Titel: Kalmar
Datum: 1900-12-21
<-- Sida 2 -->
-
+    
<-- Sida 2 -->
Tidningen Kalmar N:o 198 Fredagen den 21 December 1900. Kyrkotidningar från Ljungby och Hossmo. 4:dc sond. i Advent predika: I Ljungby: Högmessan, kl. 10 f.m., v. pastor Carlsson. I Hossmo: Högmessan, kl. 10 f.m., kommini- ster Johnsson. Julafton hälles bön kl. 4 e.m. i bada kyr- korna. Juldagen predika: I Ljungby: Ottesängen kl. 6 f.m. och hög- messan kl. 7 f.m., v. pastor Carlsson. I Hossmo: Ottesängen kl. G f.m. och högmes- san kl. 7 f.m., komminister Johnsson. Annandag Jnl predika: I Ljungby : Högmessan kl. 10 f.m., kommini- ster Johnsson. I Hossmo: Högmessan kl. 10 f.m., v. pastor Carlsson. Döpte: Johan Fridolf, son till statdrängen J. K. Östlund, Ölfvingstorp. Emmy Hildur Ingeborg, dotter till statdrängen J. E. Ols- son, Olofsböle. Ruth Anna Linnea, dotter till sadelmakaren K. H. Nyrén, Ljungby. Vigde : Arbetaren Karl Henrik Olof Sandberg och Anna Gustafva Gustafsson, Kinkaby. Trädgårdsmästaren Johan Herman Edmunds- son, Kjellstorp, och Maria Lovisa Petersson, Ilarby. Fastighetsägaren Olaus Danielsson, Fröstorp, Mortorps församling, oeh Anna Lovisa Andersson, Ölfvingstorp. Död : Enkan Anna Brita Karlsdotter, Köhlby, 79 år. Kyrkotidningar från Torsås pastorat. 4:de söndagen i Advent predika: I TorsAs kyrka: Högmessan, kl. 11, kom- minister Svensson. I Gullabo kyrka: Högmessan, kl. 10, kom- minister Arlin. Juldagen predika: I Torsås kyrka: Ottesängen kl. 6 f.m., kom- minister Svensson. Högmessan kl. 7 f.m., kyrkoherden Lindstedt. I Gullabo kyrka : Ottesängen kl. 7 f.m., kom- minister Arlin. Högmessan kl. 8 f.m., kom- minister Arlin. Annandag jnl I Torsås kyrka : Högmessan kl. 11 f.m., kom- minister Svensson. I Gullabo kyrka: Högmessan kl. 10 f.m., komminister Arlin. Döpte: Statdrängen Erik Svenssons i Kvilla dotter, Cecilia Ingeborg. Sjömannen J. A. Svenssons i Farslycke son, Karl Emanuel Kristian. Kusken K. Peterssons i prost- gården dotter, Hulda Maria. Sågmästaren K. E. Fransens i Torsås dotter, Ebba Char- lotta Maria. Vigde; Arb. Per Aldo Andersson i Juans- lycke och Hilda Andersson i Slätafly. Döde: Smidesarb. Per Oskar Karlsson i Strömsberg, 19 år. Undantagsenkan Gert- rud Larsson i Hvetelycke, 80 år f ■/ y v Logen "Nio S ^—«-Ä-J Carl von L.ii 20 Linné fredagen den 28 december kl. b,so Hl. Det från förra söndagen nilppVjufnn nyk^Äoluniötot ibed memug» vtti an dcn rörande maltdryckskomiténs fönlag hålles nästa söndag kl. 7 e.m. å Nybro godtemplarsal. Alla for nykterhetssakens framgång intresserade män och qvinnor inbjudas I Komiterade. Kalmar Skyttegille kallas till extra sammanträde i 8kjntpaviljongen söndagen den 23 dec., kl. 10,30 f.m. Styrelsen. En tvårumslägenhet med kök och tambur samt vattenledning i kö- ket finnes att hyra den 1 januari 1901. An- visning Fabriksgatan 26. 198 Kaffe! Kaffe! låga priser. Ekelnndh A Håkansson. Jul-Glögg T Ekelnndh & Håkansson. hos Ekelnndh & Håkansson. Tidn. Jtalmars aktiebolags Tryckeri rekommenderar sig till utförande af eleganta och smakfulla M Jul-, W Nyårs-& Visitkort Dröj ej med beställning till de sista dagarne. Badinrättningen vid Sandbäckska kakelfabriken häl- les stängd julafton. För I krona buteljen säljes Rödt och Hvitt Portvin, Golden Sherry, Samos, Muscat, Vinbärsvin, Malaga, Marsala hos Knut Löfberg. Godt Fruktvin, Persikovin säljes å 50 öre hel- och 25 öre half buteljen utan glas hos Knut liöf berg. Fin Julglögg inkommen hos Knut Iifff berg. Pel lerin s Finaste Gräddmargarin, blandadt med finaste mejerismör och prisbelönt med 8 guldmedaljer inkommer färskt nykemadt 1 å 2 gånger i veckan hos Knät Löfberg. Liljeholmens Stearinljus med 1, 2, 4, 5 och 6 pr paket, Kronljus, kulörta Spiralljus, Lyktljus, Vagnsljus. hvita och ku- lörta Barnljus billigt hos Knnt Löfberg. Kya Spelkort, Bohmans och Norrköpings, samt Killekort hos 193 Knnt Löfberg. Bet omtyckta Kaffet. kraftigt, godt och rensmakande, säljes billigt Knnt Löf berg. Prima ny Pressjäst, kraftig och god, dagligen ny och färsk hos Knut Löfberg. Smålands prestost, Uesterbottens Gräddost Sötmjötksost säljes hos Enut Löfberg. finaste Ostronanjovis fin Delikatessanjovis och skinn- och benfri do samt fin Delikatéssill i gaffelbitar bos Knnt L,öf berg. Vackra ölandsnötter, 3* Nya Spanska Nötter, H^Nya Valnötter hos Knnt l.