Titel: Östgötaposten
Datum: 1897-03-12
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD Bengt Hägge ÖST6ÖTA-P0STEN E(?are och förlågear". Aktiebolaget Ostrfta Corngpondentenj Booktryckeri, Verkställande direktör: Tteåx Hammavratrfla. I\:r 11 Prenumerationspris: För helt år kr. IsSO, för tre qvarUl kr. 1,15, för hälft år 0,85 och ett qvartal SO öre, postbetordriiigsalglftui itiberäknad. Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 12 Mars. Annonsprie: Pr petitrad 8 Öre; från främmaode orter 10 öre. Utländska annoi.ser 15 Öre. FörJofoings-. vigsel- och födelseanoonser 75 Öre; dödsannons 1: 50. . i LöSDUmaaerpris 5 Öre- Östgöta Correppondentens Boktryckeri i Linköping. \ 1807. Aktiebolaget Periodens välkända BOMULLSGARN, enkelt och tvinnadt, såväl oblekt som blekt och färgadt _________ rekommenderas._______tuam> Cunard-Linien, , ._. inoehafvare af verldsrekordet för snabbaste resan 8fver Atlanten, ■sF" Hr 5 dagar, 7 timmar, 23 minuter, TBB "981 erbjuder an*bh och beqväai ötver-esa till Amerika med nya dubbelpropeUerångare, hv»r- dera om 636 fots längd, 12,950 Reg.-ton och 30 000 Hästkrafter, d- största ock snabbaste pa Atlanten. Palats- >ch Expressangarne "Campania*. Etruria , "Lncania" och Tmbria" afgå från Liverpool till Sew-York m,diacai.de lista, 2:dra och 3:lje klans pasaagerare. Utmärkt» ångare aigå bvarie vecka frän Liverpool till Boston. Från Göteborg sker afresan Onsdagar och Fredagar, från Liverpool Tisdagar, Tors- dagar och Lördagar hvarigenom onödigt nppebåll i England nndvikes. Ob».! Hela resan emellan >'evr-York-Göteborg gjord på 8 dagar 1 timme. Mycket lörbättrad iidjrklass med slutna hytter tor lam jr i i, 4, ti, 8 pers. finnes. Vidare m.-dd.!'ar: OBS. Nedsatta biljettpriser! J. Oscar R-eis, General-Agent, 28 Posteatan, Göteborg. THlAcrataHr • "fnnawl' R b.,-1 1 Arjenter önskas'. Telegratadr. -^Cunard' TillkännagUvanden. Advokat-Byrån, Linköping. Storgatan 50 (öfver postkontoret), ombesörjer rättegångar, boatrednln- «ar, lokariHerlnsar och kommla- ■lonaraappdrai; bos K. Befallmngabaf- vande m. m. Billigaste lnkassotaxa: För åraknnder, vid liqvid efter anmaning, högst oii kr. Innehafvare: v. Häradsböfding Per Arnander. (328.10) e, LiuiitaiieiE.årnaBder, ombesörjer Inregistrering ar ekono- mis-(a föreningar. mmmmmmmmmmmtm Sedan bolagets ställning det nu medgifver liar Styrelsen för Östergötlands SreatnnlBrsak- rlBpkOlag beslutat att frän den 14 Mars 189? ytterligare nedsStta premierna och äro de bestämda till: för hästar: 2 3 proc. för år, 173 proc. lör 3 qv , 1.15 proc. för halfår och 0 58 proc. för 1 qvartal samt för nötkreatur: 2 5 proc. för år och qvartalspremierna resp. 1.88 proc., 1.25 och 0 63 proc. Ingen bör numera underlåta att, mot en jemförelsevis ringa afgift, genom försäkring af sina kreatur skydda sig mot förlust. Intet cnnat bolag försäkrar mot så låga premier som Östergötlands kreatursförsäkringsbolag. Linköping, Försäkring genom länets Veteri- närer samt bolagets distriktsombad. (3951,102) mmmmmmmmmm FirsiksnikiliseriBieB. Aftonbladet bar i en artikel behand- lat frågan om försöksmobiliseringen och yttrar dervid bl. a.: Den extra värnpligt, som försöks- mobiliseringen kräfver för att kunna genomföras, år icke sä ringa. Den utgör, oberåknadt in- och utrycknings- tiden, 15 dagar, men krigsministern har förklarat, att med denna korta tid följa åtskilliga olägenheter, och det kan ju vara tvifvel underkastadt, hu- ruvida krigsstyrelsen år i stånd att neutralisera dessa olägenheter. Hvar om icke förlorar mobiliseringsförsöket i värde och betydelse. Den föreslagna extra värnpligten år ett stort ingrepp ej blott i hvarje en- skild beväringsmans förhållanden, syn- nerligast då han under tiden för mo- biliseringsförsöket skulle erhållit en- dast 20 öre om dagen, utan ock i den landsändas näringslif, som berores af detsamma. Om man antager, att 10,000 värn- pligtige — hvilket ej torde vara en lör hög siffra — skulle inkallas, och skattar deras nettoarbetsförtjenst till i medeltal 1 kr. pr man och dag, och om man vidare antager, att vapenöf- ningstiden med in- och utrycknings- tider och öfrig tidsspillan uppgår till 20 dagar, åsamkar försöksmobilise- ringen enskilda en förlust af 200,000 kr. Derifrån bör dragas de 20 örena eller tillsammans 40,000 kr., hvadan återstår 160,000 kr., eller 16 Kr. pr individ. För mången, ja för flertalet år detta belopp en betydande