Titel: Norra Skåne
Datum: 1897-04-14
<-- Sida 3 -->
-
+    
<-- Sida 3 -->
Nii» 43. Onsdagen don 14 April. ca skarnes dellagaude i den grekiska frihets- kampen i dessa dagar knöte ett broderska- pets band mellan de båda nationerna, att hellenernas klassiska minnen egde sina pavalella motsvarigheter i Sverges stolta häfdor, ur bvllka en Margaretss, en Gustaf Adolfs, en Karl den tolftes gestalter bj?ide vördnad och boundran. På dessa tal svarade löjtnant al Kleen, som i tilltalande ord utbragte ett lefve lör de grekiska vapnens lycka och för kung Georgios. Ett entusiastiskt tal "för Europas mest upplyste och vittre monark, för den krönte Deniostenes, för den grånade menmskovän- ncu, som nu bär Sveiges roinoesrika krona", afslöt de olficiella talen vid denna fest, som läuge skall lefva i deltagarnes minne. - och Polissaker. Södra A<i''0 och Bitir>? häradsrätt, den 12 och 13 April 1897. Utslag: För försummad redovisning hade brand- försäkringsaktiebolaget Thor i Stockholm insiämt agenten Siglrid Engström i Åstorp och då svaranden icke bestridt sin skyl- dighet att till kii,randebolaget redovisa det i stämningen upptagna belopp 123 kr. 72 öre samt svaranden icUe i någon mån styrkt sin invändning, att flere försäkringstagare icke skulle halva till honom inbetalt fur- fallna premier, förpligtades svaranden vid Utmätningstvang att genast till kärandebo- lagot utgifva 123 kr. 8'2 öre med afdrae af 10 proc, utaf berörde belopp eller 12 kr. 38 öre, skolande svaranden betala bo- lagets rättegångskostnader med 3ö kr. 50 öre tillika med livad anm åtgioge till ex- peditionslösen. Om skiljsmiissa i äktenskapet hade ha- strun Johanna Söderman i Waran ut' an- sökning anhållit och meddelade härads- rätten det heslut, att genom kungörelse som skall uppläsas i Bjäre härads kyr- kor, förelägga å utrikes ort vistande Ed- vard Pauli Söderman att inom natt och år efter kungöi elsens uppläsande gilva sig an för att äktenskapet med Johanna Sö- derman iorUätta. För Oloflig jagt fälldes byggmästare F. A. Neuendorft i Lastad att bota 30 k ro- För fylleri hade länsman A. Elmlund åtalat åboarne Sven Petter Jönsson och Andreas Salomonsson i Vasalt; men då åklagaren aistålt från åtalet mot Andreas S.lomonsson, eifordras derom icke vidare yttrande. Sven Petter Jönsson erkände att han å allmän väg varit öfverlastad och fälldes alt bota 10 kr. till kronan. Om nyttjanderätt till jord. Ola As- sarsson i Björnekulla hade dero^n instämt handlanden Joh P. Nilsson i Åstorp, och enär svaranden visat, att han genom of- verlåtelse innehar nyttjanderätt till ifråga- varande från kärandens numera* egande 1/„ mtl och 1/m mtl n:r 20 B|ÖLiiekulla på 49 år afsöndrade jord, samt att käranden vid inköp af berörda hemmansdelar för- bundit sig att respektera gjorda afsöndrin- dringar, ogillades käromålet osb skulle kä- randen ersätta svarandens rättegångskost- nad med 15 kr. Kraf. Hemmansegarne Magnus Nilsson Ugglarp, Carl Johansson i Ugglehult m. fl:s käroraål mot landtbr. Sven Andersson i Hedsåkra och august Andersson i Frue- möllan ogillades, enär emot svarandenas bestridande, kärandena icke visat att de genom stämning eller annorledes kraft sva- randena för sin ifrågasatta fordran inom 10 år från den 24 mars 1874, då bandlin- gen hvarå berörde fordran grundad är, ut- gafs, skolande kärandena gemensamt