Titel: Östgötaposten
Datum: 1895-11-15
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD Redaktör och ansvarig uJgifva Bengt H&gge ÖSTGÖTA-POSTEN Eftare och förläggare: Aktiebolaget Östgöta Corrospoiulentens Boktryckeri. Verkställande direktör: Fredr Hammarström. i\:r 46. Prenumerationspris: F«r helt år kr. Is 50, för tre qvartal kr. 1.15, för hälft år 0,85 och ett qvartal SO 8re, postuefordruigsafglften mbeiäknad. Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 15 November. Annonspris: Pr petitrad 8 öre; från främmande orter 10 öre. Utländska annoraer 15 öre. Forlofninga-, vigsel- och födelseannonser 75 öre; dödsannons 1: 50. Lösnummerpris 5 öre. öslgsta C.irrcspondentens Boktryckeri i Linköping. 1895. Tillkännagivanden. Kungörelse. Ydrc kompanlomrude Nsr 51 och bevarmgen tillhörande väroPligtiKe som icke undet arets lopp varit inkallade till tjenst- S.- a Mka"aä ^rB>cd a,t in8tälla »'« tin å™ uti 9 ii varnpligtalageo anbefalda mönstring S ?B^"La'1!Dde lider och »'allén: o- MTorp.a "•"•Uenstnesa Måndagen den a . Nove"'b« kl 10 f. m. med Torpa och Ainy socknar; 1 Sands sockenstuga Tisdagen den 2G November kl. lo £ m. med Sunds och Vestra Kyds sucknai; t SylnbnlU sockenstuga Onbdagen den a7 November kl. 10 f. m. med Svinbults socken; I Norra VI sockenstuga Torsdagen d. n 28 November kl i) t. ni. med Norra Vi socken; samt I Malexandera sockenstuga Lör- dagen den 30 November kl. 10 t. m. med M*!exanders ccb Blåviks sockendelar. 1 öirigt erinras att beväiingsman skall till mönstring medhafva sin inskrifningsbok; att de, som tillhöra 7, 8. 9. 10, 11, 12 klasserna genom lagen af den 2 December 1892, öfver- löita till beväringeo samt sålunda jenilikt nyssnämnda § i värnpligtslagen äro mön- str ngsskyldige; att förfallolOst nteblifvande medför 5 kro- nors böter; att nteblifvande genom sjukdom behöiigen styrkes; att i händelse adressar.mälan göres skrift- ligt, densamma skall tffittaa i enlighet med uti Inskiilningsboken befintligt formulär pag. 12 samt att Ivan omförmälda anmälningar akola ega mm senast mönstringsdagen, ty omedelbart efter mönstringarneB slut kommer bittesförteckningen att upprättas. Bålnäs. Mal"xander den 8 November l^ö O. F. Kugelberg, Befälhafvare tör Ydre kompaniomrade N:r 51. ______________________________V.09&.XX) Skandinaviska Allm. Lifförsäkringsföreningen BALDER ■l Stockholm, Hamngatan 1 Ji (stiftad 1887), är den billigaste och förmånligaste försäk- ringsanatalt som arbetar inom vårt tand, bygd pä fullt matematiska grunder; de lör säkrade, som äro anstaltens ende delegare och v.nsttjigare, välja sjelfva årligen sin sty- 1 uppkommande vinst tillfaller ode- lad de försäkrade (dlemsantalet h 000. Tillgangarne öfver- iger 1,000,000 kronor. Agenter antagas å alla platser, Agenter i Linköping: tiu^uiii: Katrineholm Lerbäck: Mariedaui Motala Norrköping: Tranås: Vadstena: Bersbo m Östergötland i A. Sterner, Läroverksadjunkt. G. Carlsson, Slationsin -pektor. C. Holmqvist. Inspektor. C II Nilsson, S-ation-skrifvare. t'. Th Carlsson. Station»förest. Aug. Andersson, Folkskollärare. K. Holmstiöm, Bokbållsre. A. Ljungholm, Skradd:mäitare. I) E. 0:?on Back, Kspten. O V. Sundbergb. Kamrerare. C. Tu. Kindstrand, Grufarbetsre. (10908,205) Unionskomitén. Den så länge bebådade och med Ränning motsedda unionskomitén — om hvars sammansättning en del tid- ningar på den senare tiden nära nog dagligen haft hvarjehanda gissnin- gar — blef onsdags tillsatt i samman- satt statsråd. Enligt Posttidningen skall dess upp- gift vara "revision af bestämmelserna an- gående Sveriges och Aorges förening11. Dess program är sålunda ganska vid- sträckt och uppdraget är ej inskränkt blott till riksakten, utan afser samt- liga de bestämmelser, som angå Sveriges och Norges förening. In- genting tyckes sålunda vara som hin- drar komitén att föreslå äfven hit- hörande ändriDgar i Sveriges eller Norges grundlag, der sådant med hän- syn till unionen kan anses önskligt eller nödigt. Komitén har alltså fullmakt alt företaga den mest fullständiga revision. Komitén har erhållit följande sam- mansättning; För Sverige: f. d. statsrådet P. v. Ehrenheim (ordförande), landshölding u. Themptander, kammarherren gref- ve G. Sparre, professor O. Alin, hä- radshöfding, D. G. Restadius, profes- sor E. Trygger och bankofullmäkti- gen Olof Jonsson i Hof. För Norge: riksadvokaten Gelz fordförande), förre statsministrarne Schweigaard