Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-01-09
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
6 Holms Posten. Tisdagen den 9 Januari 1827. Är 1826. (Slut frän Nio 4-) 5V!>en ssola wäl de, son, tillställt detta företag, lata ssrämma sig att afstil dcrisrän? Wi tro alldeles icke, att de hysa nägon utmärkt trohet mot sina blinds- förwandter, nägon wcrklig aktning och deltagande fljr dem, eller att de ett ögon- blick skulle tweka att öfwergifwa dem, när nägon fördel icke mer kunde minnas genom dem; men utan twifwel skola de inse, att rebellernas nederlag i Por- tugal stall sträcka sig äfwen till dem som pä andra ställen arbeta i samma plan, och detta stall troligen firms dem, att understödja reaktions-försöket, sä länge nä» got hopp äterstär om desi framgäng. Det är säledcs icke blott desertörerna och deras bundsförwandt, den Portugisiska plbeln, som England stall fä all bekriga; dct stall nödgas strida mot hela den masia af intressen, som wäpnat öfwerlöparne, och dä det en gäng lrädt inom ssrankorna och formligen utmanat reaktionens parti, stall det ätminstone twlnga dess anhängare, att antingen ställa sig pä desi sida/ eller uppträda bland desi motssändare. Dct är derföre till en upinionsstrid, som hand- sken är kastad. Skall Frankrike göra gemensam sak med England? Detta är den wigtigaste punkten i denna fräga. Om det framträder säsom Englands buntsförwandt för alt uvvrätthälla friheten i Portugal, stall dct wäl dä kunna med andra handen stödja absolutismen i Spanien, stall det dä inom sitt eget stbte kunna försöka inskrän- ka tryckfriheten samt gynna press- och oligarf.wäldct? Sädantäricke tänkbart. Men om det nödgas äterkalla sin ockupationsarmo frön Spanien, om detta rike öfwerlemnas öt sig sjelft, om intet band mera äterhäller dcn ursinniga pibcln och desi ledare, stall dctz rasen ätminstone föra till nägot resultat, antingen att flrtära sig sjelft, scdon dct förtärt alla sina offer; cllcr skall den lcmning af förständ, redlighet och insigt om dct allmänna bästa, som ännu finnes qwar i dct olyckliga landct, kunna samla sig, »väpna sig, och antingen besegra pöbcln cller falla pä spillrorna af den frihet och tet ljus, som aldrig mer skola uppblomstra pä deg jord. Om äter Frankrike, ett rof lör dcn liga, som, om icke styr, ätminstone betydligt inwerkar pä desi minister, ssullc borrtkasia masten» — ! fall dct bär en födan, — om dct skulle äfwcntyra ctt krig mot England, o. w. s. att uppenbart ställa sig i spetsen för reaktionen, sä blir dct krig, som deras är en följd, utan twifwel ctt allmänt Eu« rcpeistt. Hwem »vägar att förutsäga desi utgäng? Hwao man lilwäl ej torde b5ra fbrbile, är dcn rigtninc, tidsandan tagit, den kärlek för friheten, som uppenbarat ssg äfwcn i de länder, der hon minst gynnas, ren moraliska maft hen ger hwarie företag, fom är enligt med henne, och dcn donnnng, som bcmäktigar sig allt hwad lckc bon genomtränger. Napoleons fall är det scdnaste, men ocksä det n,cst talande be, wis>t pä denna sanning. Är det wc'! troliZt, alt hon i öppen siiid siulle lölc»