eller hvilken gälda gitter betala svarandenas rättegångskostnad med 10 kr. jemte expe- ditionslösen. Edgång. Den 8 sistl. Juni ålades sjö- mannen S P. Mårtensson i Engelag om han förmådde fria sig från faderskapet till Neta Bengtssons i Troentorp den 27 Okto- ber 1896 lödda dotter Karin Elisabeth. Ogilladt biet John Henrikssons och P. a. Anderssons i Åstorp käromål mot gäst gifvaren C Lindblom ders'ädes och hans hustru Palla Lindblom om kraf, och ålågel det kärandena gemensamt eller bvilkende-j ra gälda gitter godtgöra svarmas rätte-1 gångskostnad med 60 kr. jemte expedi- tionslösen. Mål. För bristande väglagulng hade Gustaf Svensson i Glimminge instimt N. Söder- man derstädes för *tt utfå 32 kr. Svar. medgsf att han vid tillsägelse om istånd» »ättaode af vägen då ej både tid och då svar skulle taga ihop med arbetet var det verkstäldt. Denna uraktlåtenhet kommer nog att för lagningen kosta svar. 32 kr. jemte rättegångskostnader. Utslag nästa ting. — P. Pålsson i lngelstorp både likadan sak med Gustaf Bengtsson i Troentorp, Uofs socken, och fordrade utfå 100 kr. för iotåndsättande af en väg, hvars iståndsät- tände af svar. lär vara tvifvelaktig. Svar. påstod att vägen endast begagnas att köra kreaturen på bete. Besked den 10 Maj. Uppskjutet blef målet emellan N. P. Nilsson å Bl Isinge och Sven Nilsson m fl i Höja Ull den 8 junu Om kraf för arrende. D. von Ahle- feld å Skillinge mot Sven Persson i Ljung- huset, Svar. påstår si; ha förbättrat så- väl jord som åbyggnader och begär der för kvittningsrätt. Utslag nästa ting. — Samma svar. mot samme kär. för ar- rende å ett annat ställe (båda lydande under "Wegebo ms gods) samma invändning af svar. Utslag don 10 Maj. Barnuppfostringsbidrag. Mathilda Svens- son i Ljunghuset mot samme Sven Persson att han mätte dcmas utgifva z kr. 33 öre i månaden, som hittills. Svans son bar ej bestridt faderskapet och erkände sig villig hetala, men ej varataga barnet. Besked den 10 Maj — Sofia Johansson i Kornhult hade för barnuppfostringsbidrag IingknliatOskar Påk- soi. i Kärreberga. Svar. bestred, men 2 vittnen hade graverande omständigheter till svar:s nackdel att berätta. Svar. påstår att kär. sky Ilat annan per- son för faderskapet, hvilfeet dock ej lär inverka på målet härvidlag Målet uppsköts till nästa ting. Några skuldfordringsmål förekommo. Skadestånd. 200 kr. begärde Fr. Hertz \ Helsingborg utlå al gästgifvare C. Lind- blom i Åstorp. Ombud för svar. upplyste att hr L. är sjuk, bvarlör målet uppsköts 'ill den 8 Juni. Vådaed aflades af H. Wennstiöm i Ö. Kamp angående timad eldsvåda i Båstad den 24 sistlldue februari å hus tillhörigt Wennström. På nytt igen. Mindre vetande Joh:s Bengtsson i Skogen. Orkelljunga socken, hade äfven till detta ting tingkallat sta- tionsinspektor C. Stuhr i Förslöt med yr- kande om ansvar för svik ligt förfarande och bedrägeri. Svar. skulle ha utfört ett i rål för kär. och i detta ej åt kär. utläm- nat häradsrättens och kongl. maj:ts utslag. Svar-ombudet bestred att så varit förhål- laodet Ett vittne. Maria Nilsdotter hade ingen- ting i sak att meddela. Kär upplyste, >tt han af den som öf- vu'talat honom att väcka rättegången bli!» vit uppmanad att icke säga någonting in- för rätta — och därför molteg han och underlät utveckla sitt käroraål. Besked vid tingets slut. Fylleri ni. m. Härför hade