Titel: Östgötaposten
Datum: 1896-01-03
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD Redaktör och i ÖSTGÖTA POST BengtHÄgge. Eijare och förläggare: Aktiebolaget Östgöta torre spontlen tens Boktryckeri. Verkställande direktör: Fredr. Rammar ström. i\:r 1 Prenumerationspris: För helt år kr. 1: 50, för tre qvartal kr. 1,15, för hälft år 0,85 och ett qvartal 50 öre, postbefordran grsaf gift en uiberiiknnd. Utkommer bvarje Fredag. Fredagen den 3 Januari. Annonspris: Pr petitrad 8 öre; från främmande orter 10 öre. Utländska aonosaer öro. FörlofniDga-, vigsel- och födelseannonser 75 öre; dödsannons 1 50. LösnummerpriB 5 öre. ÖstgBte Cotrespoadeateni Boktryckeri i Linköping. 1896. i En värdefull boksamling till skänks, nämligen C. F. Ridderstads romaner, erhåller en l.var. som prenumererar på veckotidningen Östgöta-Posten, hvilken för helt år kostar endast 1 kr. 50 öre, inberäknadt postarvodet. Prenumeration sker å närmaste postanstalt. Östgöta-Posten, hvars format ganska betydligt utvidgats, kommer att från 1896 års början såsom följetong meddela nämnda utmärkta romanverk på sådant sätt, att med hvarje tidningsnum- mer följa 24 vanliga boksidor af romanerna. Under årets lopp er- håller prenumeranten således ett romanbibliotek på ej mindre än lW" 1,248 sidor. ~it| Detta allt för endast kr. 1: BO under året W C. F. Ridderstads romaner, hvilka till stor del nu äro utgångna ur bokhandeln, ha under årtionden, allt sedan deras första utgifvande, räknats bland det allra bästa, som vår svenska romanlitteratur eger. Få arbeten torde vara mera värde- rade än dessa. Hvad hvarje prenumerant under året erhåller i bokväg — utom en fullständig och innehållsrik tidning — har i bokhandeln kostat flerdubbelt mera, än den lilla prenumerationsafgiften. ■S* Ett sådant erbjudande som detta torde derför sällan om någonsin stå en tidningsprenumerant till buds. Vårt syfte dermed är ock att i någon mån söka uttränga dessa utländska värdelösa röfvareromaner, hvilka numera till ganska högt pris utkolporteras bland allmänheten. Östgöta-Postens nuvarande prenumeranter samt i öfrigt alla vänner af sund romanläsning ombedjas att fästa sina bekantas och grannars uppmärksamhet på detta tillfälle att gratis erhålla i en spännande och lärorik läsning. Tillkännagifvanden. Ett goiTiytt år tillönskas ärade kunder och gynnare af Thure Palm, (3)___________Mjölby._________ HofrättskommlssarLen 9. 3F€. Strandberg, Jönköping. Ombe«örjer bevakning af mil ooh ärenden samt handlingar» Inlämnande och uttagan- '- ■ ~------ "---------- " — Ii DZyår. Med klingande klockors dånande skall rings nyår in ifrån kyrkovall. 1 toner, som dallren i luften klar, o, sien, hvad nyår i skotet har! I toner* som svåfven i rymden ut förkunnen, att nyår skall göra slut •på sorger, bekymmer, ofria och flärd och bringa ro i en orolig verld! 0 bären, I toner, till himlen fram till Honom, som blödde pä korsets stam vår hön for verldens lycka och väl om frid för hvarje fridtörstande själ. 1 toner, som svä/ven mot ljuset opp, o, tanden hos alla en strimma af hopp. 1 toner, som ljuden af harmoni, mån 1 för alla menniskor bli en maning till kärlek, ren som gull, som offrar sig gladt för nästans skull! Med klingande klockors dånande skall rings nyår in ifrån kyrkovall. Nyår! Vemodsfullt stå vi spörjande då da nu oss till möte går. Yemodsfulla äro vi, börjande dig, du kommande nya år! Ingen vet, hvad du bär i ditt sköte, lagen, hvad Öden han går till möte. Skall du bli i dtt evigt jagande lifscimlet väl ett år utaf nöd? Skall du väl neka de hungrande, klagande blott en mättande beta bröd? Skall du änmer plåga de svaga, som ren maktlöst i stoftet klaga? Bringa frid åt de arma boj'vande syndabarn, som pä jorden gå, ljus åt de i mörkret trefvande, hvilka ifrigt mot ljuset trä! Lär oss ej alltid söka det bästa blott för oss sjelfva, men ock för vår nästa ! Gjut, o nyår, en kärleksvädjande känsla i de hårdes bröst, att de se i hvar stackars bedjande menska en bror, som behöfver tröst, att ej blott kasta en penning i nuf.