Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-02-19
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
Måndagen den 19 Februari 1827 Universitetet i London. ^Do<-'" «<t i StorVrittanniens hufroudssad inrätta en Högssola fattade man för twä är »ecan; rcdm är det stora företaget nära werkssällighclen, och stall, en gäng sullän, dadt, bl! ett nytt bewis pä bwad i England en högsint patriotism förmär utan allt understöd af staten. Nddwändighetcn af en födan inrättning hade man länge insett; i spnnerM utträde dcn sig tydligt i de bada Universiteterna Oxfords och Cam, bridges m, si för hällande >ill w.ir tios ökade bchof af wetenssaplig bildning. Det är bekant, all wid bcgge Akademierna hwarlcn Teologen, Juristen eller läkaren härtill» fälle alt i ordentliga föreläsningar crhälla nödig handledning i sina prkis-wetenstaper' alt enligt den i allmänhet wifie, ligen rigtiga grundsatsen, att ingcn kan af blotta fö« rcläsningar inhemta en wetcnstap, öswereiuswud icke mänga föreläsningar hällas, utan studerandet iswcrlcmnas hufwudsakligen ät egen flit; alt begge högskolorna me- stadels äro blott sö,beredande anfaller för vrkcsstudier; att de sts öppna blott för medlemmar af dcn herissaridc Bistoppliga kyrkan, hwilka ensamme cga anspräk pH de i lommunitcterna under Medeltiden stiftade, rika stipendierna. Nu bildade sig ett samfund af patriotiska privatmän, bland hwilka woro de utmärkte Porlamcntk-leda« mbterne Hr Vrougham, Lordcrne Landsdown och Nusiel, Hrr Mackintosh och Varinq, skriftställaren Thomas Camubell och flere Lärde. Sedermera utnämndes en tommittö (Nuuncil ol llie I^uliclnn Univerzit)') af 24 ledamötes, bland hwilka alla nvsinämn, de Herrar och Män befinna sig. I planen för ten nya inrättningen ligga farväl offentliga föreläsningar, som ock prlfmngar af Lärarne, werclunderwisning mellan de studerande, och slutligen pri, vata bärares biträde i de kunffapsgrenar, som böra sorgfälligt och flitigt inpreglas i minnet. Lärarne skola, till en början hulwudsofligen, och ss snart det blir möjligt, helt och hället aflönas med bonorarierna för förcläsningarna. Samtliga läro.äm» nena delas enligt planen i älta hufwudkla§er, som bilda trett'otwH under-afdclnin, gar eller föreläsningsämnen. I. »Iprär. Denna klast fördelas i följande lärdoms.afdelningar: i) Grekernes spräk, litteratur och antiqviteter; 2) Nomarncs spräf, litteratur och antiqvileter; 3) Engelst litteratur och skriftliga uppsatser pä Engelska sprälet; H) Orientalist littera, tur: «) spräken frän Medelhaswct till Indus; b) spräfen frän Indus till Burum, puter; 5) Fransysta fpräkct och litteraturen; «) Italienst och Spänst litteratur; 7, Tpff och Nordist litteratur. "