tunga och spelar en stor roll i den mindre bemedlades hushållning. För en stor del torde ofvan upptagna arbetsför- tjenst vara alldeles för ringa, så att i sjelfva verket den förlust, hvaraf de till mobiliseringen inkallade bevärings männen komma att drabbas, uppgär till vida högre belopp. Visserligen förutsätter krigsmini stern, att de, som skulle bafva syn- nerligen stort men af deltagandet i för- söksmobiliseringen, skulle från inkal- lelse befrias. Men huru skall någon rättvisa i sådant fall kunna skipas? Det kan vara lika angeläget för den fattige arbetaren att åtnjuta sådan befrielse som för t. ex. den burgne affärsmannen Krigsministern lemnar ej den minsta antydan om hvilka fak- torer i detta afseende skola tagas i betraktande, hvilka förhållanden som skola loranleda befrielse från inkal- lelse eller ej. Detta skall utan vidare öfverlemnas åt k. m:t att bestämma. Men med allra bästa vilja i verlden torde man icke kunua skipa full rätt- visa, utan man kommer att uppdraga godtyckliga gränser för ifrågavarande befrielse, helt naturligt för öfiigt, då man skall utfärda förordningar på principen: olikhet inför lagen. Att näringslifvet i de landsdelar, som beröras af försöksmobiliseringen, kommer att lida intrång och skada, ligger i sakens natur. Om de trak- ter, inom hvilka en arméfördelning skall mobilisera, helt plötsligt finna sig för en tid af 20 dagar beröfvade 10,000 par armars arbetskraft, kan detta synnerligast under sommaren föranleda ett så våldsamt afbräck i den jordbrukande befolkningens eko- nomiska förhållanden, att enskildes ekonomi deraf kan taga mycken skada. Om en verkstad eller fabriksinrätt- ning, som inom bestämd tid skall full- göra kontrakterade leveranser, oför- modadt ser sin arbetsstyrka reducerad, hvilket obehag kan icke detta komma att föranleda! Dessa exempel visa, huru ingripan- de i de enskildes borgerliga förhål- landen den föreslagna lagen om för- söksmobiliseringen verkligen är, hvilka ekonomiska olägenheter den i tillämp- ningen otvifvelaktigt kommer att föra med sig. Om man mot hvarandra väger: å ena sidan den militära vinst eller det utbyte i militäriskt hänseende, som skulle vara att hemta af en försöks mobilisering med en arméfördelning, och å andra sidan de ekonomiska ölä- genheter och uppoffringar, som de in- kallade värnpligtige och de trakter, inom hvilka dessa äro bofasta, komma att vidkännas, är det alldeles icke gif- vet, att den militära vinsten (statsän- damålet) uppväger enskildes materiella förluster. Nybevillningsförordning. En hvar skall uppgi/va sin inkomst. Om ny bevillningslörordning jemte instruktion för taxeringsmyndigheter- na har i lördags k. proposition aflem- nats till riksdagen. Den k. proposi- tionen, är som redan ryktesv lsomfor- malts, byggd på sjeltdeklaration. Bevillningen för fast egendom skall utgå med sex öre för 100 kr. af jord- bruksfastighet och fem öre lör 100 kr. af annan fastighet och frälseränta. För behållen inkomst af kapital eller arbete skall bevillning erläggas med en för hundra af inkomstbeloppet. Bevillning erlägges icke för årsin- komst understigande 500 kr. Under 1,200 äro 450, under 1,800 äro 300 kr. fria från bevillning. Bestämmelserna om sjeltdeklaration gå, i korthet refererade, hufvudsak- ligen ut på följande: Skyldiga att utan särskild anma- ning på heder och samvete afgifva uppgifter till ledning vid taxeringen skola — utom verk eller bolag som är med k. m:U oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig kontroll, hvilka alla redan nu, såsom bekant, hafva sig sådan skyldighet ålagd — hädanefter derjemle vara: l:o egare eller innehafvare af fastighet af minst 5,000 kronors taxeringsvärde: 2:o an- nan skattskyldig, som under näst föregående år uppskattas för eller åt- njutit minst 1,000 kronors inkomst af kapital eller enligt lag är pligtig att föra bandelsböcker. Denna uppgiftsskyldighet skall, om förslaget antages, inträda år 1898. Den skall för egare af j ordfastighet afse egendomens areal i åker, äng samt skogs- och betesmark, hvarje egoslag för sig, samt om möjligt egen- domens genom ordentlig gradering kända innehåll i fullgod jord af sag- da egoslag, äfvensom årliga arrendet lör utarrenderad egendom. Egare eller innehafvare af annan fastighet — så- ledes äfven fastighetsegare i stad — skall uppgifva markens eller tomtens areal, dera uppförda byggnader och deras brandförsäkringsvärde, årlig