-en, utan kärleksfullt trycka den äfven! Kom med helsa, krafter och strålande sol vid hemlifvets trefna härd! Slå i stoftet allt onyttigt prålande och all veklighet, lyx och flärd! Nyår, gjut kraft i mannaarmen, kärlek till dygden i qvinnobarmen 1 Nyår, stöd hvarje modigt stridande hjelte, som söker bekämpa sig sjelf, hindra hvar sorg, mildra hvart lidande, kasta allt agg i glömskans elf! Gif litet mera lycka åt jorden! Hjelp vårt Sveriqei norr skensly sta norden. Vemodsfullt lyssna vi till de ringande klockornas toner och dånande säng. Ingen vet, om ej, då de klingande ringa in nyår nästa gång, sjelf han slumrar fri från all smärta Nyår, bered dértill vårt hjerta! Halvar. Länet och stiftet. titt godt nytt år tillönska vi samtlige våra ärade läsare. Linköpings folkmängd har under 1895 undergått följande förändringar: Födde 306 (143 m., 163 q.; 25 oäkta); döde 190 (83 m. 107 q.); in- flyttade 979; utflyttade 1,088. Genom döden upplösta äktenskap 56 (deraf 27 genom mannens, 29 genom qvin- nans frånfälle). Vigde 90 par. Folkmängden, som vid 1895 års bör- jan utgjorde 13,059 personer, har un- der året ökats med 7 personer och utgjorde vid senaste årsskiftet 13,066 personer (5,607 m., 7,459 q.) För jemförelses skull må iemnas en liten öfversigt öfver folkmängdens tillväxt från 1871. Vid början af ne- danstående år utgjorde stadens folk- mängd 1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 7,248 7,539 7,762 7,961 8,123 8,132 8,353 8,514 8,682 8,773 8,752 8,943 9,406 1884 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891 18H2 1893 1894 1895 10,077 10,856 11,286 11,675 11,717 12,010 12,441 12,649 12,968 12,975 12,978 13,059 13 oiii-, Norrköpings folkmängd. Norrköpings lolkmängd har under 1895, enligt de ecklesiastika uppgif- terna, ökats med 2,205 pertoner. Den utgjorde den 31 sistl. December en- ligt ifrågavarande uppgifter inalles 3~>,V75 personer. För de olika för- samlingarna ställa sig folkmängds- siffrorna sålunda: inom S:t Olai 18,800, Hedvig 7,475 och Norra församlingen 9,700. Af stadens invånare tillhöra 15,718 mankönet och 20.257 qvinno- könet — alltså ett öfverskott till den senare kategoriens favör af icke min- dre än 4,539. Folkökningen under 1894 var 648. (N. T.) Skeninge folkmängd ut- gjorde den 31 sistl. December 1,230 personer och hade under nästlidet år ökat, med 18. Under 1895 föddes 33, dogo 30, inflyttade 119 och utflyttade 98. Motala folkmängd var vid senaste årsskiftet 2.845 personer och hade under 1895 ökats med 10. Under aret föddos 51 25 in., 26 g.), dogo 50 (->:! m 2S <\ ) milvihulo -i:is i 17s m.. 2;>) q.), och utllyttulo ■S.i (lus m . 211 .[.). 20 rtKioiiökap ingingos och'10 blefvo genom döden upplösta. Den äldste under arot af- lidne hade uppnätt 96 är. Söderköpings folkmängd som den 31 Dec. 1894 utgjorde 1,871 personer (785 m., 1,086 q.) har under 1895 minskats med 23 personer (8 m., 15 q.) och utgjorde vid senaste års- skiftet 1,818 personer (777 m., 1,071 q.). Under IS* f.idde- 36 (21 m., 13 q.\ dogo 32 17 m. lf> q), inflyttade 1S7 i74 m.. 113 q.', utflvttado 214 180 m., 12S q). S akten- skåp upplöstes genom duuen, och 13 in- gingos Vadstena folkmängd, som vid 1895 års början utgjorde 2,225, har under året ökaU med 58 personer och utgör således f. n. 2,283 (986 m., 1,297 q.). Under 1895 ärr, fodds 52 (27 ra.. 25 q.', döde 51 (16 ra., 35 q.|, inftjtude 252, all m., 141 q.), u flyttaie 195 (91 m., 104 q.', ingånfrna 13 8k'eo kap och 9 upplösta geaom döden. Till extra polistjänste- män har k. befhde forordnat föl- jande personer att under 1896 tjenst- göra å nedannämnda platser, nämli- gen : inom Mjölby qvarn- och kyrkoby fanjunkaren P. A. Trybom, vid Box- holms bruk och jernvägsstalion ser- geanten Carl Axner, å Göta kanals område mellan sjöarne Vetternoch Boren samt vid Motala verkstad och gästgifvaregård extra polistjensteman- nen Frans Nygren, inom Kisa kyrkoby korpralen C. J. Frid, vid Åtvidabergs kopparverk och jernvägsstation fjer- dingsmannen C. G. Lundqvist samt inom Norrköpings s. k. Norra förstäder lifgrenadieren Carl Gustaf Alm och arbetaren Anders Johan Petersson Folkskolan. Till småskollä- rarinna i Adelöt är antagen