och Blehr, förre statsrå- det Thorne, amtman Olai Oisen, post- mästaren Sivert Nielsen och bruks- egaren Konow. Den sluga appasserskan Den unge nybaknda studenter: — Ii*r nu Betty, det är en riktig skand-.l — hur kommer det bär hårstrå t i min sop,),? Betty: — Det tan inte vara anDat ån frän herms rmistasehei! Studemen (blidkad): — Ni har iä't, Betty; ursäkta mig! Ö stgöta-Postens utstyrsel blir från och med detta nummer och framgent ej så litet förän- drad. Först och främst kommer for- matet att ej oväsentligt Ökas såsom af dagens nummer synes. Det kommer nämligen hädanef- ter att bli 7-spaltlgt i stället för 6-Spaltlgt. Derigenom ökas textinnehållet med så mycket som motsvarar en hel Sida af det förut använda formatet. Vidare kommer hädanefter i rubriken namnet ÖstgÖta-PoSten att framhållas såsom bufvud- namn mer ån hittills skett; detta på giund deraf att "Östgöta-Po- sterr år kortare och lättare ån "Östergötlands Veckoblad"! Trots den betydands utvidnin- gen, som sätter oss i tillfälle att bjuda på betydligt mera läsning än hittills, kommer priset ej i ringaste man att höjas. Länet och stiftet Dödsfall. I onsdags morgse afled i Söderköping fröken Mathilda Jijörk- dald i den höga åldern af öfver 79 år. Fröken B. har under en längre följd af år varit bosatt i Söderköping. I yngre år var hon bosatt å Odens- näs invid Linköping. För literatur och konst hyste hon sedan ungdomen lifligt intresse och rar begåfvad med icke ringa poeti- ska anlag, hufvudsakligen i humo- ristisk stil. Rätt mycket af hennes literära alster har offentliggjorts i dagspressen under psevdonymen Sjö- sis. Äfven på senare tider har hon ofta strängat sin lyra för att besjun- ga dagens vigtigare händelser, men då vanligen endast för den trängre vänkretsen. Den som lyckades få höra henne föredraga sina visor, ofta på egen behaglig melodi, kunde ej undgå att beundra det originella i hennes diktning och sång. Stundom behandlade hon äfven mera högstäm- da ämnen, likaledes förträffligt. En värdefull och for en person i hennes ställning rätt betydande sam- ling af oljemålningar har hon, genom att försaka i andra afseenden. under årens lopp kunnat skaffa sig; der- ibland lär finnas original af utländ- ska mästare, mest porträtter. Denna lilla konstsamling utgjorde hennes glädje och stolthet. Fröken B. föreföll något originel, men var till lynnet ungdomlig och skämtsam och har alltid åtnjutit god helsa, tills hon för några dagar sedan ådrog sig lunginflammation, hvilken bröt hennes krafter, som, menskligt att döma, kunde hafva räckt ännu åtskilliga år. Hon sörjes närmast af en syster- dotter, fröken Berg, i Söderköping, hos hvilken hon bodde, samt af an- dra syskonbarn. — Vid 1-tiden natten till onsdagen afled komministern i Askeby Olof (ju- sta/ JJaUtröm. Dalström var utgången ur ett ar- betarehem; hans fader var nämligen timmerkarl i Linköping. Här föddes nu aflidne D. den 15 Maj 1827. Efter förberedande studier i sin fädernestad aflade han studentexamen i Upsala 1848 och prestvigdes två år senare, hösten 1850. Han tjenstgjorde derpå som pastorsadjunkt eller vice pastor i Hagebyhöga, Lönneberga, Ulrika, Östra Tollstad och Kettilstad, tills han 18(51 utnämndes till komminister i Askeby, i hvilken sistnämnda be- fattning han alltsedan qvarstått. Se- dan 1891 hade han vant tjenstledig. Dalström var tvenne gånger gift. Af barnen i första giftet, med Kri- stina Margareta Jansson, prestdotter från Säby, öfverlefva två döttrar fa- dern, den ena gift med kyrkoh. K. Bergstrand i Horn af Skaraborgs stift. Efter sin första hustrus död gifte sig D. för andra gången 1870 med Sofia Kristina Östman, hvilken afled i vå- ras. Detta äktenskap blef barnlöst. Dalström var högt värderad för sitt redbara och öppna väsen, och hans församlingsbor deltaga med djup sak- nad i hans anhörigas sorg. — Under natten till i lördags afled i sitt hem i Malmö efter en kort sjukdom (nervfeber) tandläka- ren d:r Frans Teodor Botin i en ålder af 44 år. Den aflidne var född här i Östergötland den 25 Sept. 1851. Efter slutade skolstudier eguade han sig först åt apotekareyrket och aflade 1875 provisorsexamen. Sedermera öf- vergick han till tandläkareyrket och aflade tandläkareexamen 1884. Med sina goda förstudier blef han en myc- ket skicklig tandläkare, som ock se- dan städse med intresse följde sitt yrkes utveckling. Till en början utöfvade han praktik här i