hy- ressumma för uthyrd egendom samt hyresvärdet på af egaren sjelf begag- nad, till andra uthyrd eller utan hyra upplåten egendom. Samtliga dessa fastighetsuppgifter skola sedermera afglfvas endast hvarje femte år. Ärligen deremot skall hvarje an- nan uppgiftsskyldig aflemna uppgift å den inkomst han åtnjutit af kapi- tal eller af rörelse, för hvilken han enligt lag är pligtig att föra han- delsböcker. Dervid skall, beträffande inkomst af rörelse eller yrke, som drifves på två eller flere orter, sär- skildt angifvas, huru enligt den skatt- skyldiges åsigt det beskattningsbara beloppet bör fördelas på en hvar af de orter, der inkomsten bör beskattas. Uppgiften skall affattas skriftligen enligt faststäldt formulär. Den som under föregående året taxerats för inkomst, som sammanlagdt icke upp- gått till 1,800 kr., skall dock, så vida nan ej är pligtig att föra handelsböc- ker, ega att muntligen lemna de för taxeringen erforderliga upplysningar- ne. Den skriftliga uppgiften kan in- skränkas till ett summariskt angif- vande af det föregående årets behåll- na inkomst af kapital. Underlåter någon uppgiftsskyldig att inom stadgad tid afgifva föreskrif- ven uppgift, förlorar han rätten att fullfölja talan i fråga om taxerings- värdet å den fastighet eller beloppet af den inkomst, som uppgiften skolat afse. Har anmaning att fullgöra upp- giftsskyldigheten icke hörsammats, skall den försumlige, i fall uppgiften skolat afse inkomst af kapital eller rörelse, bota ett belopp, som svarar emot tio procent of den bevillning, som pdfö res honom. Granskningen af de inkomna upp- gifterna skall verkställas endast af berednings eller nämnds ordförande med biträde af en ledamot. Vid granskningen i taxerings- och pröf- ningsnämnd må dock jemval veder- börande kronoombud vara tillstädes. För uppgiftens innehåll får icke inom beredningen eller nämnden vidare redogörelse lemnas, än som för taxe- ringen oundgängligen erfordras. Finansministern uttalar i sitt anfö- rande till statsrådsprotokollet den mening, att genom sjelfdeklarationen torde bevillningen af inkomst (sär- skild! af kapital) ej så litet stiga. Erfarenheten från Preussen, der sjelt- deklaration infördes 1891, har nämli- gen gått i den liktningen. I den föreslagna nya bevillnings- förordningen förekommer en nyhet. som saknar motsvarighet i nu gäl- lande bestämmelser, nämligen efter- taxering. I fall någon skattskyldig lemnat oriktig uppgift och derigenom från taxering undandragit inkomst, så skall vid den taxeringsförrättning, då kännedom erhålles om sådant svik- ligt förfarande, den skattskyldige sär- skildt taxeras tor den inkomst, hvar- för bevillning till följd af berörda för- farande icke blifvit påförd. Den som lemnat den oriktiga uppgiften får bota ett belopp motsvarande 5 gånger den bevillning, som undandragas kronan. Sådan eftertaxering skall ske inom tre år, och bevillningen påföres döds- bo, ifall den skattskyldige aflidit. Jernvägen Eksjö—Kisa. K. bfhde tillstyrker koncession. Ofver kammarherren Carl Ridder- borgs och öfversten Aug. Åstrands m. fl:s ansökning om koncession å jernvägsanläggning med 0,890 meters spårvidd från Eksjö till Kisa har läns- styrelsen, efter det invånarne i de orter, genom hvilka jernvägen var afsedd att framdragas, lemnats tillfälle att yttra sig angående jernvägens nytta, algifvit yttrande af hulvudsak- ligen följande lydelse: På sätt af koncessionsansökningen framgår är ifrågavarande bana afsedd att utgöra en fortsättning af den till- tänkta smalspåriga banan mellan Lin- köping-Nykil—Kisa, å hvilken se- nare bana k. blhde emellertid uti skrifvelse den 30 December sistlidet år afstyrkt koncession, enär den bred- spårigå banan Linköping-Kisa— Vimmerby, hvarå koncession samti- digt begärts, synts länsstyrelsen ega större betydelse uti en del afseenden, närmare angifna uti berörda skrif- velse. Ehuru, derest sistnämnda bana kom- mer till stånd, det skulle vara för- månligare om den nu ifrågasatta jern- vägen, såsom sammanbindande två bredspåriga jernvägar, hade liknande spårvidd, anser sig länsstyrelsen i allt fall, då banan kommer att dra- gas genom trakter, som måste anses i behof af bättre kommunikationer än de nuvarande, samt intresset för jern- vägens erhållande synes vara stort, böra tillstyrka koncession dera, un- der förutsättning att erforderliga me- del för dess byggande kunna erhållas. Riksdagen