Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-04-03
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
78 toMms Posten. Tisdagen den z April 1827. sr pachos Resa i Cyrennica. (Slut frän Nio 77.) ^/^an har Hfwen crhällit underrättelftr frän en annan Itallcnff resande, Lä- karen <2rivelli, som besökt Cyrenaica. Han har utkastat en planritning af Cyrene, och uppdragit Åtskilliga teckningar, bland hwilka nägra framställa en arkitektur, lil den som träffas ä bccramings-monumenterna i Telmissus uti Karlen. Denne re, sandcs papper och ritningar äro genom Hr Iomard deponerade i Geografista Sam, sundets arkiuer. Men dessa omständigheter päkallade i hög grad uppmärksamhelen för ett land, som ligger oss sä nära och lofwar det lärda Europa en sä rik ssörd af intressanta undersölnings-föremäl. Ätssilllge ledamöter af Geografiska Samfundet yttrade sin instan att utsända en wetenssapsidkare, som, försedd med erforderlig instruktion, ictommendationsbref och undersökningsmedel, skulle öfwer in Malta arga Ull Ben, gazl och dcrifrän till Cypern. Id6n gillades, men ätstilliga omständigheter werkade modifikationer dcruti. I en offentlig session den 28 November 1823 annonserade Hr Malte,Vrun den af Samfundet sedermera antagna propositionen l följande uttryck: "I betraktande af de stora utgifter, som skulle uvpstä af förskotts utbetala», de ät en resande» har Hr Alex. Varbiö de Vocage fallit pä den sinnrika Iden att för cn relation cm ett hittills föga fändt land utsätta en ansenlig prisbelöning, hivar! den lucklige resande skulle wid sin ätcrkomst finna en början till ersättning för sina beswärlighetcr. Uppbofsmannen till detta förstag uppgifwer det celebra och olyckliga Cyrenaica säsom första ämnet för detta vris, och han ssulle ej kunnat wälja nägot mera intressant. Nägra fs dagars navigation skiljer denna trakt frän Franska lu, sicn, med gynnande wind landstiger man der inom fjorton dagar, och med litet guld st VmkasAraber framkommer nian ötminsione till ruinerna af Cyrene. Nägon af Frankrikes inbyggare borde känna sig frestad att företaga denna resa. I forntiden hafwa troligen Marseilles och Cyrenes inwänare firat samma högtider, besransat sams nia altaren; upprunna af en stam, liknade dessa ttuänne folk twä Attiska olivträn, planterade pä ännu rvilda stränder: de siogo rötter, de buro frukt, konster och civi, lisation sörkofrades under deras skyddande skugga. Men huru olila är icke deras ö« de i närwarande ögonblick! Marseille blomstrar wid fölen af enftihetsWandethron;