Linköping, men flyttade efter några år till Malmö, der han allt- sedan 1887 haft sin verksamhet. Här fick han en ovanligt stor praktik och utöfvade en framgångsrik verksamhet. Följande sin lust till vidare utbild- ning, reste han i fjor öfver till Nord- amerika, den moderna tandläkareve- tenskapens främsta land, och idkade der studier vid Illinois statskollegium, hvarifrån han utgick med doktors- diplom och med stärkt kännedom om dentistkonstens allra senaste utveck- ling. Återkommen till Malmö, upp- tog han der sin praktik, men fann också tillfälle att efter inbjudningar föreläsa såväl i Stockholm som Göte- borg angående yrkets nya framsteg. För några veckor sedan angreps han af nervfeber, hvilken jemte affek- tion åt lungorna nu ändat hans lif. Doktor Rosén sörjes vid sin bort- gång närmast af sin maka i andra giftet, född Barkman, samt barn, sy- skon och sin här i Linköping bosatte åldrige fader, hvarjemte en vidsträckt krets af vänner och kolleger å olika platser inom landet med uppriktig saknad skall mottaga budskapet om hans död... Icke minst här i Linkö- ping och Östergötland är den så ti- digt bortgångne verksamme och vän- sälle mannen saknad i vida kretsar. Eget jordbruk åt obe- medlade. Det antages, att en kgl. proposition om egna jordbruk åt obe- medlade skall framläggas för stundande riksdag, säger en huvudstadstidning Hastig död. Då godståget, som afgår från Liuköpiug kl. 7,10 e. m., i ons- dags qvall ankom till Bankeberg påträf- ades i en 3 lje klass vagn en död mat s- person. Alla möjliga|medel lör att åt r- kalla lifvet försöktes, men förgäfves Den döde var troligtvis en kringresande kramhandlare. Till lektor vid tekniska ele- mentarskolan i Norrköping i meka- nik, maskinlära och mekanisk tek- nologi etter framlidne rektor Molin har skolans styrelse antagit, medde- lar N. T., lektorn vid tekniska ele- mentarskolan i Borås Karl Jakob Magnell. Till löjtnant vid 2:dra lifgre- nadierregementet har utnämnts un- derlöjtnanten A'. H. W, Enghohn. Fritt huserande tjufliga. Under denna rubrik medd-lar S. P.: I fredags qväll anlände till hemmans- egaren K. A. Andersson i Hjulerum, Ringarum, ett eländigt åkdon med en qvinna och 6 barn, alla höljda i tra- sor och jemmerligt tiggande om natt- qvarter, hvi.ket omsider beviljades. Födande morgon gick qvmnan ut till stallet, satte för hästen och ploc- kade de minsta barnen i den eländiga vagnen. Just som allt var klart till afresa, 'upptäcker" den illistiga qvin nan att vagnsmuttrarne voro borta. Hon ställer till ett oväsen utan like, hvarigenom allt gårdsfolket lockades ut till vagnen. Under de gröfsta till- målen beskyller hon värden att ha stulit muttrarna. Hela uppträdet var en utstuderad tjufflnt, hvarigenom uppmärksamheten aflcddes från bo- ningshuset, der äldste pojken, om- kring 13 årig, under tiden på ett rum en trappa upp opererade. I en chif- fonier (nyckeln satt i) och ur en plån- bok tillegnade sig pojken en 100 k r.- sedel, och beger sig äter ned pä går- den. Så snart qvinnan ser sin värde son, "hittar" hon utan stor ansträng- ning muttrarne — och det bär af med följet, sedan man i sista stund ryckt till sig en huset tillhörig ull- sjal. Längre fram pä dagen uppträdde följet i ödjersbo, samma socken, hos brukaren Karlsson. Af honom byter qvinnan sig till ett annat åkdon och ger emellan, dervid vexlande en 100- 1 kr.-sedel. Samtidigt visar hennes poj- ke för minderåriga vid Oljersbo att äfven han har en sådan sedel, något som förefaller föga välbetänkt af en sä pass försigkommen tjuf. Från denna plats äker sällskapet i riktning åt Östra Ryd. Först i måndags saknades vid Hju- lerum de stulna pengarna. Endast några dagar tidigare förvarades i plan- boken på samma ställe 500 kr. för- utom lOO-kr.-sedeln. Förlusten hade således lätt kunnat bli betydligt stör re. Man följde ligans spår till Öd- jersbo och öfvertygade sig der om att den lemnade sedeln var en annan än K. A. Anderssons, en alldeles ny af Östergötlands enskilda bank. På tisdagen anmäldes stölden hos krono- länsmannen i Husby, Skönberga. och hos polisen i Söderköping. Med anledning häraf har i tis lag- kronolänsm. Bohlin tagit nämnda följe i förvar och införpassat dem till läuscell- fängelset i L:nköping Qvinn n som ge- menligen benämnes "Hundni", -erkände si,; ha handlat son: i vår ofvanstående notis uppgifves; dock hade hon ingen vetskap otn stölden af den omtalade hundrasedeln. Hennes