och jordbrukets intressen. Det är allt sedan det nya represen- tationsskicket infördes en gammal be- skyllning, att riksdagens gifna landt- mannamajoritet skulle drifva intresse- politik, d. v. s. i främsta rummet till- godose jordbrukets fördelar. Man behöfver dock icke blicka djupt in i de senare årens riksdagshistoria för att finna ohållbarheten af en slik beskyllning, skrifver Hels. P:n. Ty om man undantager några få frågor, såsom grundskatternas aflyftande, skjutsningstungans jemnare fördel- ning, en ganska obetydlig lättnad i indelningsverkets börda samt några reformer och anslag till jordbruksnä- ringens bästa, bvilka intet civiliseradt lands representation, hur den än månde vara sammansatt, skulle kunnat un- derlåta, enär jordbruket obestridligen är vår vigtigaste näring, så är det för- vånande litet riksdagen uträttat för modernäringens upphjelpande. Ja, vi gå till och med så långt att vi påstå, att vår riksdag, trots landtmannama- joriteten, med skäl kan tillvitas en allt för stor likgiltighet och lojhet gent emot jordbrukets lifsintressen — eller ock bristande blick för dessa in- tressens kraf. Exemplen ligga ej långt borta och vi skola gripa några i högen. Sedan mer än tjugo är bar det va- rit en inom jordbrukskretsar känd och erkänd sanning, att saknaden af ett särskildt departement inom regerin- gen för jordbruks- och dermed sam- höriga frågor varit till stort men för det svenska jordbrukets utveckling. Men har det varit möjligt att ge- nomdnfva en sä enkel och nyttig re- form? Ingalunda. Och likväl ha dock gång efter annan väckts motioner i sådan riktning, understödda till ocb med af regeringen. Vi skola ej nu, beröra tullstriden, hur frestande det än kunde vara att i detta sammanhang visa huru länge och envist en majoritet af landtmän spjernat emot en skyddslagstiftning, hvilken bäde sunda förnuftet och er- farenbeten betecknat som en lifssak för den svenska jordbruksnäringen. Men vi skola ur just innevarande riks- dags allra färskaste näringspolitik framdraga ett par exempel, som icke alls beröras af tullstriden, men hvilka dock torde tala ett oförtydbart språk betråffanoe landtmannapartiets "jord- bruksvänlighet". Andra kammaren bar med 142 rö- ster mot 54 afslagit k. m:ts begäran att anslaget till mejeri-institutet å Alnarp måtte höjas från 8,000 till 10,000 kr. Hvad gäller frågan här? Jo, bere- dande af tillgångar för att vårt enda vetenskapligt drifna mejeriinstitut skulle kunna följa med sin tid, spe- cielt beträffande den bakteriologiska delen af den moderna rnejeriveten- Xlossbdturförmiuqen, som tagit till Sin uppgift att befordra ett af vårt lands mest brännande jordbruksintressen, det nämligen att för kultur öppna de ofantliga vidder af mossmarker, som finnas inom alla provinser af vårt land och hvilka utgöra verkliga "sparbös sor" lör växtnäringsämnen, som det endast behöfves en på vetenskapliga grunder fotad kultur för att öppna. Och i sådant syfte har Mosskulturför- eningen redan utfört ett storartadt, lyckosamt och fruktbärande arbete. Men för att ytterligare utveckla denna riksgagnande verksamhet ansåg sig föreningen behöfva begära en höjning af sitt årsanslag från 13,500 kr. till 15,000, en begäran, som, då den ej uppmärksammades af regeringen, för- des under riksdagens pröfning af en- skild motionär. Nu skulle man väl tro att en så måttlig och på en för landets jord- bruksintressen i hög grad gagnande verksamhet grundad anslag.-höjning med nöje skulle bifallits af riksdagens landtm annamajoritet. Ingalunda. Med 119 röster mot 76 afslog an- dra kammaren hvarje höjning af moss- kulturföreningens anslag. Det skulle vara lätt alt framdraga ytterligare bevis pä riksdagens bri- stande omvårdnad om jordbruket, men det sagda må vara nog. Det är fullt tillräckligt att visa att jordbruket in- galunda är någon "smekunge" hos landtmannamajoriteten inom riksda- Vi skola städse vara de siste att klandra en förnuftig sparsamhet med statens medel — detta till och med då uppsjö råder i statskassan — meu en sparsamhet som söker knappa in 2,000 kr. på anslaget till en institu- tion, som arbetar för att en industri, smörtillveikningen, hvilken årligen gif- ver landet 50 millioner kr. i inkomst, måtte hälla jemna steg med andra på verldsmarknaden konkurrerande län- ders, en sådan sparsamhet anse vi ej blott i hög grad förkastlig utan rent af löjlig. En dylik trångsynthet kan