öf berff. Senap, Ölands och Gotlands, Dansk stark senap i pa- keter samt Fransk och Engelsk senap i glas- och bleckburkar billigt hos Knnt Löfberg. KAFFE, utmärkt å 1 kr. pr kg. B. Åreskogs konknrsmassa. Tidningen Kalmar utdelas nästa måndag, julaf- ton, kl. 9 f.m. Obs.! Tryckeriet stänges kl. 12 middagen, hvarefter all expedition af tidningen upp- hör för dagen. Senaste n^ftete*. Med telegraf och telefon. Finska pressen. Helsingfors den 20 dec. Kristine stads tidning och veckotidningen Isen- maan Ystäva i Helsingfors hafva in dragits för alltid samt Pohoiskarjala Joensuu på 4 månader. Kriigcr blir ej mottagen i Byssland. Frankfurt den 20 december. Till »Frankfurter Zeitang» telegraferas från Amsterdam: Vid Krugers an- kom st till Marseille sände Kreiiger te legram till flera suveräner, bland dem ryske kejsaren, hvars svar ankom un- der det Kriiger befann sig i Diyon Dess innehåll var ett formelt tack och det var adresseradt till »herr Kroger». Den omständighet, att ryske kejsaren ej använde ordet president, gjorde ett djupt intryck på Kiiiger och hans omgifning och beröfvade dem allt hopp om att Kriiger skall blifva mottagen i Byssland. Sviter af bankskandalen i Berlin ? Potsdam den 20 dec. Direktören för Preussiche Hypoteken Actienbank kommerserådet Sanden, har häktats här på begäran af allmänna åklaga- ren i Berlin. Freden med Kina, Peking den 20 dec. Sändebuden hafva uppnått enighet i alla punkter, alltså äfven angående de af England föreslagna ändringarne. ÖpUsfea 3^J delmnjexv rekommenderar nu i dagarna inkommet ett stort och kompletteradt lager af de kända, goda Glasögonen och <£» Pincenezerna samt Konservglas, blå och grå, Teater-, Jagt-, Fält-, ber, Mikroskopet', Monoclar, Lonper, ser, Pedometrar, Baroskoper, Baro- från de billigaste till de Minimi Tlieruionietrar, Bad-, ste Miimt-Feber-Thermomet- öl, mjölk m. ni., Magneter, Turist- och Marinkikare, Tou Distansglas, LSsglas, Kompas- metrar och Tiicrinometrar, finaste, Maximi- och Fick-, Bes- och siikra- rar, Areometrar för 01 a s m ästare-Diaman- ter samt Pincenez- och Glasögonfodral, Pincenezsnodder, starka, och OBS.! allt urval uti, Sundbergs Ctablisscment. Södra Långgatan 26. _____ Den svenska nationali- tetens stora fram- tidsfråga. (Bref till »Kalmar».) Man kan tvista om olika yttringar af patriotism och deras lämplighet. Man kan tvista också om de olika möjligheterna för att bevara Sveriges politiska och nationella sjelfstän- dighet. Men huru åtskilda olika medlemmar af den svenska nationaliten än må vara antingen genom partiståndpunkt eller genom rent yttre politisk gräns — såsom fallet är med Sveriges sven skar och Finlands svenskar — så hafva dock alla ett intresse gemensamt: det svenska språket och den säreget sven- ska odlingen. Hvarje vinst för det språk vår tunga talar eller för den odling, hvari vi äro uppväxta, det är en gifven vinst för oss alla, vi må se dan vara liberale eller konservative, millionärer eller dagakarlar, Sveriges' svenskar eller finländare. Det är för en stor nationell fråga af just sådan innebörd, som man dessa dagar börjat att få ögonen öppna. Och denna fråga är af den art, att den är ägnad att samla allt, hvad