snygge pojke, hvilken liksom de mera lörsigkomna syskonen förefaller att ha mycket dåligt gry i sig. nekade också för tillgreppet. Han hade aldrig eussett någon hundra- sedel påstod han; han visste ej huru en sådan ser ut. Ransakning med de häktade och för olofligt tillgrepp misstänkte medlem marne af den snygga familjen kommer att ega rum inör Hammarkinds härads- rätt Från Östra Husby skrifves: Den i dessa dagar ofta omnämnda "Hund- fia" har äfven hugnat Östra Husby församling med ett besök för en tid sedan. Som hon emellertid hölls kort, skuddade hon med första stof- tet af sina fötter och lemnade den oartiga befo'kningen åt sitt öde. Dock hann hon innan dess i förening med sina förhoppningsfulla plantor öka sin rätt långa meritlista med bl. a. följande: På ett ställe, der det värda följet fått inkomma, var blott en tjenarinna hemma. Ehuru man äfven i hennes närvaro lefde röfvare tillräckligt obe- sväradt, ansåg man sig dock ej kun- na operera i fullkomlig frihet med mindre hon kom ur vägen. En fö- revändning hittades. Hästen behöfde foder, och tjenarinnan måste på skul- len hemta sådant. Under tiden gjor- des undersökning i en chiffonier, der 22 kronor stulos. Bland andra lin- drigt prisvärda egenskaper besitter emellertid sällskapet i fråga en till sin högsta punkt uppdrifven oordent lighet, och det präglas af hafs och slarf, hvadan det sällan lär komma i fråga att skjuta igen lådor, dörrar o. d. efter undersökningarne. Derigenom kom nu tjensteflickan underfund med ransakningen i chif- fonieren och fann vid närmare efter- seende penningarne borta. På hen- nes rop åt i närheten varande per- soner, skyndade dessa till. Detta förskräckte tjufvarne, som nu kasta- de de stulna penningarne ifrån sig i förstugan och på förstugubron samt begagnade den allmänna förvirringen till att försvinna. På ett annat ställe, der de åter igen haft lyckan råka en qvinlig per- son ensam hemma, fördelade sig säll- skapet i de olika rummen, så att, under det värdinnan öfvervakade dem i ett rum, arbetade "undersökningsko- mitén" ostörd i ett annat. När vär- dinnan efter förtviflade ansträngningar lyckats få sällskapet tillhopa i ett enda rum, och hon med brustet tåla- mod visade byket på dörren, förkla- rade man sig ej ämna gå, förrän man sjelf behagade. Och nu vidtog en dans kring bordet i rummets midt, hvarunder de ovanligt tidigt utveck- lade barnungarne öfveröste qvinnan med de gröfsta skymford, under det mor "Fiir sjelf förhöll sig neutral. Slutligen fann hon för godt att ge signal till uppbrott, hvarefter hon vid afskedet öfveröste sin värdinna med en skur af det mest koncentre- rade ovett, man gerna kan tänka sig. Hos ett gammalt fattigt backstu- gusittarepar lyckades följet genom hjerterö rande böner få nattlogis. Att man väl inkommen var herre på täp- pan säger sig sjelft. Tillstädeskom- mande dugliga grannar, som ej ville tåla att sällskapet längre uppehöll sig i trakten, räddade följande mor- gon det gamla paret från inkräk- taren. Till tack för logiet och an- nan gästfrihet högg sällskapet i af- skedets stund bl. a. ett par sjalet- ter från det fattiga värdfolket. Månadsmötet i Linkö- ping d. 13 d:s visade liten tillförsel och medelmåttig omsättning. Oxar betala- des med 170 å 375 kr. paret, tjurar med omkr 125, kor med 90 ä 120 och ungnöt med (10 ä 80 kr. st. Från jern- vägsstationen afgingo till olika platser 17 vagnar med 202 djur. Oppeby poststation kom- mer att efter den 1 nästk. Januari före- stås al folkskolläraren J. G. G. Wiraan, sedan den nuvarande, organisten A. E. Norén uppsagt sitt kontrakt med gene- ralpoststyrelsen. Elektriska belysningen i Vadstena asyl är nu färdig och har afprofvats under de senaste aftnarna, di den stora byggnadskomplexen strå- lat i ett bländande sken. Vägdelningen i Göst- rings kärad. Öfver nämnda väg- delning har vägstyrelsen i Vifolka härad hos k. bfhde anfört besvär samt yrkat att, som de hittills varande grän- serna mellan de båda häradena ge- nom ifrågavarande vägdelning ändrats ny förrättning för uppgående af gräns- skilnaden måtte utsättas samt veder- börande inom Vifolka härad beredas tillfälle att dervid bevaka sin rätt. Krokeks kyrka. Den af församlingen till kongl. maj:t stälda ansökningen om kollekt och stam- boksförmån till understöd för den på- gående kyrkobyggnaden i Krokek har af domkapitlet tillstyrkts. Indragen ölförsällnings- ratt. Genom