Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-02-24
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
46 RMms Posten. Lördagen den 24 Februari 1827. Ut länd st Litteratur. '^en namnkunnige Cuvlero sällsynta ssarpsinnighet, outtröttliga forstningiifwer och mängsidiga kunffaper war det fölbelMet att kassa en klar blick i en ur all historia fliswunnen tids kaotista mörker. I naturens bok har han framletat sina urkunder och meddelat dem ät vubliten l sslt arbete: Kecbrrclx?» «ur le« linimgux ld««ile5. oil I on rl!tllblit Ie« v»r2Llöre« lle plu3iLiiril enilvgux l!c,nt Ic» e«Vl>Iution3 6li tzlude ont lietruit le» e«p^L»«. I^ciuvells eällion entierement reluniluo ct consillerzblement »uZmeut6<:. V V°I. ?2r>« 1821, 22, 23, 24. I denna afhandling skildrar han för otz en forns tima werlds stapelser, framsbker lemningarna af deras knokor ur jordens inelfwar, sammanfogarmed anatomist blick lemmarna till sullständigH skelett, och betecknar med omigkänneliga märken ätssilliga spccieS och genera, som wi nu fruktlöst eftersöka, och hwilka fordom lesde vä jordklotet. Först förekomma pachydermerna. Änofor af desia besinna sig i sädan mark, som förut sintt under watten; Cuvier har glfwit dem det nyst anförda namnet för deras tjocka hud. Till den, höra alla arter elefanter, mastodonter och sjöhästar. ' Cuviev anatomiscrar och destrifwer bögst noggrannt och omständligt de elefan» ter» som man ännu i dag träffar uti Asien och Afrika, och desias byggnad jemnför han med de sä kallade Mammoutdjuren, af hwilka mau funnit knotor, tänder och an» dra qwarlcfwor i sädan ymnlghet pä l>äda jorohalfworna. Efter Mammoutdjurcls bessrifning fommer skildringen af ett annat diur, som nu cj träffas lefwande, och hwaraf man funnit knokor i floden Ohio uti Norra A» mcrlka. I början höll man det för Mammout» men Cuviev har gifwit det namn af Mastötont. Cuviev stildrar pä det nogaste detta djurs byggnad och lefnadösätt, samt uppgifwer de länder, l hwilka man funnit qwarlefwor efter detsamma. ^H lika sstr afhandlar han sjöhästarna, efter hwilka man i Ari>c»dalrn och pä flera andra ställen funnit knokor i stor mängd. Utom dem, som ännu lefwa i Afrika, klassificerar han tre prcadamitista arter: den stora, mcdlersta och lilla. Dercfter öfwergsr han till wärt jordklots revolutioner, hwarom samma fossil» knokor gifwa mer än ett wittnesbörd. Wi känna endast skorpan, som omgifwcr jordklotet, och äfwen den blott till ett obetydligt djup. Emellertid warseblifwer man snart en ganska wäsendtllg ätstillnad i jord» och bergmasiorna, hwaraf den bestar. En del af detza är nemligen mycket äl, dre, ligger derföre djupare, och wisar sig blott pä bergens högsta spetsar obctäckt,