bröderna Nilsson i Goflösa, har under sommaren af qvarnbyggmä- starne Wiberg och Jansson i Mjölby från grunden nybygts på ungefär samma plats som det gamla qvarn- huset. De gamla vattenhjulen hafva ersatts af 3 st. större s. k. turbiner, dra- gande samtliga qvarnmaskinerna. Un- der uppsättning är en tierde turbin afsedd för en elektrisk anläggning for ej allenast kraftöfverföring, utan äf- ven för belysning såväl å sjelf va platsen som lör ortens behof. Den södra qvarnen, hvilken för ett par år sedan inköptes af byggmästa- ren Hultberg från Vågforssen, och då var ett litet lutande ruckel, hvilket ofta hotade att ryckas med af ström- men, har nu skattat åt färgängelsen, och pä samma plats reser sig nu ett nytt qvarnhus, väl inredt med turbiner och mekaniska vexelledningar. Det hela "går som ett urverk". Ihuset är plats äfven beredd för Hultbergs snic- kerifabrik. 100 - Se upp, se upp! ljöd det äfven från fotvail- drarnes sida. Prinsessan darrade. — Andersson! ropade hon. — Hejsan, ers kunglig höghet! Kör jag icke ... hi . . . som en erkeengel? — Stanna, Andersson! Jag vill stiga ur. Andersson hörde numera ingenting; han hade pä länge ej åkt så väl. Man torde märka, att han var kusk till kropp och själ. Uppkomna på Hornsgatan, saktade likväl hä- starne farten. Andersson runkade dervid pä hufvu- det, men prinsessan blef lugnare. — Du skall stanna vid Timmermansgatan; hör du, Andersson? — Ja. ers höghet, hi! Framkommen till det utsatta stället, stannade han äfven; men hästarne dansade, uppsporrade af vild ysterhet. Under det prinsessan steg ur åkdonet, åtföljd af Louise, bfcfalde hon Andersson att vända och vänta deras., återkomst. Ögonblicket var nu inne för Louise att visa sig som en skicklig kavaljer. De egna fantasierna lem- nade också genast rum för denna skyldighet. Emel- lertid var det icke utan en vissinre bäfvan som hon bjöd prinsessan sin arm. — Hvarthän, ers höghet, skola vi nu ställa vår väg? — För Guds skull, nämn mig endast vid namn, eller ännu bättre, vid något annat. Du kan blott- ställa oss. En längs gatan vandrande karl stannade härun- der, uppmärksamt betraktande det ståtliga, men lätta åkdonet, liksom fann han sig öfverraskad af att vid denna tid på dygnet finna det i en så aflägsen stadsdel. Derefter fortsatte han väl åter sin väg, iOi men då han hann upp prinsessan och fröken Louise, hejdade han sina steg och fäste på dem en stadig och granskande blick. Vid skenet från den i närheten befintliga gatu- lyktan, urskilde man lätt hans utseende. Insvept i en vid kappa, såg man att han tillhörde en mera burgen klass. Hvad som hos honom likväl mest tilldrog sig uppmärksamheten, var hans nästan döds- bleka anletsdrag. Liksom bekräftadt af den kalla blicken, låg. ett uttryck i dem både dystert och hemskt. Äfven om det icke var något af en död- skalle i dessa drag, erinrade de dock om en sådan. Prinsessan och Louise sågo sig bemärkta och slöto sig tätt intill hvarandra. Med ett isande och kallt leende, som hastigt öfvergående krökte främlingens läppar, passerade han tyst förbi dem och försvann snart i mörkret. — Såg du den der karlen, som så dristigt säg mig i ansigtet? Jag darrar ännu af förskräckelse. Louise var säkert lika rädd som prinsessan, men hon insåg, att det nu tillhörde hennes roll att visa sig oförskråckt. — Frukta intet! Jag är nu karl, jag också, hviskade Louise. Man skall icke kunna skrämma mig så lätt. Hvarthän? — Hit åt. 1'rinsessan ledde stegen åt Timmermansgatan. — Måhända har jag varit oförsigtig, som så här >ent begifvit mig ut'.' Det minsta ljud skrämmer upp mig, och för hvar och en, som passerar förbi, darrar jag. Hör du intet? llästarne stampade häftigt mot gatans sten- suttning. — Jag förstår mig ej på Andersson i afton. Han svarade mig så underligt. — Derpå gaf jag ej akt. Jag hörde ej att han yttrade någonting. 