fröken Matilda Hedberg, utexaminerad från Hvetlanda seminarium. — Till lärarinna vid Frängsbo fa- sta småskola i Björsäters församling har antagits f. lärarinni£ vid Bersbo Cecilia Johansson, dottit till f. skol- läraren A. Johansson defstädes. I Arkösunds hamn inkom härom dagen den första ångaren, "Hela", lastad med hvete från Danzig för firman J. G. Swartz' i Norrköping räkning. Ha Hällestadsborna Hål- lit olaga marknad? Kiono- länsmannen C. A. Rinnander bar, en- ligt beslut af kommunalnämnden i Häl- lestad, yrkat ansvar å f gästgifvaren A. F. Gustafsson i Hällestad tor det han den 3 sistlidne Oktober, under då hållet kreatursmöte i närheten a! Häl- lestad kyrka, å hvilket möte, eller i dess närhet, kramhandel in. m. vore förbju den, upplåtit plats för s. k. gårdfari- handlande och bl. a. Ang. Finér i Kars- torp. Gustafsson har till sitt försvar an ort dels att förbud för honom att tillåta någon eller några personer ä hans innehaida egendom, lör hvilken han betalade årligt arrende och sålunda fritt disponerade, törsätja en eller annan artikel, ginge in på den enskilda egande- rätten och dels att det å samma dag, då sådan upplåtelse egt rum, hållna kreatursmötet icke. i överensstäm- melse med k:s belhdes af k. m:t fast- stälda beslut, i allmänna kungörelserna varit kuDgjordt. Med anledning deraf har Finsponga läns häradsrätt, lör ut- rönande af åtalets be'ogenhet uppskju- tit målet, samt ålagt åklagaren att förete sådan kungörelse om ifrågava- rande kreatursmöte, som, enligt k:s befhdes föreskrift bort utlärdas. — Så- dan kungörelse har emellertid icke un- der senaste året utiärdats Tjenstehjonslönen skall Ut. Till tinget i Finsponga lan den 11 Februari 1895 hade drängen F W. Danielsson i Erstorp, Skedevi, in- stämt torparen Erik Olsson i Krokvi- ken, under Sill>jo, med yrkande om ut- bekommande al iuneatäende tjenstelön 106 kr. 50 öre. Sedan målet icke mindre än sex gånger lörekommit, der- vid svaranden lyst med sin bortovaro och derlör fått bota tillsammans 90 kronor, dömdes han vid senaste tings afslutning att till käranden utgifva om- stämda beloppet. ^ samt i lättegångs- kostnader 69 kr. 50 öre. Testamentsmål. i egenskap af förmyndare ior omyndige J. A. Nils- son i Karstorp. Hällestads socken, har liemmausbrukaren Johannes Jonsson i Starr.-jö hos Finsponga läns häradsrätt klandrat ett utaf myndlingens iartader And. Andersson i Karstorp den lOJuni 1890 uppgjordt testamente, enligt hvil- ket dotteru, barnmorskan Carolina Lind- qvist, tillerkänts 1 000 kr. och dotter- sonen J. E. Carlsson all återstående egendom, och genom hvilket testamente ifrågavarande omyndige Nilsson, som var en af And. Anderssons två bröst- at tvingar, gjort arlslös. På detta klan- der meddelade häradsrätten det utslag, att, som ati Aod. Andersson genom testamentet öfverskridit den honom, jeiulikt kongl. lörordningen angående hvad i testamente gifvas må så ock om gäfva af fast egendom den 21 Dec. 1857, tillkommande rätt att om sin qvarlå- tenskap förordna, testamentet icke ut- gör hinder lör omyndige J. A. Nilsson att såsom den aflidnes bröstarivinge ur boet erhålla honom tillkommande lag- lott. Dambyggnaderna i Ram ninge vattenfall. A den af Finspougs styckebruk gjorda ansöknin- gen att vid Rämninge, ötver dervarande ström, få bygga en dam, har härads- rätten genom i måndagB meddelad t beslut, törordnat att ny häradssyn å platsen skall hållas, vid tid. som fram- deles kommer att af rätten bestämmas, innan slutligt utslag i ärendet afkun- nas. Sjön Sömmen drog isbojan på sistlidne lördag, och redan ett par dagar efteråt var isen så stark att en eller annan våghals gjorde en prome- nad från Torpön öfver till Säbysidan. De mindre sjöarne äro nu fullt kor- bara. Tegelpriset har på senaste tiden stigit högst betydligt här i Öster- götland. I somras betalades här i Linköping 27 ä 28 kr. pr tusen. Nu begäres 55 å, 60 kr. pr tusen, och ut- sigter lära ej finnas att priset till sommaren skall i nämnvärd grad ned- gå. Detta gör, att kostnadsförslag till byggnader, hvilka uppgjordes for blott ett hälft år sedan, nu ej längre hålla streck, hvadan