kronolär.s- man Elmlund tingkallat N. P. Larsson i Målen, Båstad. Svar. hade erkänt. Utslag nästa ting. För våld in ni hade samme åklagare på angilvelse af Vilh. Andersson i Öllöf instämt L. P. Johansson, Niklas Ebbessons och Svante Pålsson alla i Mäsingp. Svar hade bland annat illa tilltygat målseg. med en pisk. Samtliga svar. kunde, trots ordf.s uppmaning, ej vilja erkänna något. De skyllade på att de voro så öfverlastade vid hemfärden från Torekow att de ej mindes något Flera vittnen hördes, och hade svar. yttrat till ett sin ledsnad öfver att de begag- nat våld. Åkl. begärde uppikof, som beviljades till den 11 maj, då svar:a vid hemtningsäfven- tyr och målseg., som i dag utehlef, ålades vid vite af 10 kr. att infinna sig. 1 konkurs försattes på begäran af I). von Ablefeld å Skillinge arrendatorn Sven Persson i Ljunghuset och hans hustru Att taga boet om band uppdrogs åt kamrer N. Persson. Riksdagen. Reservationer till dechargebetän- kandet. Följande reservationer till det s, k. dechargebetänkandet bafva nu afgifvits inom konstitutionsutskottet. Hrr Alin, frih. Åkerhielro, Sfifve och Rodhe bafva ansett skäl till anmärkning föreiinnas met chefen för landtlörsvarsde p irtementet på grund af de råd, som inför konungen afgifvits i anledning af armélöi valtningens åtgärd att med intendentui- tjenstemän afsluta kontrakt om leveranser till kronan. Hr Alin bar likaledes funnit skäl till an- märkning mot vederbörande ledamöter af statsrådet i anle Ining af beslutet om an- ordnande al ett penninglotteri för anskaf- fande af medel till industri-utställningar. Hrr Säfve, Alin, Johnsson och Andersson från Malmö bafva funnit skäl till anmärk- ning mot chefen lör sjöförsvarsdeparteroen- tet i anledning af ett beslut om ändring af flottans reglemente, såsom stridande mot ett riksdagsbeslut augående upprättand,! af mariningeniörsstaten. K. "m:ts beslut i nedanuärada ärenden bafva af följande reservanter ansetts böra för riksdagen anmälas, nemligen: af hr Valdin dels rörande ett på landt- försvarsdepirtementets föredragning af- gjordt besvärsmål angående obehörige» ut- betald ersättning, dervid öfverklagade ut- slaget tunnits lagligen grundadt, men vid den gjorda utbetalningen lått bero, och dels rörande et! dylikt beslut på ecklesias- tikdepartementets föredragning I torra hänseendet bafva med reservanten instämt hrr Boström, Gyllensvärd, Johnsson och i det senare hrr Boström och Gyllensvärd: af hr Valiln, rörando Lima kommun väg radt tillstånd att upptaga ett lån å 40.0C0 kr. på 20 år; och nf hr Johnsson rörande koncession å en jernvägsanläggniog från Skromberga till Påatps station å Helsiogborgs-Hessleholms jernväg. Ulan något särskildt yttrande bar reser- vation anmälts af br Ljungman. Från Brödralrinden. Norge. Frithiof Nansen har i måndags utnämnts till professor i zoologi. Utrikes. Striderna i Macedonien. Från Athen telegraferar "Berlingske Tidandes" korre- spondent, att friskarorna marscherat 4 mil inåt Macedonien samt afbrutit förbindelsen mellan Macedonien och Epirus. De u; pslå öfver allt proklamationer om Mscedoniens befriande och träldumsokets afskaffande. Fråu Athen tel- den 12 officiella tele gram bekräfta alla ingångna underrättelser om insurgenternas framryckande. En d af dem bafva fortsatt att rycka ira«nåt, så att vid Bilsimo förbindelsen mellan