1U4 — Det var illa, att jag ej tog någon med mig, som varit här förut. — Ers höghet ville ju ej förtro sig åt någon. —- Du har rätt, och likväl . . . — Likväl . . . — Vet jag ej nu, hvar vi äro. Jag tror, Louise, att vi vända äter om till vagnen. Mitt mod börjar öfvergifva mig. — Som ers höghet befaller; men om afsigten med ert besök här är af vigt, vore det synd att ej nu uträtta ärendet. Kanske äro vi helt nära vid målet. Stöd er bättre, ers höghet, vid min arm. En stunds tystnad, full af ovisshet, inträdde. — Ers höghet, återtog Louise derefter, ni ville ju till Tavastgatan? — Ja, ja! — Då äro vi på rigtig väg. Deruppe på det der hörnhuset kunna vi vid lyktskenet läsa det. Låt oss dä gå vidare. — Aldrig mer, Louise, aldrig skall jag föreslå dig en så dum promenad som denna. Du kan ej förstå den oro jag lider. Ehuru Louise sökte ingifva prinsessan mod, kände äfven hon en oro, som hon ej kunde beskrifva. — Vi måste likväl snart vara framme, Louise, ser du lyktan der nere i gränden? Det är dit jag ämnar mig. Ingångsporten är till höger om lyktan. Kom, kom! Snart voro de vid porten. Ett utrop af förskräckelse var likväl dervid nära att springa öfver prinsessans läppar. Tätt vid sidan om porten stod nämligen främlingen med det likbleka ansigtet, ännu med samma iskalla leende, hvarmed han, då han passerade förbi dem på gatan, mötte dem. IIvarför hade han intagit denna plats? Hvem var han? Kände lian henne? Dan ena frågan jagade sä efter den andra ögonblickligt genom hennes själ. år detta hjerta en liten verld för sig, men en verld, öfver hvilken skapelsens första morgon ännu ligger qvar, frän hvars himmel ingen stjerna fallit, i hvars sä längtansfullt bäfvande lunder ännu ingen blomma förlorat sin första dolt, sin skäraste glans. Louise svarade icke prinsessan, men hon såg pi henne med sina stora, mörka ögon. — Nå-å, Louise, du är rädd och svag. En flicka bör likväl äfven kunna vara modig. — Mod, yttrade hon, mod? Ack, ers höghet! Gud gifve att jag icke eger för mycket mod. Ni skulle känna huru modigt det brinner hår . . . hon förde handen till hjertat... och huru modigt min själ drömmer om hjeltebedrifter . . . hon förde handen till hufvudet. Befall hvad ni vill. Er vilja skall icke tå den sämste vapendragaren i mitt mod. — Hvad jag är säker om är, att den åtminstone får den täckaste. Nåväl, skulle du för ett par tim- mar vilja förkläda dig till gosse, till page? Louise rodnade. — Jag hade ämnat be Rudensköld, men du hörd» att hon är borta. Vill du bli . . . — Gosse? Nej, ers höghet! Men kan jag ej handla lika modigt som trots en gosse, ehuru jag är klädd som flicka? Jag pratar visst icke mycket, men jag tänker mig icke dess mindre alltid väl för, innan jag gör något. Det skulle roa mig att få visa er, att jag ej är rädd, fast jag är en tyst flicka. — Ken det gäller en utfärd till söder. — Ensam? — Bevars derifrån, nej, med mig; men jag vå- gar ej begilva mig ut så sent som det nu är utan en karl vid min sida, och jag önskar, att min utflygt akall förblifva en hemlighet. Vill du? Du är ingen karl, men blott det ser ut, som om du vore det, är det nog. Hvad säger du? C. t: RUdtrttaå. VrabaMm. 1. 13