utslag den 8 sistlidne Oktober förbjöd poliskammaren iNorr- köping cementläggaren Carl Erik Ek- lund, hvilken uti nuset n:o 21 Lunt- gatan idkade försäljning af maltdryc- ker till afhomtning, att för en tid af två år ulöfva sådan försäljning. På framställning af poliskammaren har k. bfhde faststält berörda beslut, enär ifrågavarande ölförsäljning visat sig främja oloflig utskänkning. Försvunnen är sedan den 31 sistlidne Oktober handlanden Emil Lindbom i Örsebo, Kisa socken. Det antages att han begifvit sig till Ame- rika. Nämnde Lindbom har under ett par år idkat diversehandel i Ör- sebo. Han som många andra började sin affär med två tomma händer, så att lagret måste tagas pä ktedit och af- fären gick på det sätt, att Lindbom i början af året försattes i konkurs. Han lyckades betinga sig 50 procents ackord, hvilket fastståldes af Kinda häradsrätt och skul.e betalas den 1 dennes. Den 31 Oktober på morgo- nen uppgaf L. för sin moder, att han skulle resa till Kisa för att betala ackordet, och på hennes fråga sade han sig skola återkomma på aftonen. Lindbom hade kort förut köpt en häst jemte åkdon, hvarpå han var skyldig 100 kronor och som han an- vände på sin uppgifna resa till Kisa. Han medtog för öfrigt intet som helst vare sig kläder eller matsäck, utan som han hvardagligen var klädd reste han, och derför uppstod ingen miss- tanke hos modern eller syskon att någon längre resa skulle företagas, Emellertid styrde han kosan till In- gatorp, der marknad hölls den INov Der sålde han hästen, köpte biljett till Malmö, för att, som antagligt är öfver Tyskland resa till hinsidan At- lanten. Vid ett kort derefter af syssloman- nen i konkursen gjordt besök i den försvunnes bostad upptäcktes att Lind' bom icke i kassaboken infört något sedan den 22 Oktober, hvadan de me del som influtit för försålda voror å Ulrika marknad samt under friveckan utgjort reskassan. Borgesmännen för ackordet göra rätt ansenlig förlust, ty det lager som återstår komma nya björnar och vilja dela, för de nya skulder Lindbom åsamkat sig efter konkursen. Ju nere jernvägar desto bättrel Ett jernvägsprojekt, som redan för åtskilliga år sedan var på tal och som då af resp. orters befolk- ning omfattades med lifligt intresse kommer i dessa dagar åter under öf- verläggning, nämligen förslaget om en bredspårig jernväg mellan Mjölby och Uäitliolmen med ångfärja öfver Vet- tern samt ombygnad af IIjo—SUnlorj^- banan till bredspårig. Härigenom skulle uppstå en be- qväm förbindelseled mellan Östergöt- land och Göteborg. Möte för öfver- läggning om detta företag skall hål- las i Mjölby d. 19 d:s under ordfö- randeskap af landshöfdingen grefve R. De la Gardie. De trakter af Östergötland, som den nya banan skulle genomlöpa höra som bekant till de rikaste och mest bördiga inom provinsen. Det har uttalats en farhåga att den föreslagna banan, om den komme till stånd, skulle "konkurrera ihjäl" ba- nan Linköping—Fogelsta—Ödeshög. Vi tro för var del, att den saken in- galunda är farlig. Den sistnämnda banan räknar ej på transitotraiik så- som någon Imfvudsak — ty för regel- bunden transitotrafik erfordras ång- färja och måhända isbrytare på Vet- tern — utan afser företrädesvis att förmedla den lokala trafiken mellan vestra Östergötland och Linköping; och den traliken kommer ej att lida något afbräck af den nya banan. Vikbolandsbanan t. ex. har ingen som helst transitotrafik, och lemnar än- dock ganska goda inkomster. Dä jernvägslörslaget Mjölby - Häst- holmen nu kommer att allvai ligen pröfvas och frän olika sidor skärskå- das, borde måhända äfven någon upp- märksamhet böra egnas åt den från Göteborgshåll framkastade tanken på en bana Mjölby - Wäderstad-Grenna -Jönköping. Kanske den sträcknin- gen, sammanbunden med en blifvande bana jönköping - Borås—Göteborgoch en bana Jönk5ping-Vernamo-Hel- singborg, för att ej tala om de redan färdiga banorna från Jönköping till Halmstad och till Falköping vore nå- got att tänka på. Afståndet till Gö- teborg på den vägen torde väl ej bli längre än ölver Hästholmen—Hjo I alla fall skulle tiden för den leden bli kortare, då ju alltid en ångbåtsfärd öfver Vettern tager vida längre tid ån tillryggaläggandet af samma afstånd på jernväg. Och så hade man ej ri- sken af månadslångt afbrott under vintermåuaderna, en sak som alltid måste tagas i betraktande. Ödeshögs- trakten har redan nu sin jernväg och kan derför ej väntas bli