väl svår- ligen förklaras såsom beroende på lik- giltighet för modernäringen utan sna- rare på en sorglig oförmåga hos re- presentanterna — sjelfve jordbrukare — att inse hvad frågan gäller Men kan landet vara belåtet med ett dylikt sätt att — ötva sparsam- het? Vi betvifla det. Ett annat exempel! Vi ega inom landet en lörenin. Länet och stiftet Kreatursförsäkringen. Vid styrelsens för Östergötlands krea- tursförsäkringsbolag sammanträde d. 9 d:s, det sista sammanträdet under rä- kenskapsåret, beslöts att utanordna följande skadeersättningar: Till E. BotmBtröm, Opplunda. Sunds soc- ken, för en häst 272 kr; till A P. Anderson, Lnotan, Vibv s n. för en do 17u kr tillAlfr Anderson, Hörby, do. för en do JSO kr ; till F. Lindskog, B åstad. St Lars, för en d:o 100 kr.; vårdsbergs egendom, för ett föl kr. 48: 50-, till J A Karlson. Vafversnnda. lör ett do kr. 48: 50; till J O. Samuelson, Sät- tona Kaga, lör ett nötkreatur kr. 92:64; till Anna L Peterson, Höckeläng, för ett do kr. 62: 40; till F. V. Svensons sterbbus, Haninge torp, för en do 188 kr ; till S. L Svenson, Åtvidaberg, för en häst 85 kr. Tillsammans kr. 1,457: 04. Försäkringsåret, som utgår den 14 dennes, har varit särdeles gynsamt, utvisande ett öfverskott af omkring 3,600 kr. sedan alla omkostnader blif- vit guldna, bvilken summa tillägges reservfonden. Nyforsakra.de hästar under året äro närmare 700 st., med- förande en ökning i försäkringssum- man af omkr. 180,000 kr. Vid gödboskapsutställ- ningen i Linköping d.|9 d:s utdela- des följande pris: Första priset (silfvermedalj och 50 kr.): For en ko kabinettskammarherren frih. tr. liSgerfelt, Lagerlunda Andra priset (bronsmedalj och 30 kr): För en qv ga G. IVltei pe . Sirömbbto: för en k A. Andersson. L nghero.» Tredje priset (15 kr.): För en ko d:r M v. Feili'z*n, Åkerstad; för en ko d-.o d:o; för en qviga P Hjort, Sandbacken för en ko Ånvä- ga gård: för en kö M. P Carlsson, Ekholmen; för en qviga £ Segerstéen, Malms; för en ko O. Be. g. Normstorp; för två oxar A. Sand- qvist. Tolåsa. Tillförseln var god och afsättningen lilhg. Prisen voro pr kilo lefvande vigt: För feta qvigor och stutar 33—40 öre, för oxar 30-35, för tjurar 30—40 öre. Smålands hypoteksför- eninps stämma i Vexiö i mån- dags och i tisdags,, hvilken väntades bli rätt orolig, afiopp heller icke i allde- les vanligt lugn. Deltagandet i den- samma var ovanligt talrikt. 124 del- egare voro personligen närvarande, men det beräknas att de representerades antal uppgått till omkr. 600. Ej min- dre än tre till ordförande för stämman föreslagna personer aisade sig. Slut- ligeu åtog sig major Krusenstjerna å Åryd att fungera i nämnda egenskap. Redan fullmaktsgranskningen gaf an- ledning till diskussion. Vedeibörlig decharge beviljades emellertid, och oppositionen mot den nuvarande direk tionen besegrades, ehuru majoriteten var ringa. Sålunda föll förslaget om direktionens ombilduing månatlig låne- rörelse m. m. Det beslöts, att kom- missionsaustalten framdeles skall indra- gas. Till verkställande direktör etter frih. E Wrede utsågs majoren frih. H. Lilliecreutz på Hänger. Det Taubeska målet. uö;ockho.mstidniugeu" meddelar, att fru Bjt:y Taube v. Block till Stock- holms rådhusrätts fjerde aldelning ut- tagit stamning å (röken Helga Fäger- ekiöld med yrkande om ansvar enligt Ii kap. 7 § strafnigen. Dessa lagrum handla om den, som muntligen eller i skrift beljuger annan, ity att han af arghet pådiktar honom brott eller visst slag al brott. Kreatursmöten i Rim- forsa. På framställning i enlighet med af Tjärstads, Kettilstads och Vårdnäs socknars kommunalstämmor fattade beslut om inrättande af krea- tursmöten vid Rimforsa. har k. befhde förordnat att i närheten at Rimforsa gästgifvaregård, å plats som af Tjär- stads kommun anskaffas och upplå- tes, må årligen å 3:dje helgfria freda- gen i April och September månader anordnas kreatursmöten med vilkor bland andra att jemte kreatur endast landtmannaprodukter och i orten till- verkade alster af hemslöjd får till salu hållas. Antagna barnmorskelär lingar. För instundande lärokurs vid barnmorskeundervisningsanstalten i Stockholm har medicinalstyrelsen till lärlingar antagit fröken Linnea Hedvig Lindström från Ö. Stenby skola och fröken Anna Maria Vann- stedt från Linköping. Öfriga ansökningar om lärlingsplats har medicinalstyrelsen afslagit i brist på utrymme vid läroanstalten. Trädgårdsstudier. Landt