Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-01-03
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
Onsdagen den z Januari 1827. Hr 1826. (Forts, frän N-o ,.) 'Portugals laglige Negent, Dom Pedro, hade, med en wishet och en moderation, hwarpä historier' eger fä exempel, och som förtjena sä mycket mc» beundran, när de t'ässns hos en «ng man, som i lite» rundtomkring sig wisit icke kunnat inhemla cf, terdömet af desia dygder — Dom Pedro hade föredragit framför ten lysande titeln lif Brasiliens och Portugals Monark, samt äran alt aldrig se solen nedgä i sina sta, ter, den mera redbara och warakliga af den lugna besittningen af en stat, som en gäng, med blott cn liten del af sina tillgängar fredligt bcaagnahe, stall intaga ett rum bland werldens största riken. Hellre än att herrssa bfwer mänga länder, med swärighct sammanhällna och twinande under en, pä samma gäng styfniodcrlig och slapp styrelse, wille han regera i en fri stat genom lagarnes wäldc och genom wäl» gerningarnes minne i cn annan. Han gas derföre det land, i hwilkct han sätt lif» wets skänk, den gäfwa, genom hwilkcn allena lifwet erhällcr wärde: friheten. Den Portugisiska konstitutionen har twänne egenskaper, som utmärka henne framför alla andrad att hon är cn Konungs fullkomligt otwungna stänk, samt att hon, ej ensamt systelsättande sig med ssänds och korporationers inlresien, äswen warit betänkt pä folkets, pä mastans af nationen, och gjort nägot för att stänka ocksä henne en grad af rättigheter, en politisk tillwarclse. — Sä som den borde tillfredsställa allas billiga önskningar, cmcdan den sörjt för allas bchof, sä borde den äswen uppfylla till och med deras fordran, som ej erkänna Inom staten nägon annans r^.tt än Monarkens, ty han hade förlänat henne, och Intet twäng af folkets anspräk eller revolutionära gäsninyar hade imponerat pä hans beslut. Portugisiska fonsiltutisnen war dä lita laglig till sin uppkomst som till sina p, inciper, och det gafs derfire ingen förewänd» ning, att förkasta de scdnare för den förras obehörighet. .5on blef således en stbtc» sten, cn förargelse-klippa för alla frihetens ffcnder; ty det swaga ssäi de kunde fram» ställa emot hennes uppkom!?'alt Dom Pedro ej ägde rätt att gisn" lagar ät ett land hwari han ej wistadcs, är sä wacklande och crimligt, att man knappt wägat anwän» da det. Men om man icke kunde predika emot denna konstitution, sä kunde man lik, wäl stämpla deremot. Wi upprepa hwad wi ofta nog redan sagt, att ganska litet är rru"«>ct för friheten, sä länge bon b'ort siar pä papperet, sä länge mängden af solset ej har nog upplysning att iise rest wärde, ock nog rättskaffenhet, nog karat» leresiprka att wälda och bibeb^lla henne. Wi haswa erinrat, att cn moralistt och /