vidare intres- serad för en ny bana till Hästholmen; men annat är det med socknarne Vä- derstad, Rinna, Trehörna, Adelöf samt Grenna siad med omnejd. Här kunde måhända ett mycket stort intresse på:äknas. (Grenna tecknade ju ett hundratusental kronor för en smal- spårig bana till Tranås). Slutligen vore väl Jönköping och Husqvarna intres serade af en sådan utfarsväg uppåt Östergötland. Kanske rent af den lilla efter Kostatyp bygda banan Lyckas —Jönköping kunde utvidgas och ingå i den nya leden Och — sist men icke minst, — kom- ma Göteborg och Helsingborg, hvar på sitt håll, att skaffa sig genvägar ut till Jönköping, så ligger det i båda dessa rika samhällens intresse att be- reda de nya banorna en fortsättning uppåt Östergötland och ut till stam- banan. Först med en jernväg upp till Mjölby blefve deras Jönköpingsbanor kompletterade. En jernväg Mjölby-Grenna-Jön- köping synes kanske för mången vara ett allt för vidt omfattande och dyr- bart företag; men undras om ej en bana Mjölby—Hästholmen- (ångfärja) Hjo—Stenstorp är en lika storslagen tanke. Innan man fått klart för sig dels kostnaderna och dels atsigterna till aktieteckning för ena eller andra bansträckan, är det ej lått att be- döma, för hvilken sträckning sympa- tierna och möjligheterna äro störst. Det är emellertid en god sak, att ett möte nu kommer att hållas, der de olika förslagen kunna få pröfvas och jemföras med hvarandra. I fara att drunkna var här- om afton en gammal snickare J. M- Kjellström, boende vid Hunnebergs- gatan i Linköping. I mörkret och dimman — han var nämligen onykter — råkade han vid Drottninggatan falla i Stängån. De nödrop han uppgaf hördes af tunnbindaren Johansson vid Asklunds cigarrfabrik. Denne skyn- dade till hjelp i en båt och lyckades i sista ögonblicket få tag i den drunk- nande samt bogsera honom i land. Sedan man härpå genom lämplig be- handling vederqvickt hans lifsandar, blef han genom polisens försorg förd till sitt hem. Det må i sammanhang härmed om- nämnas, att tunnbindare Johansson redan en gång förut i höst räddat ett menniskohf ur ån. Det var då — för ett par månader sedan — en gosse som höll på att drunkna. Egendomsköp. Rymngsnäs stora gods i Morlut.da socken har, en- ligt Oskarshamns Tidning, af brukfpa- tron C. F. Lundstiöm försålts till hans dotterson, hr Ragnar Lijenroth, som un- der det 6enaste halfåret varit förvaltare Godset är taxeradt till 364,500 kr. samt underlydande verk och inrättningar till 14,700 kr. 28 Jag skulle lida, kanske lika mycket, som du, deraf. Och sedan, om du icke mer vore fri, hvem skulle väl då afhöra mina ord med din utomordentliga lfver? Hvar skulle jjg finna en åhörare med nog insigter och fatt- ningsgåfva, att ingifva mig stolthet öfver att vara hans lärare? I hvilken åker, värdig mina omsorger, skulle jag kasta mitt utsä- de? eller hvilken motståndare skulle göra mig heder på det metafysiska raisonnemen- tets täflingsbana, om jag icke mera hade dig, min käre gosse? — Min vördade lärare, sade Michel, jag vet, att ni skänkt mig er aktning och vän- skap. Men det är mig verkligen nu ljuft att få utgjuta min bekännelse i ert sköte; ty mitt sinne är mer obestämdt än någonsin, och jag vet icke, livad det blir af mig. om er tröst uteblifver. Hör mig säledes. De inträdde i ett litet rum, som den store Cosmo fordom skänkt Ficino i sin villa. Da satte sig i tvenna mästerligt skulpterad'1 länstolar af ek, tvenne underverk af den florentiska konsten; och der kunde Michel ändtligen lätta sin själ frän denna bedröf- velsens börda, som man icke kan nedlägga utom vid en väns fötter. Han omtalade sin kärlek till Benedetta, en kärlek, lika så ren som englarnes, och rättfärdigade sin vägran att gifta sig med henne, i det han för sin lärare afslöjade alla sin själs lidanden. — Så länge denna själssjuklighet beröfvar 29 mig frihet i mina tankar, sade han, kan jag icke förena mig med någon uti lifvets för- troligare förhållanden! En qvinna beständigt tillsammans med mig! Ack! min gode lärare, om ni visste, huru jag är sargad i djupet af mig sjelf, skulle ni första mitt uppförande. Hon skulle tröttna vid mig! Jag är så lös- gjord ifrån jorden och de saker, som der föregå, att hon, då hon egde mitt hjerta, icke skulle ega min själ, som beständigt ir- rar omkring i den omätliga rymden. Då hon såge mig ömsom olycklig, vresig, förvirrad, skulle hon ifrån kärlek öfvergä till medli- dande, frän