Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-02-06
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
30 tocMms Posten. Tisdagen den 6 Februari 1827. Gm G r e r e l a n ö "). Ingenting är bedröfligare för mennistowännen, an Grekcrncs nuwarande tillssänd. (in fottmasia, som endast har walet mellan hungern, flafwerict och döden, är i san- ning en förfärande anblick; men om wi sammanställa alla de underrättelser och upp» gifter, som wi kunnat inhemtcl af dem, som dragit ut till deras förswar *"), sH ,<ppfyll>'s wi af ett annat slags smärta. Wi se en hop af mennistor försänkta i slaf- weriels ursprungliga feghet, samt l armodets och eländets alla laster, wikande och föl- jande de arméers rörelser, som kämpa pä Greklands mark, gZende och kommande som boskapshjordar utan wilja, utan makt och ledare, endast styrd afenstilta intres» sen och bestämd till offer för den Turkista fabeln eller de stridande Palikarernas wölo- samheler. Den har endast tws gemensamma tankar: den Kristna Tron och afstyn för Osmanerna. Religionen är det enda band, som kunde förena ocn genom ett ge- mensamt hopp och fruktan; men Presterne äro sjelfwe icke ense; bortblandade i mäng- den äro de öfwcrlemnade ät enstilta inspirationer och swagheter; de försträckte an- delige kunna ej winna nägot inflytande eller öfmerwlgt, emedan de ej erhälla nägon ändamälsenligrlgtning, och makten af deras ord och de heliga mysterierna blir kraft- lös, dä detta ord ej förmHr gifwa folket nögon bestämd impuls. Det är ej nog att lofwa martyrkronan, att predika krig och motställd; man mäste ocksä kunna antyd» huru det stall föras '"). ») Denna uppsats, som ar hcmtad ur 7ou!-n!>I P?ulo8llp?!i'<l>i« ö» I'lnlluzw'e, öe« «l:!eNl!i« tzl ö«, beaux.2rt8, har synts oh genom fin lugna ton och sitt, efter wär tanka, icke mifllyckade leniödani de att undwika twänne stridiga politik partiers ytterligheter, förtjena att skiljas frän mängden «f det som är skrifwet öfwer Grekland, och cga »ägon ratt till wära läsares uppmärksamhet. ") Dcribland woro iWerligcn äfwen mänga äfwcntyrarc, som, oduglige till deras eget fädernes- lands tjcnst, utan talanger, utan tillgångar, ofta äfwcn utan wilja att bringa den goda saken det minsta offer, reste till Grekland i det hopp att derstädes spela en stor rol, ehuru de icke ens egde kunstap om hwarken landet eller detz spräk, — men om sådana talar ej författare». K") Wid resolutionens början spelte Presterne en betydande rol. De förföljelser, som drabbade dem, woro i mänga promnser de enda populära orsakerna till insurrektionen. Man säg i detta heliga krig wäpnadc Biffcppgr marschera i spetsen för den ,'nsurgerade folkmafan. Mer än en siorm wagades tillföljc af deras inspirerade predikningar. Nu haswa de endast en underordnad rol; likwäl ser ma» dem inweckladc i allt hwad som sker, och Religionen tvakar öswcr allt, Prcster- l ne hafwa el^werksam andel i alla folkförsamlingar.