Niet> zerevo och Grevena lär vara fullständigt afbruten. Från Konstantinopel telegraferas: Enligt turkiska tidningar komma 3 divisioner af redrifreserven att bildas i Kossovo. Porten bar dessutom bestulit bilda 4 afdelnii.gar frivilliga, hvardera på 2,500 nian, hvilka skola afsändas ti1! Jnnnina. Den återkallade 7:de ledivisionen bar på giund af de inträffade händelserna åtei di- rigerats till lhessaltsk? gränsen. Omkring 12,000 pund skola anslås till inköp af un- gerska hästar. Från Konstantinopel telegraferas om de senaste stridigheterna vid gränsen, ad gre- kernas angrepp foretogoa på tre punkter å den 6 kilometer långa gtänslinien mellan Biskala ocli Melzovo. På dessa punkter var p.issagen i bog grad besvärlig och turkar- ne hade därför <j synnerligen staika posi- tioner däistädes. Enligt telegram till tur- kiska tidningar blefvo giekerna å alla punktet fillbakaslagna. På några Ställen fortgick striden ännu i förgår. ——— ^ifliTrcaragaMBfcf.s* År 2200. Uti "IUu^trated Englih Magazinj" har br George Parsons Lathrop offentliggjort en profet;a om civilisationens ståndpunkt år 2200. Hr Lalbrop har bemödat sig om att gifva sina förutsägelser en vetenskaplig grundval, och särskildt stöder han sig på Edison. Man tar derför med nöje del af hr Latin ops fram tidsmålningar, älven <>m man tviflar på att han återger Bdisous idéer med fonografisk noggrannhet Historien om mannen, som vaknar efter en tre månaders sömn, är alltför olta skil- drad för att i och för sig väcka intresse, men när uppvaknandet väl lörsiggåt', och den stackars Gerald Bcinis skall äta tör första gången efter 500 år, är man genast inne på ett intressant kapitel. Gerald bar rätt att känna sig hungrig, och han äter derlör med frisk aptit, utan att bekymra sig om att kokkonsten från hans ena middag till den andra tack vare kemien undergått en total omhvälfniog. Man äter inte längre kött år 2200, nen det Inuliar inte, att man äter delikata biff- stekar ocli rapphöns — som vuxit på rot! Saken är ganska lätt att förklara. De stackars "gräsåtarne" i det nittonde århuti dradet, hvilka bundsvotterades för sin ideella strälvan att skafla menniskorna mat af bäs- ta slag, hade i sjelfva verket haft rätt i sak, men de b ide förbisett, att en go I biffstek dock "smakar fågel". Derlö.- stiäfvade de praktiska invånarne i de efterföljande år- hundradena etter att med kemiens tillbjä p af vegetabiliska beståndsdelar åstadkomma mat. som skulle ha en go I steks fylliga snak. Och ändamålet vanns genom att bloda växternas qväfve. En bfvergång till vegetarisk diet blef af nationalekonomiska skäl nödvändig tör våra eftei »lommande. Jorden kunde icke föda sin alltmer växande befolkning på kö tdiet, som ställer sig betydligt dyrare Och dess atom hade menskligheten blifvit alltmera förfinad och ville icke tynga sina magar med den grofva köttmaten, som bereddes nf "hk" utaf mördade djur. Åkerbruk och trädgårdsodling gjorde stor- artade framsteg. Isynnerhet bidrog härtill elektricitetens användning vid jordens sköt- sel. Elektriciteten blef meuuiskosläktets räddare från hungersnöd. På bvaije balf hektar uppsattes ett slags elektrieitetsmaskin, mm hade till uppgift att binda jordens kväfve, bvaiigeaura do al- strade vegetabilierna skulle bli lika kväve haltiga och närande som kött. Och tack vare dessa sinnrika maskiners