bruksstyrelsen har föreslagit tråd- gårdsdirektör K. A. Sundius till er- hällande af 500 kronors reseanslag för studier i utlandet. Att läslusten ökats i en alldeles otrolig grad på senare åren, är ett faktum, som från alla håll be- kräftas. Nyligen anfördes från Jemt- land att tidningarna i den provinsen på 12 år sett sin spridning fördubblas. Har i Östergötland har sedan början af 1880-talet länstidningarnas spridning liodubblalf, ty ifrån att på den tiden spredos genom postverket omkring 2,000 ex. af länets tidningar uppgå nu samtliga länstidningarnas post- upplagor till inalles omkring 20,000 exemplar. En högre folkskola for Tranås köping och Säby socken ge- mensamt är en plan, som sedan nå- gon tid varit i görningen, och på hvars förverkligande man arbetar i intresserade kretsar. Det är emeller- tid vanskligt att förutspå, hvilket mottagande förslaget, om man, som antagligt är, väcker ett sådant, skulle röna, skrifver vår Tranåskorrespon- dent. För mordbrand har häk- tats och iniörpassats till Vesterviks kronohäkte arrendatorn Carl Viktor Nilsson i Enghult, Gladhammars soc- ken. Ladugarden vid Enghult ned- brann d. 18 Dec. och misstankes N. ha anlagt elden. Styf räfskytt. Förutom di- verse annat villebråd har en af Trän- äsortens väldigaste nimrodar hr Hylt- berg, enligt uppgift, förpassat oj min- dre än 28 micklar till sällare jagtmar- ker under denna vinter. Men så bar ock tillgången pä dessa djur varit och är fortfarande synnerligen riklg der i orten. Gyllenstlernska graf- ven i Vadstena klosterkyrka, utom hertig Magnus' numera den enda upphöjda graiven i kyrkan, kommer att restaureras, och är arbetet der- med redan påbörjadt. Det bekostas af en ättling, godsegaren frih. N. N:n Gyllenstierna, som lemnat der- till erforderliga penningmedel, berät- tar Östg.-Kuriren. Ångaren Carl Johan, hvil- ken trafikerar sjön Sömmen inseg- lade under 1896 kr. 12,906: 47 och lemnade en nettovinst af 1,601: 51, hvilken summa skall användas till en ny pråm. Ångfartygsaktiabolaget Sömmen har valt till styrelse för in- nevarande år grosshandlaren R. Bur- chni-dt, Tranås, sågverksegaren J. Holmberg samt sågverksförvaltaren A. C. Steineck, Sömmen. Linköpings postkontor, Postmästaren i Linköping K. J. West- man har erhållit tjenstledighet från och med den 1 Mars till och med den 31 Augusti. Till vikarie bar fbrord- nats kontrollören E. Lindh, hvars be- fattning uppehälles af postexpeditören K. E. T. Lundgren. Lunnevads folkhögskola hade i lördags en högtidsdag. Det vai deu årligen firade "nordiska festen", som då gick af stapeln för detta år. De yttre anordningarna med gran-ocb flaggdekorationer, marschal er kring gårdsplanen m m. voro desamma som vanligt, men deltagandet i festen var i år till och med större än annars p agat vara fallet vid dessa i allmän- het särdeles talrikt besökta högtider. Festprogrammet företedde heller in geu större afvikelse trän regeln Före- drag ho los af skriftställaren E Sven lén om de politiska förvecklingarna på Balkanhallöu allt ifrån tutkarnes törsta uppträdande i Europa till och med Kretaupprorets senaste händelser och den derat skapade storpolitiska ställ- ningen; och at kommistern R Peters- sju om seder och bruk från kroppås- ätugutiden (våra läsare torde erinra sig de i denna tidning synliga skildrin- gar deraf). Minnestalet hölls, som öfiigt, f folkbögskoleiöreståndaren H. Odhner sjelf och rörde sig uteslutande om Louis de Geer. För öfrigt interfolierades med sång mellan talen, ej blott unison, utan äf- ven qvartettsång af Skärkindsqvar- tetteu. Före den egentliga festens början hade folkhögskoletörbundet samman- träde och valde dervid, sedan ansvars- frihet för förvaltningen under sistlidet verks imhetsar beviljats, till styrelse för innevarande år hrr H. Anjou, Fin- spong, G. Andersson, Veta, ,1 Jaensson, Dagsberg, D. Johnsson, ö. Tollstad, och T. Jakobsson, S:t Lars. Försök tlU Inbrottsstöld begicks natten emellan den 4 och 5 d:s i Ulrika hos handl. A. J. Salo- monson, hvarest ett fönster å ett ma- gasin inslogs, men som detsamma var försedt med jerngaller innanför, så kunde tjufven ingenting komma åt, utom en del vigter, som befunnos utkastade här och der på gården. Då det ej lyckades för tjufven att få tag i något mer här gick han öf- ver till handl. Hugo Carlsons lokal, i hopp om bättre byte, men misslyc- kades äfven på detta ställe, der nan öppnade