svensk nationalitet heter, till enigt samarbete. Det är fråga om intet mindre än en stor, fredlig er- öfring för svenskt språk och svensk odling eller rättare om tryggandet och bevarandet af ett område, som sedan länge är svenskt, utan att vi brytt oss om att akta derpå. * * * Att under den stora utvandrings- vurmens dagar hundradetusen och åter hundradetusen svenskar försvunno dit. öfver »till det stora landet i Vester, der ingen kung fins och inga kittsligaprester.» det är ju allom väl bekant. Men hvad det blifvit af denna väldiga ström af svenskt blod mot vester, derom hafva vi bekynitat oss mycket litet. De voro förlorade för oss som voro qvar här hemma — så resonnerade vi, och der- med läto vi oss nöja. Det tyckes icke i allt Sveriges land hafva fallit någon menniska in att på 1870-talet, då den stora emigrationen egde rum, söka länka den väldiga ut- vandringsströmen i en enhetlig fåra och så samla alla de svensktalande nybyggarne på samma område derute i Vestern. Så skulle ett nytt Sverige hafva kunnat stå upp derut. Men denna idé, som var klar för 1600- talets svenska statsmän, den var glömd på 1800-talet I Nästan genom en slump kom i alla fall flertalet af svenskar — och norr- män —■ att hamna i samma trakter. Minnesota, Illinois och lowa blefvo i alla fall de stater, dit de fleste af ut- vandrarne från den skandinaviska halfön hittade vägen. Och det är här, som man i våra dagar så att har upptäckt deras fortfarande existens. Ty det underbara eller rättare det naturliga inträffade, att dessa sven- skar bevarade sitt svenska språk, bibe- höllo känslan af sin svenska samhö- righet och i den dag, som är, utgör aktningsbjudande, samlad nationa- litet inom den stora nordamerikanska unionen. Utan att vi här hemma mycket ve- tat derom, hafva svenska kyrkor, svenska skolor, svenska universitet eller åtmin- stone begynnelsen till sådana uppstått der borta i Vestern. En ny, i Ame- rika född generation af svenskar har vuxit upp, som aldrig sett fädrens land, men dock talar fädrens språk och känner sig såsom ättlingar af mo- dren Svea. Och hur många äro då dessa sven- skar, som vi hittills så litet aktat uppå ? Man häpnar, då man förnim- mer siffrorna. Till minst en och en half million kunna de uppskattas, och då äro dock icke de svensktalande fin ländarne medräknade, emedan de : den amerikanska statistiken äro upp- tagna såsom ryssar och således omöj- liga att beräkna. Men som bekant, är det just från det svensktalande Österbotten, som utvandringen varit särskildt liflig, och dessa finländska svenskar torde derför ytterligare öka siffran högst betydligt. Snart två millioner svenskar I Sven skarne i Sverige och Finland utgöra knappt fem och en half million. Man behöfver icke vara entusiast, man be- höfver ej heller vara särskildt insatt i den nationella odlingens existensvil- kor för att förstå, hvad detta tillskott af nära en tredjedel i befolkningssiffra för vårt språkområde betyder för vårt svenska språk, för vår litteratur, öf- verhufvud för vår odling i alla dess skiftningar. Men inser man detta, då inser man i samma ögonblick, att det är af den allra största vigt, att hos dessa sven- skar i Amerika samhörighetskänslan med svenskarne i Europa inympas och befästes. Allt hvad vi af andlig od- ling kunna skänka dem, måste vi ge helt och fullt. Och det lyckliga är, att vi härvid alla —- partiåskådning och boningsort obeaktade — kunna enigt samverka för det för alla lika gagnerika målet. * * , -~ .—in -. ......