till sommaren väl ej komma att företagas andra byggnader än de, som äro alldeles oundgängliga, då ju möjlighet finnes att priset till ett kommande år åter skall nedgå. Äfven i hufvudstaden synes det vara ondt om tegel, detta antagligen beroende pä den stora byggnadsverk- samhet, som der eger rum i afvak- tan på 1897 års utställning. Bland annat har arbetet å opera- byggnaden fördröjts på grund af te- gelbrist, så att operahuset ej blir färdigt till utställningen. Om inrättandet af ett arbetshus för Säby väckte bankdirektör August Pettersson sam- talsvis förslag vid senaste kommu- nalstämman derstådes. Idén har nog sin behjertansvärda sida, äfven om man måste medgifva, att tanken på ett arbetshus, såsom för en landsför- samling opraktisk, törhända borde ut- bytas mot förslag till en för lands- bygdens förhållanden mera lämplig fattiggård eller kanske en kombina- tion af båda. Olyckshändelse En dräng från Säby prestgård var i tisdags på morgonen på väg till Tranås. I när- heten af köpingen råkade hästen i sken med anledning deraf, att ena skackeln hoppade ur gaffeln. Då åt- skilliga åkande spärrade midten af vägen vek hästen åt sidan förbi dessa och rusade öfver torparen J. Carlsson i Släppa, som utan att ana någon fara gick på vägkanten. Våldsamt slagen till marken, släpades han yt- terligare med en bit och upptogs : sanslöst tillstånd. Skyndsamt tillkal- lad läkare förband de svåra såren i hufvudet. Huruvida fara för lifvet är för handen, torde ännu vara ovisst. Körkarlen kom helbregda från äfven- tyret, men hästen erhöll diverse ska- dor. Dödsfall. Under natten till den 27 Dec. afled efter en kort tids sjuk- lighet en af Motala stads mest fram- stående personer, ordföranden hos stadens fullmäktige, kammarherren, Carl Wilhelm Peresuetoff-Morath i en ålder af 68 år. Kammarherre Pereswetoff-Morath, son af assessorn i kommersekolle- gium A. V. Pereswetoff-Morath och Inga Math. Wallberg, föddes 1828, blef 1852 underlöjtnant vid 2:a Lif- grenadierregementet, derifrån han tog afsked 1855, kammarjunkare 1858 och sedermera kammarherre. .. Pereswetoff-Morath har inom vestra Östergötland utöfvat en omfattnings- rik verksamhet på industriens och det kommersiellas område, dervid han lagt i dagen stor framsynthet, energi och oegennytta. Enkronoföreningen i Lin köping lnr tör åiet 1S95 utdelat ;yra liträntebucker med 25 kronors in- sättning i livaije bok till föijjude flic- kor: Bjkbiuilareu G. O Olssons dotter. Geida EliS3beth; enkan Augusta Wahl- ströms dotter Hanna Lilly Maria; ar- betaren O. Sven-ons dotter, Alma Vik- toria; konduktören L Landgrens dotter, Signe Maria. Insamling af tall- och grankottar kan efter jul och un- der ett par månader inpå nyåret med största iördel företagas, hvai igenom fattiga och arbetslösa kunna bereda sig en beaktansvärd inkomst. Kottarne tillvaratagas bäst vid skogs- hyggen men kunna älven lätt nedtagas (rån växaude ti ad. Endast de kottar, hvilka hafva sina *jä!l tätt slutna och sålunda fga sina Irön i behåll, äro användbara, alla öf riga böra såsom odugliga förkastas. Kottarnes värde ligger grvetvis i deras Irön, hvilka o..ks> mot god betalning lätt finna aftättning till de i stort antal af såväl staten som en.kiide skogs- tjenstemän upprättade frökliingnings anstalterna. .\'ven kottarne sjcllva så- dana de äro uppköpas f-egä'ligt till ett relativt högt pris, lör tall något högre än lör gran. Den qvieke husaren tog uttern pä isen. En dag i förra veckan var husaren Norman syssel- satt med arbete uti en kolmila på Grinderums egor, Frödinge socken, norra Kalmar län. Bäst N. vaktade vid milan, kommer, enligt "Barome- tern", en utter inom synhåll. Nu blef det jagt af, utan bössa; uttern kilade i väg från skogskanten nedåt den närbelägna, isbelagda sjön Grin- daren, och slogs ihjel med en käpp. Utterskinnet sålde sedermera Norman i Vimmerby för 6 kr., en liten extra dagspenning åt den qvieke husaren. Eldsvåda. Annandag jul tidigt pä morgonen nedbrann till grunden det s. k. Ljungbergshemnwt å Valla egor i Appuna socken. Invånarne hunno nätt och jemt ut ur det brin- nande huset, då vid