underbara verkningar skördade menniskorna äpplen och päron af en fots genomskärning. Man skulle kanske kunna tro att män- niskor, som äta saftiga päron af en fots genomskärning såsom dagligt bröd, icke be- böldo andra drycker än en klunk mjölk eller vatten då och då, men br Lathrop, sim har ett frikostigt sinnelag, fö.ser sina efterkommande med tvä slags dryckesvaror: "lifsvalten" och "kristalivatten". Intetdeia slaget iir dock rus.'ifvande, hvilket vittnar fördelaktigt om hr Lathrop* moral Af ve» rusdrycker finnas dock i det kom- mande idealsamhället, ja de tillvärkas i sär- skilda kronobiännener, men blott för att användas som pinomedel mot de värsta lirottslmgarne. I stället för att halshuggas dömas de gröfata missi ådame att förtära ett visst qv.-mtum rom, konjak eller whisky. Svensk punsch känner b, Lathrop icke till, ty i så fall hade han nog äfven upp- räknat denna dryck bland de andra straff- arterna I följ I af det rationella och i alla afse» enden sunda lefnadssättet äro menniskorna i det tjugotredje århundradet så friska och starka, att de icke som nu beböfva si.fva bort halfva sitt lif. I sjelfva verket exi- sterar knappt någon skilnad mellan dag och natt, ty det elektriska ljuset flödar ständigt öfver land och buf. Alla torde lik- väl icke kunna gå in på att detta skulle vara en välsignelse, men det tjugutiedje seklets menr.iskor äro säkerligen annorlunda beskaffade än vi. Hr Lathrop* menniskor ha fullt upp med iöistiöelsei. Bland dessa må nämnas att de på snabba bicyklar och ti'cyklar, som Irifvas med elektricitet, kunna genomkorsa verlden och njuta af dess skönhet. Vid alla hotell kunna de ladda de elektriska accu.. mulatorerna. Hästar finnas endast som ku- riositeter i de zoologiska trädgårdarne. Men det finnes elektriska hästar, som röm sig med fullblods behag och ha den stora för- delen med sig, att de ingenting äta. Män* ruskorna beböfva nemligen all jordens af kast- ning för sig sjelfva och besittadeoafundvärda förmågan att af gräs och balre tillaga de delikataste rätter. Ett annat fortkomstmedel är ett slags ballonger, som också drifvas af elektricitet medels väldiga aluminiumvingar. Hvarje famili bar en sådan ballong. Anmärknings- värdt är emellertid, att Edison af bvilken hr Latbrop vanligen hämtar sin visdom, sjelf icke tror på möjligbeten af sådana lutt- skepp. Beböfver det särskildt nämnas, att det tjugotredje århundradets menniskor äfven underhålla t egelbnnden förbindelse med Mars ? (G. 11. T) En artig jägmästare. — Så många jä- gare och blott fem l'arar skjutna! Dem har jag skutit allihopa, br jägmästare! - Ja, fru frihetrinna, då ni är med pä jagteu, äi'0 bararne en bisak för herrarne. På rakstugan Kunden: — Ni använde ett annat slags tvål i dag? Barberaren: — Ja, men bur vet herrn det? Kunden: — Den smakar olika. Missionshuset. Thémöte Påskdagen kl 6 e. m. Afgifteu '60 öre tillfaller inre missionen Föredrag af skolföreståndare A. Åberg från Helsingborg. Hon skrifver. Hon surifver så fliti it från morgon till qväll, hon skrifver — fast barnen de skrika, hon skrifver — fast mannen ej Ränner sigsäll, bon skrifver — fast pigorna svika, hon skrifver — fast maten blir vidbränd och rå, hon skrifver fast allt går tillbaka, hon skrifver, bon skrifver Hvad skrifver hon då? Om — pligten som moder och maka! ("Förgät mig