Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-04-24
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
94 OckPlms Posten. Tisdagen den 24 April 1827. Litteratur. Erik den fjortonde. En Dramatisk Dikt. FZrsta Afdelnlngen. Erik Ronnng; nieH dedikation och företal ,88 sidd. 8:0. Andra Afdelningen, Eriks försoning, Sorgespel i I Akter. 117 siod.^s:o Stockholm, Hörberg, 1827. 117 sidd. 8-o. ^-tt orlginal-ssädcspcl hörer redan till sällsyntheterna i wär litteratur, och ännu mer sällsynt är ett förtjenstfullt arbete af detta slag. — Det är ost sälcdcs ett werkligt nöje att en gäng fä anmäla ett försök i denna wäg, röjande en talang, som ej tyc- kes böra stanna wid blotta försöket, som derföre kan uthärda en pröfning, och som, i fall tet aswcn icke ssulle inför den befinnas felfritt, likwäl eger nog wärde att til< lata kritiken röja dcfi brister och kunna besiä i trötts af dem. Förf. har walt till sitt ämne en genom sina olyckor ryktbar Konung, Hwar5 lif och karakter han anser utgöra ett af de mest tragiska ämnen i wär witteihet. I denna mening erkänna wi, att wl icke alldeles dela hans tanka, emedan bäde Erik, cch den tid som omgaf honom, icke erbjuda ät tragiker» nägot af deff hufwud«ele« rnenter, en stor och upphöjd karakter, en mäktig beherrssande passion, eller ens ett omotsiändligt nedstämde öde, som förtrycker hjeltcn och emot hwars wäld han fä, sängt kämpar. Erik den fjortondes skald finner i historien blott en tassa af felsteg, ombytlighct, smä ränker och segt förräderi, upplyste af nägra spridda drag af ljust förstönd och ädlare sinnesart hos Erik, men som dock cj woro nog, hwarlen att hln, dra hans fall» eller alt gifwa det för äffädarcn en stor, stakande och imponerande karakter. De kunna pä sin höjd hos honom wäcka en känsla af medlidande för den genom egna och andras fel störtade Konungen, men det är icke egentligen denna sin, nesröiclse, som det högre sorgespelet bör söka frambringa. Härtill kommer swärlghe, ten, alt förena de mänga sammanstötande länkarna i Eriks olyckskedja tlll ett helt, och att deras göra en tragedi af ren och enkel form. Wl wilja imellertid icke när, »nare twisia härom med författaren; w! mcdgifwa att hwarje ämne kan bli godt ges nom en god behandling, och wl stola söledcs undersöka huru förf. utfört den tassa, han företagit sig att mäla. Hr Beskow har, enligt Schillers förebild i desi wallenslein, söndrat sitt ämne l twänne delar; han har l den första tecknat Erik säsom lefwcmde, werkande och slut, ligen fallande, samt i den ftdnare Erik, säsom ett offer i sin broders hand, genom