deras uppvak- nande det redan brann i sängen, der de lågo. Anledningen till olyckan är ännu ej med visshet känd. Troligen har bran- den förorsakats genom någon felak- tighet i muren Egendomsköp. Sterbhusdel- egarne efter A. J. Sköld ha försålt sitt egande 9;120 mtl Ervasteby för 8,250 kr. till frih. J. Hermelin, såsom förmyndare för fröken Zander. Häktad. Förre gardisten W. Blixt, 35 år gammal, häktades i tors- dags i Motala för åtskilliga i Vadste- natrakten begångna stölder. En "konstbesynnerlig" urmakare vid namn Floden frän Boxholm har på ett mindre vanligt sått firat julhelgen här i Linköping, mestadels i sällskap med stadens polis. På julafton kom han hit och be- g^f sig till fröknarna "WaUin vid Ny- fatan, der han plägat uppköpa ur- andelsutensilier och hade förmodli- gen samma ärende äfven nu. Han föreföll oredig i hufvudet och gaf ytterligare bevis derpå genom att vid utgåendet med knuten hand inslå en yttre fönsterruta i fröknarna Wallins lägenhet. Nu togs han om hand af polisen och fick tillbringa natten i finkan. Då han ej kunde förmås att resa hem utan fortfarande gick och "skräpade" i staden, fick han samma logis äfven under natten mellan juldagen och an- nandagen. Tredje dagen begat han sig återigen till fröknarna Wallin för att, som han upp gaf, göra affärer med dem. Ed polis- konstapel följde med dit. Floden var fortlarande besynnerlig i tal och åt- häfvor, men fick på begäran tillstånd att lägga sig på en soffa lör att hvila sig. Den medföljande poliskonstapeln, som nu tyckte allt var lugnt och der- för ailagsnat sig, hade knappt hunnit åter till vaktkontoret, tonan det kom ett ängsligt bud, att den besynnerlige urmakaren hade ea revolver. Konsta- peln vände då om och fråntog Floden en skarpladdad revolver, som han sam- ma morgon köpt ute i staden och nu plötsligt tagit fram och visat de för- skrämda fröknarna Wallin. Lyckligtvis blef det intet vidare af den här historie i- Polisen såg väl efter att den krånglige urmakaren reste till sitt land ingen med gårdagens middags- tåg. Jer n vägsundersöknin- gen mellan Linköping och Kisa öfver Vist, Bj erka Säby och Rimforsa kom- mer, såvida naturhinder ej möter, att strax på nyåret taga sin början och verkställas af den erfarne jernvägs- ingeniören J. Danielson från Stock- holm, med hvilken häradshöfding He- denstierna å komiténs vägnar derom träffat aftal. Undersökningen, som af- ser alternativ bred- eller smalspårig jernväg, kommer derefter att fortsät- tas till Vimmerby samt å linien Bjerka- Säby - Åtvidaberg. Huruvida den skall omfatta äfven en föreslagen li- nie öster om Asunden lär bero på om der belägne kommuner och en- skilde teckna dertill behöfliga medel. Linköping Ringstorps- banan. Det möte för öfverlägg- ning om en sådan bana, hvilket var afsedt att hållas omkring den 10 Jan., kommer nu att uppskjutas tills ban- sträckan hunnit undersökas och kost- nadsförslag blifvit uppgjordt. Tre personer, deraf en fackman, ha redan gått upp linien. Medel för bestridande af undersök- ningskostnaderna insamlas på enskild väg, och meningen är, att undersök- ning skall påbörjas med det första. Linköpings fastighets- egareförening hade d. 28 Dec. i arbetareföreningens lokal konstitu- erande sammanträde under byggmä- staren F. A. Påhlmans ordförande- skap. Sedan det uppgjorda stadgeförsla- get dervid genomgåtts och oförändradt antagits, valdes till styrelse: tandlä- karen C. O. Koch (ordf.), byggmästa- ren A. G. Johansson, gårdsegaren C. A. Nilsson och löjtnanten G. v. Fei- litzen; suppleanter byggmästaren A. Ohlsson och handlanden Jonn O. Nilson. Föreningen räknar nu 50 ledamöter. Linköpings rösträtts- föreningar, såväl den gamla som den demokratiska, voro i sön- dags kallade till gemensamt möte för att besluta om en af den demokra- tiska föreningen föreslagen samman- slagning. Det ansågs, att den gamla föreningen (Linköpings och S:t Lars1 rösträttsförening) skulle först på en- skildt möte uttala sig om förslaget. Vidare bragtes folkriksdagsvalet på tal och frågoformuläret om storstrejk, folkbeväpning etc. För att uttala sig om de föreslagna "påtryckningsåtgär- derna" samt fä höra folkriksdagskan- didaternas åsigter beslöts att ett all- mänt folkmöte för den saken skall hållas den 2 Jan. kl. 7 e. m. i arbe- tareföreningens lokal. Ordförande vid gårdagsmötet var sadelmakaren C. J. Johansson. Mötet var mycket fåtaligt besökt, hvartill skälet af ordf. uppgafs vara, att "en del rösträttsvänner skulle på bröllop och andra voro och hörde på Lee". Östergötlands Ansgarie- förening höll under lordagen och söndagen sitt 28 de årsmöte i Linko ping. Efter enskilda öfveiiäggningar samlades styrelsen och ett 50 tal om- bud första dagen kl. 3 i missionshu- set till gemensam konferens, hvarvid löljande ärenden behandlades och af- Nya predikoplatser upptogos vid Ens- bovad i Kisa, Grimsmålen i Vist samt A socken på Vikbolandet och Tjärstad. Af till hednamissionen influtna me- del bestämdes följande belopp att utgå under nästa år: Till Fosterlandsstiftel sen för Stefanus 600 kr., till Heden- ström för Benjamin 600 kr, till Heden- ströms mission 200 kr, till Syriska barn- hemmet i Jerusalem 200 kr., till pastor Fleidner i Spanien 200 kr., till Wal- densermissionen i Italien 100 kr., till Zenanamissionen i Indien 100 kr., till Gallamissionen 200 kr., till Missions- förbundet för dess Kongomission 300 kr. och för dess Kiimmission 300 kr., samt till komitén tör svenska missio- nen i Kina för underhåll af infodde evangelisten Suen 200 kr. Som en brist i kassan för den inre missionen af omkring 800 kr. förelåg, beslöts att genom extra tillskott af bi- trädesföreningarne söka tå densamma fyld. De närvarande ombuden teck- nade sig för belopp af bortåt 300 kr. Fråa Östergötlands Biåbandsförbund hade ingått begäran att någon för- eningens predikant skulle under någon tid resa som nykterhetstalare. Hrr Norman och Lundqvist blefvo härtill utsedda. D:r Koch framställde förslag till om- bildning i vissa delar af Ausgarieför- eningen, gående ut på att beirämja en närmare Bamverkan med de troende presterna inom stiftet. Då frågan vore så ny, beslöt mötet, att löralaget för närvarande icke måtte antagas. Till styrelse efter hrr kyrkoherden Carlsson, Alfr. Andersson och G. Gra- nér, som voro i tur att algå, återval- des de 2:ne sistnämnda samt nyvaldes Karl Svensson i Risinge. Styrelsen valde inom sig till ordf. efter A. J. Holmvall, som på grund af klen helsa afsade sig uppdraget, landt- brukaren J. Oisson i Ullevid, till vice ordf. landtbrukaren J. Johansson i Tomta, till sekreterare skoll. G. Granér och till kassör doktor C. O Koch. In- geniör Stenmark och handl. Björnson valdes till revisorer. Nästa qvartalimöte hålles i Linkö- ping den 28 och 29 Mars 1896. På altanen hölls offentligt uppbyg- gelsetöredrag af predikanten Karlsson. På söndagen började det offentliga mötet kl. 10 f. m med ett kortare in- ledningstal al skoll. G. Granér; vidare höllos uppbyggelseföredrag af skoll. Ahl- 6trand Iran Risinge och predikanten A. F. Lundmark, Norrköping. På efter- middagen talade landtbr. Gustafsson från Ödeshög, skoll. Ahlstrand och kom- minister Elmers från Vånga. De offentliga mötena ha varit ganska talrikt besökta. Till "folkriksdagsman" lör Norrköping har valts socialisternas kandidat, storstrejksförkämpen skräd- daren Linus Edman med 258 röster. Närmast i röstetal kom handlanden An- ton Johansson med 235 och boktrycka- ren Axel Norrman med 122. Hela an- talet aflemnade röstsedlar utgjorde 615, af hvilka en kasserades. Vid "folkriksdagsmans"-valet år 1893, då tvenne "riksdagsmän" valdes, aflem- nades 1,500 röstsedlar. Intresset lör detta nöje är sålunda i betydligt nedgående i Norrköping. Lemna aldrig barn utan tillsyn! At brännskador afled den 28 Dec. en flicka på 3'/, år, dotter till ett torparefolk å Alvastra egor i Vestra Tollstads socken. De i Borg och be- kymmer försänkta föräldrarne, som nu förlorat sitt enda barn, hade icke vid olyckstillfället komma sig till last någon egentlig vårdslöshet, utan olyckan ville, att då de på en kort stund icke voro tillstädes, hade flickan kommit att leka vid kakelugnen, hvarvid hennes kläder hade fattat eld. Hon lelde efter bränn- skadorna från ena dagens f. m till ti- digt påföljande morgon. Läkarebjelp användes, men förgätves. Ett förmånligt egen- domsköp. 