medlidande till ledsnad, till fruk- tan. Ja, min lärare, hon skulle vara rädd för sin make. Det händer ibland, att då jag granskar mig, blir jag rädd för mig sjelf. — Mitt kära barn, fatta mod! Ditt onda år icke utan hjelp. Med Guds hjelp dölvar man det moraliska lidandet och de fysiska plågorna. När jag föddes, var jag så liten, att man skyndade sig att gifva mig det he- liga dopet, af fruktan att jag skulle utslock- na som en liten ljuslåga. Jag kunde icke lefva tjugufyra timmar sade man, då man såg mig i min ammas händer; och som du ser, blef jag likväl en man som do andra; och de, som så talade äro döde. Tror du då, Michel, att den, som tillvägabragte detta underverk, icke kan på samma sätt upp- tända din tro, som är nära att utslockna?" 32 mod, hopp och strängt arbete kan man öl- vcrvmna bra många hinder! — Ni tann hos P.ato en hamn elter skepps- brottet, min älskade lärare; men jag hemtar icke der mer än annorstädes någon öfver- tygelse. Han talar om själens odödlighet; men han öfvertygar mig icke derom. Han ingifver mig önskan och ger mig knappast hopp! Jag söker hos honom ett gudomligt ord och finner sofismer. — Olycklige! Hvilken hädelse! Förneka Plato, min mästare! I hvilken förblindelse har du icke fallit! Slå upp honom blott, och du skall der se, att kroppen är förgänglig, emedan den icke år annat än en förening af delar, och att den är underkastad upp- lösning, men att själen icke kan dö, eme- dan hon, såsom en enkel substans, hvarken kan dela sig eller försvagas. Dess odödlig- het är en följd af dess immaterialitet. Hvil- ka äro dina inkast? Har du ens några? — Gifve Gud, att jag hado några! ty jag skulle då åtminstone hafva en tro, hurudan som helst; och tusen gånger bättre vore del att tro illa, än att icke tro. Lifvet år ut- härdligt med en villa, som är ärlig; men det upphör att vara det, då man sväfvar i tvif- let, utan att ändock inslumra i liknöjdhet. Törsten efter sanningen har redan granat mitt hår, Ficino; innan kort skall j-tg vara en skugga, såsom ni sjelf vara. Men graf- ven har inga hemligheter för de aflidne; och 25 konungslighet. Omgifven af några drömma- re, sädane som han sjelf, glömde hertigen i detta trollpalats allt annat, för att endast tänka på sina älskade miniaturer, sina mä- sterstycken i marmor, sina antiquiteter, vör- dade som reliker, sina eaméer, som han icke skulle kunnat utbyta emot de största diamanter. Han var icke fullkomligt lyck- lig annars än der, ty han kunde icke lefva nöjd långt ifrån sina böcker och dyrbara ma- nuskripter; och de voro honom sä kära att han, for att skaffa sig dem, sade, att han skulle hafva sålt till och med sin garderobe. Den dag, hvarom här år fråga, spatserade Lorenzo, en kall vinterdag, i de nakna löf- salarne, i förtroligt samtal med sin vän, fi- losofen Marsilio Ficino, som äfven högt äl- skade denna, åt muserne helgade enslighet. Hertigen ämnade, som vanligt, börja ett samtal enligt alla dialektikens regior, i an- ledning al några dunkla uttryck i Phsedon, då Marsilio af bröt honom: — Lorenzo, sado han, tillåt mig i dag höja min röst, för att bedja dig om någon- ting. — Du vet, Marsilio, att jag hår icke af- handlar någonting, som angår republiken; det linnes aldrig nägon hertig i Carregi. - Men hertigen måste dock höra mig i dag, ty jag skulle icke nu kunna egna hela min själ åt filosofien; en fruktan trycker Lien hvitt ryttaren i — Enkefru Kristina Weilerz härtill landtbi ukaren Gottfr. Johansson, genom v. hätadshöldingen P. Arnander, för 10 00O kror.or sålt fastigheten Ulriksdal i Kamplyckorna på Linköpings stads område. Postförbindelsen mellan Gotland och fastlandet kommer uuder instundande vinter att underhållas med ångfartygen Polhem och Klintehamn. hvilka från och med den 15 dennes skola, såvida naturhin- der ej möter, afgå: på linien Visby— Stockholm från Stockholm tisdagar och fredagar kl. 12 middagen och från Visby onsdagar och lördagar kl. 9 e. m ; samt å linien Visby—Norrköping från Visby måndagar och fredagar kl. 9 e. m. och från Norrköping söndagar och onsdagar kl. 1.30 e. m. En tullkammare i Mo- tala föreslås af Motalaposten, som framhåller det olämpliga i att vid loss- ning af importerade laster i Motala tulltjenstemän från Vadstena måste anlitas. Invigningsfest. Söderköpings ev. luth. missionsförening invigde ny- ligen sitt nybygda hus, "Missionshyd- dan", vid Skönbergagatan i Söderkö- ping. En