Titel: Stockholms Posten
Datum: 1827-02-09
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
SlocMms Posten. . Fredagen den 9 Februari 1827. Gm <F v e r e l n » 5. (Cl:it frän N:o 3c>.) an kan i allmänhet göra deZa Europeissa llniversiteternas elever den föredra el,en» att de wclat nnwända sina konstitutionella teorier pä ett folf. för hwilkct in. genting sädant war lämpligt; men de hafwa gjort en grym och försträckande erfaren. hel, hwars offer deras lc.ndsmän beklagligtwis bliswit. Det war för öfrigt en bi;arr it^, att sä,om bfwergäna till en total regeneration wilja etablera inrättningar, hwil- kas ändamäl war opposition emot pässiga och monarkissa matten, i ett land. som hwarken hade nägon Päswe eller Monark! . ' " ' ' De enda kraft-elementer, som wid insunektloncns utbrott funnos l Grekland, woro il ena sidan de religiösa idéerna och ledsnaden wid Turkissa wäldet. samt ä den andra bandchefernas och deras kämpars krigiska energi. Sä länge detza elementer werkade ensamme, ehuru icke alltid pä samma wäg, förblef segern Grekerna tro, gen. Man hade bordt organisera dem, och derlill hade det warit tillräckligt, att centralisera den religiösa och militärissa makten genom en förening af desi represen- tanter, hwilka de än woro; det är intet twifwel, att rcsultattt ssulle hafwa bliswit en allmän impuls ät Grekiska folket, efter hwilken det ssulle hafwa'handlat öfwerallt och pä alla tider när sä bchöfts. Detza clementer finnas ännu: bwad som fordom war mö,ligs, är det än i dag; hwarföre försöker ma», eftn- sä mänga fruktlösa be. mödandcn, icke detta medel? Men en enda mennissa är icke nog att äsiadkomma det- ta resultat. - , «2M ^'ss" icke pä, att om Grekland förblifwit lemnadt ät sig sselst. och fritt frän all '"ftvtelse as moderna Europeissa idöer. ssulle händelsernas twngande nöd- wand.ghet hafwa ästadkommit en religiös och ml.iläriss konstitution, som ssulle öfwer- cnestämt med plural.tctcns af folket bildningsgrad.; men de uppträden, hwllkas ska- deplats det blef. betraktades af det Europeissa samfundets särssilta partier under samma svnpunkt som de revolutwnärn.rörelser, hwilka utbrustit i Spanien och ^ta. ^ ?.' ^ «.^«?'^^«'^/^"l'^"°.^ "et prisma, hwarigcnom man stä- dade sakerna, och sålunda förbisåg den Grck.ssa insurrektioncns wcrtliga karaster. Den gamla och den nya ordningens wänner trodde sig se en följd af den Fransu. sta tcvolulwncn, och en tendens till den, af det ena partiet sä högt älstade och af det andra sä mucket fruktade fr.hctcn. Men den frihet, som Grekland med wapen l hanl, M