1 M. P. läses: I en följd af är ha svårigheter och dermed förenade rättegångar egt rum mellan det b. k. Tjellmo sjösänkningsbolag och egaren till Borggårds bruk m. fl rö- rande vinnandet af behöfligt fall vid detta bruk för möjliggörandet at er- forderlig torrläggning af såväl en del af den i trakten för flera tiotal &r se- dan i stort omfång uppodlade jorden som ock icke obetydlig, ännu ouppod- lad areal. Dessa svårigheter äro nu undanröjda, i det att nämnda bolag å nyligen hål- len exekutiv auktion inköpt sagda bruk med hvad dertill hörer för ett pris af 180,000 kr. På samma gång alla hinder sålunda aSägsnats tör bolaget att vid Borggårds bruk åstadkomma tillräckligt fäll for torrläggning af här vidrörda odlinga- rålt, har konsortiet att eäkert påräkna god ränta på köpeskillingen. Skog är såld för 66,000 kr, en del af bruket jemte corps de logis har utarrenderats till förre egaren, löjtnanten Adolf Träd- gård, lör 1,000 kr. årligen. Blifvande arrendet för det rätt ansenliga jord- bruket lemnar med all visshet tillräck- ligt att fylla resten af räntan på köpe- skillingen. Föreslagen ny väg. Till Ö. C. skrifves: Länge har behofvet af en genare väg till den inom Röks socken belägna Dals härads allmän- ning varit känbart för de socknar, som hafva del i denna skog. Under sådana är, då körbar is & sjön Tåkern ej förefunnits, har bristen på lämplig väg varit olidlig, och hem- mansinnehafvarne hafva då måst låta sin välbehöfliga utsyning stå qvar till ett annat år. Behotvet af en gen väg till Bårstads och Borghamns kalk- stensbrott och kalkugn inom Dals härad har ock för inbyggarne i Svans- hals och angränsande socknar inom Lysings härad gjort sig gällande. Men kostnaden för en sådan vägan- läggning öfver en delvis sumpig mark ärtor stor för att af några enskilda hemmansinnehafvare kunna verkstäl- las. Några behjertade män, deribland baron Hermelin på Behnstad, patron K. Gustafsson på Djurkälla ochP. J. Andersson i Svanshals, hafva derföre i till respektive kommunalstämmo- ordförandena stäld sknfvelse anhållit att väghållningsskyldige inom de kommuner, som närmast beröras af en sådan väg, måtte sammankallas för att höras, huruvida en sådan väg vore för varutransporter at allmän nytta och nödvändighet. Med anledning af denna sknfvelse hade de väghållningsskyldige inom Väfversunda socken för en tid sedan sammanträde och enhälligt afgafs då det yttrande, att den föreslagna vägen vore för varutransporter af allmän nytta och nödvändighet och bland de skäl, som under diskussionen fram- höllos, må nämnas: Vägen samman- länkar slättbygd och skogsbygd, tvänne härad och förkortar vägaf- ståndet mellan Väfversunda och Svanshals kyrkor med cirka 12 ki- lometer; den möjliggör skogskörslor under de år, då Tåkern och åtskil- liga kärr icke hafva körbar is; den blir den enda som med fördel kan användas, då man, såsom oftast är fallet under torka och köld, måste vända sig till vattenqvarnarna Öje- bro och Mjölby. Genheten i vägläng- Många förändringar hafva sedan dess egt rum. Till största delen nedbrann Löfstad genom vådeld 1750 och Stjernorp 1789. Endast Eknäs har bestått. Men då Löfstad åter reste sig ur askan genom gref- vinnan de la Gardies sterbhusdelegares försorg, speg- lar sig ännu Stjernorp, en kolossal ruin, i Roxens oroliga bölja, och tillkännager sin allt mer och mer annalkande förintelse endast genom de dofva, ihåliga ljud, hvilka de då och då nedstörtande muistenaine framkalla. Ruinen förkunnar sin ständigt fortskri- dande ödeläggelse genom dessa suckar från höjd och ur djup. Det är hemskt att höra, huru förstörelsen liksom klagande tillkännager en ännu ytterligare för- störelse. Första dagarne i Juli 18 . . . rullade en sufilutt- vagn fram på vägen från Linköping till Norrköping. Den hade passerat Kunila och Brink och nalkades nu Lufstadsbackarne, uppför hvilka man måste lär- das, enär den nya vägen ännu icke var färdig. Hä- starnc voro löddriga af svett, icke till följd af omild behandling, men