------~- 4 Inom Sveriges bildade ungdom har länge en jäsning förnummits, som bå- dat, att något snart skulle göras i den- na fråga. TJpsala studentkårs direktion har nu tagit initiativet genom att uppfordra studentsångföreningen att öfverväga möjligheterna för en sångarfärd till det svenska Amerika. En dylik sån- garfärd . skulle framför allt ega bety- delse såsom ett tecken, som icke kun- de misstolkas, att svenskarne på den- na sidan Atlanten söka gemenskap med dem på andra sidan hafvet. Mot åstadkommande af en dylik färd få inga småfuttiga hinder resas Visst har den svenska trögheten redan låtit ett eller annat sväpskäl genom pressen utbasunas tilJ allmänheten för att omöjliggöra förslaget. Men en snnd opinion bör härvidlag genast säga ifrån, att ett så ypperligt, i bä- sta mening nationelt företag icke får uppgifvas, förr än alla resurser för- sökts. Men hvad studenterna kunna åstad- komma, blir i alla fall blott en första stöt. Sedan tillkommer det oss alla att göra hvad vi kunna, vi alla, som tala med svensk tunga i Sveriges och Finlands bygder. Handen på hjertat! Skulle vi icke redan i dag kunna gifva våra lands- män derute ett bevis på att vi känna samhörigheten med dem, gifva dem en helsning från vårt svenska språk ? Det stundar till nyår. Så godt som alla hafva vi nog någon bekant eller »bekaats bekant» derute i Vestern. Låt oss icke glömma att sända äfven dem vår svenska nyårshelsning och b varför icke äfven en svensk bok i nyårsgåfva I Det vore en praktisk svenskhet, som betydde mera än mån- get stort ord I Och för hvarje svenskt bref, hvarje svensk tidning, hvarje svensk bok, som går öfver Atlanten, knytes en liten länk fast i bandet mellan den sven- ska stammens begge af verldshafvet skilda grenar. V. Lm. ^Caltncir. Stad och län. »Kalmars» grundstötning. Lotskapten von Bosens till rådhusrät- ten i Karlskrona ingifna sjöförklaring är af följande lydelse: Lördagen 3en 8 dennes kl. 9,so f.m. afgick jag från Kalmar med lotsånga- ren »Kalmar». Angjorde fyrfartyget »Utgrunden», aflemnade der kol och proviant, fortsatte, angjorde Bergqvara, aflemnade der ett par fyrlyktor med tillbehör, fortsatte, angjorde Långören, men till följd af det låga vattenstån- det (7 fot) kunde jag ej ingå denna väg, utan fortsatte, passerade TJtlän- gans fyr omkring kl. 5 e.m., gick med dess fasta hvita sken, till dess att vi som vi antogo fingo först Godnatts fyrs klippsken och derefter Godnatts fasta hvita sken, hvarpå styrdes till dess att vi kl. 6,20 tornade. Det fasta hvita skenet var olyckligtvis ej God- natts fyr, utan i stället den starkt upp- lysta urtaflan i klockstapeln i Karls- krona. Jag sjelf, min styrman och hela min besättning voro vid tillfället alla på däck. Att klockstapelns sken kunnat klippa, förklaras på så sätt, att den stundvis skymts af träd, hus eller dylikt. 1 öppningen mellan Tjurkö oeh Kungsholmen (s. k. Finskan) syn- tes deremot skenet sedan fast hvitt och antogs af oss alla vara Godnatts fasta hvita sken. Genast fartyget tornade stoppades maskin och begärdes back, men i följd af den svåra sjögången högg fartyget i botten, och troligt är, att skäddan tagit skada, hvarför maskinen vägrade göra tjenst. Fartyget blef genast läck. Nu blossades efter lots, som utkom från Aspö. Fartyget högg nu våld- samt och vattenfyldes i följd af det tilltagande hårda vädret, hvilket på natten öfvergick till full storm. Nu bergades besättningen och inventarier och ilandfördes af lotsbåten till Aspö. Efter tredje resan kl. half 12 på nat ten kunde för storm och hög sjö nå- gon vidare resa ej göras, och hade vattnet nu fallit ungefär 3 fot. Vid strandningstillfället rådde öfver land disig luft, som försvårade bedömandet af afstånd till land. Lotsarne hafva nu upplyst, att flere fartygsbefälhaf vare hafva tagit urtaflan i klocksta peln i Karlskrona för Godnatts fyr och att det är mycket lätt taga fel å desamma. Af ofvanstående framgår, att det varit en ren olyckshändelse, och frikallar jag mig sjelf och hela