ej".) E. L. Köpenhnmnsvitzar. Prins Christian, som just icke lär rara vidare mångordig nf af sig, hat med anledning deraf fått heta Christian den tionde (tigande). Man kommer härvid att länka på det gamla stycket "Erik af Pommern , som länge gick öfver scenen fastän det var tämligen långtrådigt. Det kallades med an- ledning häraf "Erik den »rättande" (tröt- tands). - 136 — Brigstock, som hela tiden stått där uppe, ropade nu ned: — Jag får tillråda er att \ara hötiig. tJag vill inte gräla med er, men jag tänker inte be någon om att skydda min hälft mot sådana där slinkor som ni — Kära ni! Låt oss höra, livad kapte i har att säga! utropade en af flickorna, en beskedlig varelse. med mild röst Jag rullade upp sjökortet pä bordet. — Här ha vi nu väilden. Ställen er omkring, mina unga damer, och sen själiva! Jag pekade därefter på sjökortet med en linial och bad flickorna lägga märke till att vägen till Syd- ney i Nya Syd-Wales öfver Kap Horn var lika lång som vägen dit öfver Godahoppsuddei. — Hvarför far man då alltid den ena vägen? sporde Alice Perry. — För vindarnas skull, svarade jag. Hon såg misstroget på mig. — Jag har flertaldiga gånger sagt da unga da- merna att det inte är någon nämnvärd skillnad i af- stånd, sade fröken Cobbs. __ Men nu skola vi fara omkring för att finna en ö, eller hur! sade en flicka. — Jo. Men det tar inte lång tid. He.änken det alt ni utan en navigatör kunnat få drifva omkring länge nog och kanske aldrig hörte af mera. — Det Ir fullkomligt sant och bnrde förlika oss med bvad »om har häodt, utropade Kate. — Vi hoppas, kapten sä^er er något som är värdt att höra! ropade en röst vid ett af fönstren. — Vi löste biljett till Australien med det här tar. tyget, sade en af kvinnorna. LM dem, som vilja bo på en ö med simpla sjömän, fara omkring bäst de Tilja! - 133 - Jag svarade med att peka på en stol och serve» rade honom genast litet fågel och skinka. — Jag får tala om, att bosättningen inte har r.ågot emot att jag ät:r bär. sade han och såg på sin tallrik. Men då jag nu bara är en skauskar!, så skulle det ej kännas så lätt tör mig att äta bättre mat, om mina kamrater tyckte det ej vara rätt. — Jag högaktar elra åsikter om kamratskapet, sade jag — Jag kan jnte njuta af hvad de andra inte få. Ocb därför, tillade han och tog den bit fågel, jag ser- verat honom på gaffeln, vill jag behålla den bär fläskbiten. .Men den här fågeln lägger >>g tillbaka. Se så, tänkte jag, det här är, om inte en heder- lig, så dock en uppriktig karl — I er nya koloni skola alla ha det lika? sade jag — Nej. Hvar och en skall ha det, såsom han ar- betar. Men vi skola all» vara lika. Vi äro alla lika, då vi äro döda och ej till någon nytta. Jag vill, alt vi skola vara lika, medan vi lefva och äro till någon nytta. Jag bytte om samtalsämne och omtalade, huru mina beräkningar öfver vattenförrådet och lifsmedlen slsgtt ut, bvarefter jag med en blick på bordet, som verkligen såg mycket inbjudande ut, sade: — Jag tänker låta fröken Kate Darnley bo här akter ut. — ir det rådligt sade han — Hvarför icke? sade jag hastigt. — Skulle det icke väcka missnöje? sade han. Först skulle fröken Cobbs undra ötver, att inte hon också kommer akter ut. Och sjömännen skul>c kunna tycka sora så. att deras hälfter äro bvarken bättre eller sämre än fröken Darnley, och kanske fordra amisrtmlrttpftt, 31.