Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-01-30
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
locMms Pysttn. Tisdagen dm 30 Januari 1827. Utländsk Litteratur. . Hlllllioirez 60 (^. I. Ouviarä, lleuxiemo xartio. ^ariz, 1826. (Slut fiön N:o 2;.) 3w^m Spanffa fruntimren i allmänhet yttrar Ouvrard: "Ett af naturen lifligt, ja briliant förstånd, ersätter hos Spanffa fruntimren den bildning de sakna» samt ger deras konversation en naivetet och otwungmhet, hwars behag mähända skulle fbrswinna under den enformiga fernitzan af en mera wärdad uppfostran. Karlarnes stolthet, hwilka förmena, att de redan weta för mycket, änslönt de icke ens knnna läsa, mcdgifwer fruntimren, mindre än hos ost, inflytelse pä och befattning med allmänna ärenoer; ocksö ges det för dem i samhället blott en angelägenhet, en instinkt, ncmli» gen öträn att behaga. Dä de uppträda i ett sällskap, söker deras blick utforsta hwad intryck de gjort, och de wrcdgas bfwcr den blyghet och twekan, som förmår en mans, person att först sent förklara sina känslor. Wid första samtal förstör man hwar, ann, men förhällandena, som blifwa en följd deraf, mara wanligen icke längre, änden känsla som wäckt dem bibehöller sin fulla listighet. Likasom, enligt Grekiska Urt!» siernos idc', kraften war ett willkor för stönheten, sä blir ocksä hos Spanionerna, bland hwilka sinnligheten är allmänt lödande, en swag kropp knappast räknad till mcnnissor." Rörande flera personel af det partl, hwilket emottog Frcmsoserna som befria» re, lcmnar Ouvrard karakteristiska drag. Om den beryktade Trapprsten säger han: "Pater Antonio Marannon war ett siags tambour-major till häst: man träffade ho, liorn allestädes endast och allenast sysselsatt med att uppwiggla pöbeln. Jag wct ej, hwad begrepp han gjorde sig om min tjcnsss wigtighet för rojalistiska saken, men sä of- ta jag rökade honom pä hans exkursioner, underlät han aldrig alt hoppa af hästen, för att hclsa mig och nästan qwäfwa mig ined sina omfamningar." En helt annan figur spe- lar Pater Eirilo de la Alamcda, Varfotamunkarncs General och i denna stund Grand af Spanien. En wigtig angelägenhet föranledde Pater Cirilo att aflägga ett besök hos Ouvrard: "De twö munkarne, hwilka ötflljde honom som hans Adjutanter, ut» llMde med sitt räa wäsende en sällsam kontrast mot deras unga förmans anstånd!» ga-HZllnlng; Mwäl war denne icke en granlötsdocka, lik de sprättande abl>6crna pä Ludvig XIV:s tid, fastmer utmärkte han sig genom en Kyrkofaders gravitet och wär» dighet. Jag styndade alt göra honom kontravisit. Han mottog mig med största ar.