Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-02-15
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
38 tttlPlms Posten. Torsdagen den 15 Februari 1827. ____________________________________________________ (Insändt.) <vm Jordklotets skapnad. (I anledning af Sa!nt-Pierrc's Forffningar uti Naturen. Stockholm, 1823.) r Jordklotet wid Polerna förlängdt eller sammantryckt? Liknar det ett ägg eller en pomcra"s? Saint«Pierre pästär det förra: alla Geometrer nu för tiden bejaka eller, enligt Sa!nt.Pierre's förmodan, hafwa sammansatt sig att, mot lättre wett och öf« wcrlygclse, bejaka det sednare. Ä begge sidor Zberopas den allmänt erkända erfaren, heten, att pä den krelslinie, som pä jordytan tänkts dragen genom begge Polerna, är hwarje grad större, ju närmare han ligger Intill Polerna. Eä är t. ex. wid Tor, ncä en grad Lfwer 700 famnar längre än wid Egvatorn. Dcraf slutar Saint, Pierre, att krctslinicn wid Polerna, säsom sammansatt af större grader, mäste anta, ga en utsträckt och oval form, och likna ccn krelslinie, man kunde tänka sig dragen pä ett ägg genom detz begge ändar, hwilka dä representerade Polcrna. -- Ä andr» sidan torde Grometrernes sätt att argumentera kunna fattas genom följande popu, lära framställning. Om Jorden är fullkomligen klotrund, sä mäste hwarje ställes lodlinic gä till jordens medelpunkt, och twänne lodlinler, som emellan sig innefatta en grad (^^) af jordens omkrets, mäste ocksä utdragne innefatta cn grad (^5) af den motswaran, de cirkeln pä himlahwalfwct. Dä dcrföre vä himlahwalfwct twänne lodliniers än, dar — d. w. s. twänne orters Zcnit — hafwa en grads distans, ss är desia orters afständ pä den fullkomligen klotrunda jorden äfwen ^z» af desj omkrets. Har dere^ mot jorden cn oval rundning, sä kunna icke de emot utan dragna lodlinierna inträs, fa l jordens medelpunkt, och twänne orters Zenit kunna ligga en grad ifrän hwar, andra, utan att deras afständ pä jordytan är ^?? af jordens ovala omkrets. Ju betydligare rundningen är, ju mindre aflägsna behöfwa de orter wai^a, hwllkas lod» linier skola mellan sig upptaga cn grad pä himlahwalfwct. Man kan förtydliga för, hällandet med ett exempel utur dagliga erfarenheten. Om twänne wagnar ssä i bredd pä en kulles platä, wända sig wagnskorgarne ät samma ställe af himlahwalfwct. Men dä wagnarne dragas utföre i motsatt led ifrän hwarandra, wända sig korgar, ne ät olika ställen af himlahwalfwct, och desias rigtning sinsemellan blir allt mera divergerande/ ju brantare kullens motsatta sidor äro. — Ps samma sätt mäste twän, A