Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-04-20
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
91 General 25 oliv nro Avrest till Bolivias konstilueranoe Rongrest, bifogas Utka- stet till en Ronstitulion för denna Stals regering. lagstiftare! I det jag förelägger Eder ett Konslltutlons-Utkast för Bolivia, känner jag mig, ! tfwertygelsen huru föga jag är wuren ett dylikt wälf, öfwerwäldigad af förwirring och fruktan. När jag betänker, att alla tidsäldrars wlshet ej förmätt upp» ställa en enda fullkomlig grundlag, samt att de upplysiaste lagstiftare warit enome, t>elbar orsak till menssligt elände ech sjelfwe gjort deras himmelsta sändning till mäl för ötlöjcl, — hwad stall dä jag lunna uträtta, jag/ en soldat, som, född ibland staf- war och undangömd i fäderneslandets öknar, ej sett nägonting annat än sängar i bo, ,'or, och bröder med wapen i hand, för att trösta desta bojor? Jag, lagstiftare! Eder irring och min sysselsättning täfla om företrädet: jag lan icke säga, hwem som blir mest lidande wid detta osälla alternativ — I, af de olägenheter, som I masten lida af de lagar, dem I af mlg ässat, eller jag, af den förlägenhet, hwartill edert förtro- ende dömmer mlg. Jag har efter sörmäga sökt för Eder ulweckla mln mening om sättet att re- gera fria män cfler de principer, som bland civiliserade nationer äro antagna, ehu» ru erfarenheten wisar ost blott en läng följd af mistöocn, som endast sällan afbrutits af lyckans strälar. Men hwilka ledsagare böra wl följa genom sä bekymrande exem, pels mörker? Lagstiftare! Cdra pllgter älägga Eder att emotstä twänne mäktiga, hwarandra städse bekämpande fienders angrepp, och begge stola pä en gäng anfalla Eder: ty, ranni och anarki bilda en omätlig förtryckets ocean, hwilken omglfwer en liten frihe, tens ö, den der städse måste fHmpa emot wägornas och stormarnes raseri, somoupp, hörUgt hotar att begrafwa den l djupet. Detta är del haf, pä hwilket eder bräckliga, af en ännu sä oerfaren styrman förda farkost mäste segla. Konsiltutions.Utkastel för Bolivia föreslär fyra politiska myndigheter; ännu en ilr bifogad, ulan ott nägon af de andra derigenom intrastlas eller förwirras. Den »väljande myndigheten har bekommit prerogativer, som ej medgifwas henne ens un, der sädana regeringar, som l allmänhet anseS för liberalast. Desta attributioner liks na mycket federalsysiemets. Man har aktat icke allenast klokt och nyttigt, men äf. wen högst lämpligt, att tillerkänna folkets representanter de privilegier, som mest dnstas af inbyggarne i hwarje departement, provins eller distrikt. För en siatsbor, gare gifwes ingenting af större wigt än walet af hans lagstiftare, öfwerhetspersoner,