ett skafTerifönster och med en sked åt smult i en der innanför befintlig burk samt äfven utplockade en del matvaror, som till det mesta gjorde honom sällskap på hans kan- ske för hastigt påkomna afresa. En dagen förut på platsen synlig luffare tros hafva gjort inbrotten. Häktad för stöld. (N. T.) På begäran af polismyndigheten i Örebro häktades i Norrköping i fre- dags ogifta Maria Julia Rosmark från Örebro. Hon är född den 22 Maj 1880 i närheten af nämnda stad samt är nu misstänkt att hafva föröfvat en stöld af skodon i Örebro. Landsstaten. K. befhde har förordnat hofrätts e. o. notarien Ver- ner Lundgren att, under kronofogden O Åberg för helsans vårdande med- gifven tjenstledighet, en månad från och med den 8 dennes, uppehålla kro nofogdetjensten i Kinda och Ydre hä- rads fögderi. Norrköpings arbetare" ening hade i söndags samman- träde, hvarvid till föreningens prof- ning för tredje gången framlades ett af utsedde komiterade utarbetadt förslag till ombildning af föreningens organisation. Det blef dock efter en stunds diskussion förkastadt, hvadan löreningens verksamhet fortfarande kommer att gå i de gamla hjulspå- ren Sammanträdet var fåtaligt be- sökt, trots en så pass vigtig fråga förelåg till afgörande. Stapelstadsfrågan i Mo- tala. I detta ärende nar såväl ma- gistraten i Motala som kon. befhde afgiivit yttranden och tillstyrkt an- sökningen, den stadsfullmäktige för- klarat sig vilja vidhålla äfven om to- lagsersättning ej beviljas. Magistra- ten anser dock att staden innan an- sökningen aflåtits bort utreda förnål- landet,Kuruvida Göta kanalbolag, som eger hamnen med hamnområdet, kan vara villigt att upplåta hamnen samt plats denntill för uppförande af tull- kammare. Lånsstyrelsen anför att den lifaktighet, som isynnerhet un- der de senaste åren visat sig uti in- dustri- och affärsverksamheten i Mo- tala och dess omnejd, samt stadens mindre vanliga framåtskridande i all- mänhet, vill synas länsstyrelsen tala väl för nådigt bifall till ansökningen, för så vidt, hvilket länsstyrelsen hål- ler för troligt, ofverenskommelse kan träffas med Göta kanalbolag om ham- nen och hamnområdet. Återigen förgiftning? Den 2 dennes aned 23-åriga Emma Char- lotta Wärnberg i Stommelstomma. Qvar- sebo, efter ett par dagars sjukdom och efter att halva framfodt ett foster i femte eller sjette månaden. Med an- ledning af dessa omständigheter har t. t. kronolänsmannen V. Brattberg un- sökt orsaken till Värnbergs död. Som den aflidna icke nämnt något om sitt hafvandeskap eller att hon intagit gitt och spår efter sådant ej heller anträf- fats i den dödas gömmor, kunde emel- lertid icke genom polisundersökningen dödsorsaken utrönas, utan har k. befhde torordnat provinsialläkaren A. Håkans- son i Söderköping att obducera liket. Sjukdomssymptomen och kroppens gula färg tyda dcck på fosforförgiftning. Wärnberg hade åtta dagar förut hem- kommit till sina föräldrar från tjenst i trakten at Stockholm ocb dog hemma. Brunnen ångsåg. I ångså- gen vid Bråbo, Kristdala socken, ned- lades arbetet på middagen den 3 ds. På torsdags morgon skulle man få afhemta en del maskiner o. d., då man fann sågen liggande i ruiner, sedan den under natten nedbrunnit, som man tror till följd af mordbrand. Sågen, som tillhörde hrr P. Cedergren och Oscar Bergqvist i Mönsterås, var oförsäkrad, meddelar Oscarsh.-Posten. 556 gen, herr baron, och försvara er sak vid herti- gens sida. — Man vägrar mig tillträde. — Sänd då Liljensparre. Han skall med kraftig vältalighet nedrifva alla de svepskäl, Armfelt upp- ställer. — Ingen får komma dit in. — Ah! — Ställningen är betänklig. Vincent gick ett hvarf omkring bland "grupperna. — Man måste handla. I 'gonblioket tål ej det ringaste uppskof. Reuterholm vred sina händer, nästan förtviflad. — Den kungliga familjens medlemmar, furtsatte Vincent, nekas väl ej tillträde till konungen. — Bara fruntimmer — hvad skall ett fruntim- mer göra der? -- Verka för oss. — Dertill har ett fruntimmer ej mod. Vincent vände sig till prinsessan, som af vak Lade tillfället att uppfylla sitt löfte. — Ers höghet, är ni beredd att verkligen göra mig en tjenst? — Ja, min herre. Begif er dä dit in i kabinettet. — Dit.' — Ni skall der träffa konungen, ei brorson, hertigen, er bror, och Armfelt. — Hvad skall jag göra der? — Ni skall lemna Armfelt denna karneolsnng. — Intet annat? — Om han frågar er om någonting, behöfver ni blott s\ara Aachen. Ni nekar mig ju icke att upp- fylla denna bön? Prinsessan dröjde en stund, betänksamt betrak- tande ringen. — Jag gär, svarade hon derefter. Når hon framkom till kabinettsdörren, ville dra- banten hindra henne att gå vidare, men för en be- fallande åtbörd drog han sig tillbaka, och hon steg in. Utan att någon kände, hvad Vincent yttrat till prinsessan, hade tilldragelsen ej undgått att göra ett visst uppseende. 