stor mängd deltagare från när och fjerran hade infunnit sig till festca, som började kl. 10 formidda- gen. Kyrkoherden A. Arnell från Törnvalla predikade öfver Luc. 10: 5 - G och skolläraren K. G. Kalén före- drog en historik öfver föreningen, som bildats 1874. Dess verksamhet i början bestod i en söndagsskola, derefter afven ensyfprening. Föreningen liar hittills bott i hyrda loka- ler. Medel till nytt hus ha länge samlats. Redan 1883 inköptes V-ggnadstomt. Kost- naden för byggnaden utom inventarier be- löpte sig till G.650 kr., och har föreningen f. n. en skuld ä densamma af omkr. 3,000 kr. Föreningens medlemsantal är nu om- kring 50 och dess ordförande är f. skol- läraren F. Törnoll. Härefter predikade komminister N. Häger från Haurida öfver 1 Petr. 2: 4, 5 och pastor G. o. Lundborg i Valdemarsvik öfver Psalt. 42: 2, 3. På eftermiddagen hölls en talrikt besökt kaffefest och predikades af pastor Häger och kyrkoherden A. G. Svensson i Söderköping. "Missionsbyddan", som fått en myc- kel lämplig plats, är uppförd af bygg- mästaren A. G. Rosengren. Den inne- håller en rymlig predikosal, på tre sidor försedd med läktare och med plats för 300 personer, jemte kapp- rum, samt på öfre våningen bostad för vaktmästare. Ett farligt fall gjorde i här- omdagen en något beskänkt pas- sagerare från nedgående blandade tå- get mellan Åsbro och Lerbäcks sta- tioner å Mjölby-Hallsberg banan. Tå- get hade vid tillfallet ganska stark tärt. Från Lerbäck utsändes banvakt för att efterforska den tappade pns. sagerarens öde, och när taget hunnit till Godegård, inlopp det underrättelse att han blifvit funnen fullkomligt oskadd. En större Ångsåg kommer att af trävaruhandlanden J. A. Sa- muelsson i Linköping under hösten uppföras vid Rodga egendom, Simons- torp, i och för der pågående skogs- afverkning. Vid Rodga finnes förut en ram- och cirkelsåg, drifven med vatten och tillhörig Hults bruk,m-d- delas Östg. Efterlyst. Då drängen Axel Samuelsson från Stora Broby i Gam- malkils socken, hvilken af Valkebo häradsrätt dömts för hemfridsbrott och misshandel till 2 månaders fän- gelse samt 180 kronors böter, icke kunnat anträffas, har k. befhde låtit utfärda efterlysning å bemälde Sa- muelsson. För olaga bränvinsför- säljning blef efter angifvelse af Linköpings spritbolag handlanden Joh. O. Andersson hår i staden af rådhus- rätten dömd att bota 35 kr., enar han sjelf och, med hans vetskap, hans handelsbiträden på många sätt och vid flere tillfallen tillhandagått allmänheten med anskaffande af brån- vinfrånutskånkningsställetvid Kurala gästgifvaregård. På besvär af den sakförde befriade Göta hofrätt honom från allt ansvar i målet, men har k. m:t, der allm. åklagaren anfört be- svär, med ändring af hofrättens ut- slag faststält rådhusrättens beslut I Kristinehamns prakti- ska Skola, som började sitt 18:de läsår den 1 dennes, äro bland andra inskrifna följande elever: från Öster- götlands län: A. Lundberg Slätfall Ydre, Maria och Lilly Delmar, Man- heim, Norrköping, K. O. Nystrand, d:o, A. E. Jakobsson, Karlshult Mo- tala verkstad; ' från Kalmar län: J. A. Andersson, Lötstorp, Odensviholm; från Jönköpings län: Jenny Lars- son, Axeryd, Frinnaryd. Prins Besolov, som för när- varande uppehåller sig i sitt "konnuoea- rike" i Afrika, har till Jönköping- Posten sandt ett bref "till sina vänner i Småland", i hvilket han omtalar att han nu sitter i ro efter att ha slutat ett torski äckligt och ödeläggande krig Han håller nu pi att bygga ett stort stenhus åt miasionärer och lofvar att de som komma dit skola få goda dagar Han arbetar dag och natt på detta hus, skrifver ban, och när han har slutat med det, kommer han och het- sar på i Sverige och hemtar sina missionärer. Han behöfver goda unga män och uaga qviunor". ' u Bref vet år försed t med en attest om den svarte punsens vederhäftighet un- dertecknad af "konung Zandu, konung Zolu, konung Zora Kai och konung Uiarchee" så att nu måtte väl ingen kunna tvitU på honom, när fyra så vidt- benimda potentater intygat hans veder- häftighet! . l.^r*nvln8fcontrollen: K. bth:de lur lörordnat löjtnanten Carl Bidderborg att från och med den 20 Nov. vara kontrollör vid Hälla bränneri i Godegårds s:n. samt fanjunkarna Carl Ekvall och C. Wennerström att i samma egenskap tjenstgöra vid bräune nerna Kummelby i Hogstads sn och Iillorp i Vikingstads s:u från och med resp. den 18 och den innevarande månad.