min besättning för allt ansvar. Far tyget qvarstår å grundet och assi stans är begärd från dykeribolaget Neptun. Till befälliafvare å Kalmar ång- qvarns nya ångare »Joh. Jeansson» har antagits ångaren »Vikings» mång- årige befälhafvare I. Isaksson, som i tisdags jemte ingeniören vid Oskars- hamns mekaniska verkstad Aug. Carls- son afrest till Maryport för att verk- ställa besigtning å fartyget. Vid fondbörsauktion i Stock- holm i onsdags försåldes tre aktier i Kalmar nya jernvägsaktiebolag ser. A lydande å 50 kr. st. för 36 kr. Föregående notering var samma be- lopp. Uraktlåtenhet att erlägga Iotspenningar. Till Karlskrona rådstuf vurätt hade stadsfiskalen i Karls- krona O. Coos, på anmälan af lots- kaptenen, frih. R. von Bosen, instämt befälhafvåren å ångfartyget »Lennart Torstensson» E. Johansson att ansvara för försummelse att enligt k. förord- ningen angående lotsverket den 15 februari 1881 anlita kronolots. Målet förekom upprepade gånger inför råd stufvurätten, som, efter hörande af flera vittnen å såväl kärande- som sva- randesidan, den 23 sistlidne november afkunnade utslag i målet, ungefär så lydande: Dä upplyst blifvit, att för ångf. »Lennart Torstensson» under åren 1897—1899 lotsafgifter erlagts för de första tio gånger det under hvartdera af dessa år passerat lotsleden förbi Aspö lotsplats på resa från Liibeck till Karlskrona eller från Karlskrona till Liibeck och enligt rättens uppfatt- ning detta måste hafva giltighet, ehvad fartyget passerat lotsleden i den ena eller andra rigtningen, men då derjemte styrkts, att svaranden dels vid resa den 24 maj 1900 icke an vändt föreskrifven signal för tillkal- lande af lots, dels vid resor genom ifrågavarande lotsled under åren 1898 —1900 icke anlitat kronolots mera än högst två gånger under hvartdera af de två förstnämnda åren och högst sex gånger under år 1900, så pröfva- de rådstufvurätten lagligt att, jemlikt 3 § i k. förordn. ang. lotsverket den 15 februari 1881, sådan denna § lyder enligt k. kung. den 13 april 1894 samt 4 kap. 3 § strafflagen, dels döma svaranden för de gånger han under de två år, som förflutit närmast före stämningens delgifning den 6 juni 1900, underlåtit att vid omförmälda resor taga kronolots, ehuru han, en- ligt hvad äfven blifvit sagdt, dertill varit pligtig, att bota 75 kr., som till falla Jotsverkets enskilda pensions- kassa, dels ock, med stöd af först- nämnda lagrum, förpligtiga svaranden att genast för resan den 24 maj 1900 utgifva Iotspenningar med uppgifvet belopp 16 kr. Tid extra bolagsstämma för liden gårdag med delegarne i Kalmar och Kronobergs läns hästförsäkrings- bolag beslöts, på anförda skäl, att af- slå antagandet af föreslagna ändrin- gar i bolagets stadgar, bvadan de nu- varande således t. v. äro gällande. Skolfartyget »Gneisenau», som enligt hvad telegram meddelat, i mån- dags förolyckades å Malagas redd, der- vid så många af besättningen omkom- , är en gammal bekant i Sverige och icke minst här i Kalmar från år 1897, då den i början af juli var för- ankrad vid Utgrunden för att utgöra målfartyg för en kappsegling som den kejserliga tyska segelklubben tillställt. Som man minnes anordnades härifrån en utfärd med »Kalmar Sund N:o 6», i h vilken ett flertal stadsboar deltogo och tillbringade några timmar ombord på den elegante, kolossale örlogsman- nen. De som deltogo i utfärden er- inra sig äfven förvisso med hvilken utsökt artighet och älskvärdhet fram- lingarne mottogos å »Gneisenau» af dess officerare och kadetter. För omkring 5 år sedan öfverseg- lade »Gneisenau» ett svenskt segel- fartyg, »Sigrid Elisabeth», men lem- nade åt en engelsk besättning att berga besättningen. Det svenska kraf- vet på ersättning, som också syssel- satte vår diplomati, afvisades, och