Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-02-22
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
44 ltttDlms Posten. Torsdagen den 22 Februari 1827. Tidningar frän Utrikes Vrter. Arankrike. Paris den ? Februari. I förrgör antogs lagförslaget angående Ju, rylN' nya organisering af Pärerna och ten nya postlagen af Deputerade,kammaren. — Den 3 förelade Hr Vunnet för Kommlstlonen sitt utfast til! betänkande bfwcr tl!'ck''r!hetl!l'gcrl, men allt tillgick l diup>'ste hlN-,l^,ct inom stängda dörrar och det fö> säkras till och med, att ko>nmissinn?-ledamtlerne inbördes förpligtat sia till den strängaste lustläcenhet. Emellertid lära dock nögra yttianocn undfallit en eller an« nar,, och enligt desamma skola mänga och wigtiga ändringar blifwit gjorda w!d det minisscriella utkastet. Dcrtill hör, att kommissionen förkastat den omättliga stämpel, ofgiftcn för broschyrer af fem ark och dcrunder, äfwcnson, stä»pel»förhöjningen il tidningarna. — Uti en af Pärerncs sista sessioner anmärkte en ledamot, att Sigillbcwararcn tycktes icke rigtigt känna gränserna för sin embetsmyndighet. D3 Herr Peyronnet swarade, alt deruti kunde ingen gifwa honom lärdomar, nämn, de »nan ett dekret, hwari denna myndighet wore bestämd. Ministern nekade, att nägot södant dekret funnes, men en »vaktmästare bcfalltes framtaga lag, samlingen, och dcri fanns det werfligcn. Kammaren bad nu Sigillbewararen sielf nppläsll det, hwillet han ocksä till ähörarnes stora förlustelse gjorde. — Tartuffe har nu omsider blifwit gifwen i Brest. De för de förra orollghetcrna häktade, men nu, mera mot borgen utsläppta personerna bewisiade spektaklet l en särstilt loge. Står, ka nppläristcmenter cgoe rum, och Moliöres byst kröntes pä teatern. — La-elre äe I^X»» innehåller en allwarsamt menad berättelse om ett underwerk under cn mlssio» närs predikan pä laidct den 17 sistl. December, dä ett lysande kors wisat sig i luften och I cn halvtimmes lidförblifwit synligt för 4«o<, mennistors ögon! — Ur de predik, ningar, som missionärerne nnligcn hällll i Morlaix, anför man, att de om Fenelon, denne själaherde af cxemplariff dygd, yttrat, det han warit en förskräcklig mennissa," som gjort mer ssada än alla romanssribenter tillsammantagne, och att hans hand fbrfat» tat skrifter, '^upvfyllZc af guolosa maximer, hwilka, under cn religiös anstrykning, leda titt ten grlifligaste af alla förbrytelser: toleransen." Likasom Fenelons strifter offrades äf, we>? Hr Chaleaubrlands, fbrnämlionss hans l^-nie 6u d!bii«lii!n,'8mo och hans "^lort^r,»»" at lyorna. Spaniorcrne kallades "ett folk af Helgon, hwars tro molstätt cn konstitu, tion," Engelsmännen dercmot en "i fälten nedsjunken nation, hwars mast förswun» nit med Pc°fweaä!dets upphörande ibland dem." Detta ftdnale är wäl ända nägot för starkt! — Förfottarne titt villeliaden (hwaraf fjortonde upplagan redan utkom- mit), Hrr M«r» och Varth«Iemi, ha nu äfwen producerat en peyronneid, som litale.