1 följd al omständigheterna för ögonblicket spände den ännu mera uppmärksamhe- ten. Man talade och hviskade icke nu, endast blic- karne möttes frågande. Otålighet lästes i alla an- letsdrag. Tystnaden var qväfvande. Framför allt var detta fallet med det reuter- holmska partiet. Det var nedslaget, emedan det trodde sig öfvergUvet och lörloradt. Armfelts vänner deremot förtröstade pä sin chefs lycka och talang. De stodo för nära segern, att ej i "förväg njuta af den. En qvart — en halftimme gick. Dörren sprang åter upp till kabinettet. Då den "ppnades, klappade hvarje hjerta. Man skulle nu la veta, på hvad fet man stod till hvarandra. Konungen utträdde först, ledande prinsessan vid sin hand Af hans utseende kunde man ej sluta någonting. Men tätt efter honom följde hertigen, .»Ii vid sidan af honom giek Armfelt. Man behöfde endast kasta en llygtig blick pä dem för att gissa till förhandlingens resultat. Her- tigen såg st nit och segrande ut. Armfelt nedslagen, modfäld och vacklande. Deras utseende var af alldeles motsatt egenskap, i-mot hvad man hade väntat sig. Då Reuterholm märkte uttrycket i hertigens ansigte, hejde han sitt hufvud. Ett motsatt för- hållande inträffade med Armfelts vänner. Han be- höfde icke för dem beskrifva sitt nederlag; det stod att läsa i hans anletsdrag. 560 Armfelt. Den blessyr, som jag erhöll i seuasto lin- ska kriget, är ännu ej läkt. I flere månader har jag känt kehofvet att söka bot under ett mildare klimat, ehuru jag ej haft mod att framföra, hvad som legat mig om hjertat. — Konungens förundran ökades, men han sva- rade intet. — Hvart önskar ni då beyifva er, baron'.' flå- sade jag. — Till Aachen. — Ers höghet, inföll rieuterbolm, ni yttrade att en osynlig hand skyddande omgifver er. — Ja, jag upprepar det ännu en gäng. — Vet ni, hvem denne skyddsande nu var? — Nej. — Det var Vincent. Icke utan kekymmer erforo Armfelts vänner ut- gången af det samtal, af hvilket man väntat sig sä mycket. Partiet förstod allt för väl, att det med honom för en längre tid förlorat hoppet att bibe- hålla sin plats inom styrelsen och holvet. Nedslagna drogo de sig snart tillbaka, öfverlemnand'' fältet åt Reuterholm och hans satelliter. TJUGOSJETTE KAPITLET. Samma scen. Nya vexlingar. Gästerna drogo sig åter till de inre rummen, ■ier fruntimren upp' höllo sig. Den politiska intrig, som fiätat sig in i aftoncirkeln, gick obemärkt af damerna förbi och lemnade knappast hos herrarna något märkbart spår qvar. 553 gen ännu en gång. Ni tvekar. Haf den nåden, ers höghet, att se er om. Då hertigen såg sig om, gaf Liljensparre ett hastigt tecken till en vid dörren stående hofbetjent, hvarvid denne till hälften öppnade densamma, och man såg utanför ett led af glimmande karbiner. — Jag är beredd på allt, tillade Liljensparre. — Försummar ers höghet detta ögonblick, in- föll Reuterholm, så rycker man i det nästa den vä- sentliga magten ur edra händer: codicillen är erkänd. — Hvad du gör, yttrade hertigen slutligen, glöm ej bort, att du derför skall stå till svars inför natio- nen. Jag förlåter dig. Armfelt, som äfven märkt vakten utanför dör- ren, fann något ovanligt deri och anade en fiendtlig afsigt. — Ers höghet, frågade han, vänd till hertigen, hvad betyder denna patrull? — Det är min lifvakt, svarade hertigen honom, i det han lemnade rummet och begat sig in till ko- nungen. — Herr baron, anmärkte Liljensparre till Arm- felt, tillåt mig att bedja er om en sak. — Var sä god. — Såg ni — hertigens lifvakt? — Nåväl! — Som gammal vän vill jag bedja er, att ni noga tänker er för, innan ni uttager det steg, ni nu ämnar taga. — Jag skall ej glömma det, men kanske ni tror, att jag ämnar taga steget åt det håll, der den så kallade hertigens lifvakt befinner sig. Liljensparre rätade stolt på sig. — 1 sådant fall, fortsatte Armfelt. misstager ni er; min väg gär åt motsatt håll, in till konungen. Då Reuterholm såg Armfelt begifva sig in i kabi- C. F. Ridiiertlad. brabaittu.. /. Tu