dagen var solvarm och deras egen liflighet större, än som egentligen plägar vara fallet med skjutshästar. — Sä-å, mina bruntar, sä-å! pratade skjutsbon- den, då de lika krokiga som höga backarne voro till- ryggalagda; och dervid höll han in tömmarne, för att låta hästaine pusta ut ett ögonblick. Inuti suffletteu satt blott en person, en man om- kring fyrtio år. Alltsom han färdats fram genom Östergötland, hade lian beundrat anblicken af de bör- diga, böljande fälten, men också med forskande ny- fikenhet underlättat sig om namnen pa de ställen, han ilat förbi, och de historiska sägner, hvilka der- om ännu kunde fortlefva i allmogens hågkomst. Han hade nyss hört berättas anekdoten om Löfstad, Ek- näs och Stjernorp; och då skjutsbonden nu syntes vilja hvila de trötte hästarne, hoppade han ur vag- nen, för att pä närmare håll, och kanske med större intresse än eljest, betrakta det furstliga herresäte, hvilket höjde sma resliga, grå stenmassor strax till höger om honom. Inom ett ögonblick stod han pä borggården. Med begärlig uppmärksamhet betrak- tade han byggnaderna och den vidsträckta, sandade gården. Bom platsen emellertid var folktom och nägra önskliga upplysningar ej stodo att erhålla samt hans tid var kort, närmade han sig hufvud- byggnaden, krökte af till höger pä en gängstig nära ilygelbyggnaden och begat sig till den a andra sidan slottet belägna egentliga parken, för att äfven kasta en blick öfver den. Dess höga, lummiga träd prun- kade nu i sommarens högsta prakt. De grönskande kronorna knöto sig tillhopa, uppburna af sina stam- mar såsom af pelare, luftiga svalkande livalf öfver lians hufvud. Dä han kom till en korsgång, stan- nade han och altog sin hatt. Af det djupa andedrag han drog, och hvilket högt häfde hans bröst, var dtt tydligt att han med en frisk mans hela vällust njöt doftet af den svenska sommarens helsosamma, blom- steiångande behag. Han gick snart vidare. Gång- stigen krökte .sig ned utför en backe. Han följde den. Hunnen utföre backtn, upptäckte han till ven- ster om sig en liten berså, anlagd liksom på, en holme, ty platsen var omgifven at en förbiflytande, sling- rande bäck. Öfver bäcken ledde en grönmålad, en- kel, men smakfull brygga. Da han inträdde i ber- sän, stod han framför ett monument af marmor, pä hvars ena sida han fann en medaljong med riksmar- skalken grefve Axel von Forsens bröstbild, och der- under följande inskrift: I. DESSA. NEJDER. DER. HAN. FORDOM. NJUTIT. VÄNSKAPEN. OCH. FRIDEN. SKALL. HANS. SKUGGA. MÖTAS AF. VÄLSIGNELSE. OCH. TÅRAR. — Hans dygder? upprepade han med tviilande, nästan hånande uttryck. Stämman var en djup bas. — Hvilken lögn! tillade han derefter. Och med ett likgiltigt förakt vände han sig ifrån monumentet och aflägsnade sig. Denna tilldragelse gjorde ett djupt intryck pa de nyss samtalande. Främlingens upjiträdande, hans utseende, hans gång, och slutligen de ord, han yt- trade, och den röst, hvarmed de uttalades, allt detta öfverraskade dem. Framför allt uppskakades det åldriga fruntimret af det härda omdömet öfver Fersen. Hon resto sig upp. Man såg på den förtöniade ställningen, den stolta pannan, den brinnande blicken, att hon fattat ett bestämdt beslut. — Dessa papper tyckas ha tilldragit sig er upp- märksamhet, vill ni taga kännedom om dem? frå- gade hon. — Oändligt gerna! Det skulle vara mig särde- les kärt. — Ni har penna, vill ni, pä det sätt ni finner lämpligast, framlägga dem lör allmänhetens ögon? Fersens minne måste sta rent. — Gerna! — Ni har icke origtigt bedömt Fersen. Han var en ädel, en fosterländskt sinnad man; men hans tid var ute. Han hade icke allenast öfverlefvat sm tid, utan äfven sig sjelf. Så länge det ridderligt ädla i en mans tanke- och handlingssätt törtjenar menni- skors aktning, skall likväl Fersen och hans minne alltid förtjena det. Förstod han icke hvad det om- kring honom uppväxande slägtet ville, frågar jag om det då ännu rigtigt förstod sig sjelft? Och var han äfven någon gång svag, spörjer jag om någon kan SVARTA HANDEN. ROMAN C. F. RIDDERSTAD. FuhSTA DELEN LINKÖPING 1890, ÖSTGÖTA CUKRESPONDENTENS liOKIttYCKEKI.