kä- randen lyckades icke få sina anspråk mera beaktade än till en hänvisning att i Berlin eller Kiel stämma »Gnei- senuas» dåvarande chef. Inom sakkunniga kretsar råder den uppfattning i fråga om »Gneisenaus» förolyckande, att den berott på det ödesdigra fel, att man på en så farlig redd som Malagas ej ständigt haft ångmaskinerna rustade för hvarje even- tualitet. Fartygets läge är sådant, att det anses möjligt rädda skeppskanoner- na, kassakistan och möjligen en del af sjelfva fartyget. Tyske kejsaren har till rikskansleren sändt ett meddelande, i hvilket han gifver uttryck åt sin sorg öfver Gneise- naus förlisning. Det heter deri: »Me- dan jag hade glädjen att i tyghuset helsa de hemvändande officerarne och soldaterna, dukade Gneisenau under för böljornas raseri. Marinen har åter måst bringa ett offer, men den skall icke låta skrämma sig; den skall uthålligt och tappert fortgå på sin stolta bana. Derom är jag öfvertygad». Kejsaren anmodar slutligen rikskansle- ren att bringa detta uttalande till ma- rinens kännedom. Svenska sjöministern har från Stock- holm afsändt följande telegram till statssekreteraren för riksmarinen: 1 anledning af den svåra olycka som drabbat den kejserliga marinen kän- ner jag mig manad att inför e. exc. och den tyska marinen uttala den svenska flottans innerliga, från hjertat gående medkänsla. Statssekreteraren har härpå svarat följande: I den tyska marinens namn uttalar jag inför e. exc. och kamraterna i den svenska flottan mitt djupt kända tack för det deltagande ni visat i anledning af h. m:ts fartyg Gneisenaus sorgliga öde. Från Berlin telegraferas den 19 de- cember : Kejsaren har sändt telegra- fisk tacksägelse till den engelske ami- ralen Fischer på Malta i anledning af att han afsändt en kryssare till hjelp vid »Gneisenaus» bergning. Telegram- met slutar sålunda : »Edert uppträ- dande visar, att sjömän, hela verlden rundt äro kamrater och att blodet är tjockare än vatten. »Gneisenaus» skråf är nu fullkom- ligt sönderslaget, så att bergning är omöjlig. En i Malaga bosatt rik fransman le Cat deltog på ett beröm- värdt sätt i räddningsarbetet. Han hoppade flere gånger i hafvet och räd- dade åtskilliga af Gneisenaus besätt- ning. Han blef slutligen sjelf slungad mot klipporna och svårt sårad. Afskedsfest för veterinären A. Almgren, som inom kort afflyttar till Gnesta, hölls förliden gårdag å Ryss- by gästgifvaregård. Festen, som var besökt af ett 50-tal personer, bar allt- igenom vittne om hur af hållen hr Alm- gren är inom de trakter, der han se- dan flera år tillbaka haft sin verk- samhetskrets. Kyrkoherden Nordsten framhöll i ett vältaligt anförande den saknad hr A. qvarlemnar och tackade honom för hvad han verkat här på orten samt uttalade samtlige de när- varandes välönskningar för hr A. på den nya plats, han nu står i bered- skap att tillträda. Dessutom öfver- lemnades till veterinär Almgren tvenne dyrbara kandelabrar af silfver och två smakfulla blomsterhorn. De förra voro inköpta hos guldsmedsfirman Axel Rosin i Kalmar. Prenumerera på tidningar i tid är en uppmaning, som vi ställa till våra läsare ej blott derför, att de då erhålla tidningarne utan afbrott, utan äfven derför, att postkontorsper- sonalens arbete under stundande an- strängande dagar derigenom betydligt underlättas. Prenumerationen bör ske före jul. Premier för flit och framsteg i studier ha vid Lunds universitet till- delats bl. a.: inom teologiska fakul- teten fil. kand. J. H. Wimmerstedt, kalm. Polisbevakningen å landet. Till polisbevakning å landsbygden, der sådan anses erforderlig, äfvensom till belöning för gröfre brotts upptäc- kande samt förbrytares efterspanande eller gripande har k. m:t anvisat till k. bfhde i Kalmar län 1,000 kr.