Titel: Östgötaposten
Datum: 1897-05-07
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD ftedaktör och an^varip u'gifVi Benfft Haffg*- ÖSTGÖTA-POSTEN ■gar» o»h fdrläggars: aktiebolaget Östgöta Correipoudentens Boktryck»!. Verkställande direktör (tunnar Biddwatad. l\:r 10. Prenumerationspris: För helt är kr. 1: SO, för tre qvartal kr. 1,15, för hälft ar 0,85 och ett qvartal SO öre, postbefordringsafglften luber&knad. Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 7 Maj. Annoniprls: Pr petitrad 8 dre; fria främmande orter 10 öre Utländska annonser 15 öre. Förlofnings-, vigsel- ooh fddelseannonser 75 öre; dödsannons 1: 50. LösnammerpriB 5 öre. öitgfita Corrwpondsntent Boktrycksri i Linköping. I 1897. Premieriug af Nötkreatur inom Östergötland 1897. Följande platser och dagar äro dertlll bestämda: Inom Åkerbo och Hanekinds Hushållnings-Q-llle: Vid Slaka Fredagen den 28 Maj kl 10 f. m. . Linghem Tisdag6n den 4 Juni kl. 10 f. m. Inom Bankekind» Hushållnings-Oille: Vid Åtvidaberg Fredagen den 7 Maj kl. 10 f. m. Inom Skärkinds och Mimmings Hushållning»-Gille: Vid Skärkind Lördagen den 8 Maj kl. 10 f. ni. „ Kimstad Fredagen den 14 Maj kl. 10 f. m. , östra Eyd Lördagen den 15 Maj kl. 10 f. m. Inom Hammarkinds Buslulllnlngt-Oille: Vid Söderköping Måndagen den 10 Maj kl 11 f. ni. „ Sjögerum Tisdagen den 11 Maj kl. 10 f. m. „ Giisum Onsdagen den 12 Maj kl. 10 f. m. „ Torp Torsdagen den 18 Maj kl. 10 f. m. Inom Tdre Hushållnings-Gille: Vid Ramfall Måndagen den 17 Maj kl. 10 f. m. „ Asby Södergird Måndagen den 17 Maj kl. 4 e. m. „ Österby Tisdagen den 18 Maj kl. 10 f. m. „ Studstorps Gästgifvaregärd Onsdagen den 19 Maj kl. 10 f. m. Inom Kinda Hushållnings-Oille: Vid Kisa Torsdagen den 20 Maj kl. 10 f. m. „ Horn Fredagen den 21 Maj kl. 10 f. ni. , Walla Lördagen den 22 Maj kl. 10 f. ni. „ Rimforsa Måndagen den 24 Maj kl. 10 f. m. Inom Vifolka och Talkebo Hushållnings-Oille: Vid Ulrika kyrkoplan Tisdagen den 25 Maj kl. 10 f. m. „ Nykil Onsdagen den 26 Maj kl. 10 f. m. „ Bankeberg Lördagen den 29 Maj kl. 10 f. m. a Mjölby Måndagen den 31 Maj kl. 10 f. m. „ Haddebo i V. Harg Tisdagen den 1 Juni kl 10 f. m. , Sya tingsställe Onsdagen den 2 Juni kl. 10 f. m. , Gottlösa Torsdagen den 3 Juni kl. 10 f. m. Rörande sättet för premieringens verkställand» hänvisas till utférlig annons i denna tidning af den 23 April. Linköping i April 1897. Tli. JLybeok. _________(4492,162) För Våren och Sommaren ar nu i Stille & Janzons - Mjölby - Klädes-, Manufaktur-, Ctarn-, nåds- och Sybehörsaffär Vät- samt till belopp af minst 2,000 kr. Öfriga af utskottet föreslagna ändrin- gar i k. m:ts förslag Bro af mindre vigt. I sammanhang härmed har utskot- tet afstyrkt dels hr A. O. Ericsons i Ofvanmyra motion om skrifvelse till k. m:t med begäran om förslag till ny bevillningsiörordning, dels ock öiriga i sammanhang med den k. propositionen behandlade motioner, afseende bevillning för afkastning af skog, frihet från bevillning för bygg- nader, tillhöriga nykterhetssällskap samt för innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad af högst 500 kr:s värde, utsträckning at det bevill- ningsfria afdraget, nedsättning af be- villningsprocenten samt sättet för för- varandet och törstörandet af de utaf de skattskyldige lemnade uppgifter. Vidare har utskottet beslutit till- styrka en till riksdagen aflåten k. firoposition, om sådan ändring i gal- ande förordning angående bevill- ningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter, att den afgitt, som utländsk Handelsresande har att er- lägga för rättigheten att här i riket dnfva handel med utländska varor, skall beräknas för hvarje tidrymd af 30 på hvarandra följande dagar och icke såsom förut varit stadgad), for kalendermånad, hvilket beslut fatta- des med 13 röster mot 6, som afgåf- vos för sådan ändring i den k. pro- positionen, att stadgandet om upp- visandet af qvitto öfver erlagd afgift för kommunalnämdsordförande skulle utgå. Dcremot har utskottet afstyrkt en af hr P. Bondesson väckt motion med förslag, att den for utländska han- delsresande bestämda afgift skall er- läggas jemväl af svensk undersåte, hviTken, såsom resande för utländsk fabrik eller firma, i Sverige förmed- lar försäljning af varor. inkommet Kostym-, Ofverroels-, Byx- och Uniformstyger 1 stort ooh modernt urval. Svarta och Kulörta Klädningstyger, ovanligt rikhaltigt sortiment af nyaste modernaste ocb bästa qvalitéor samt Bomullstyger, Perkaler, Tvlllser, Domestiker, Un- derkjolsmoire, jemte en mångfald olika tyger, passande til) Bluslif m. m. Nya slags Sybehör och Garneringaartiklar, Plyskjolkan- ten Bvea, rundvåfd, Paraplyer ocb Parasoller jemte en mång- fald andra artiklar. Billigaste priser! Reela varor! Samvetsgrann behandling! (4359.167) Sammanträden, t. Lii»iurieiK.Arnanier, Delegarne uti IdfrOnte- och Ka- pitalfHrsälcrings-AnstaUen fot Linköpings Län och Stift samt de af Länets Landsting utsedde deputerade behagade sammanträda till allmän or- dinarie bolagsstämma i Sessionsrum- met & Linköpings Slott Måndagen den H nästkommande Juni kl. 5 e. m. Linköping den 4 Haj 1897. För Lifränte-Anstalten: (4838,26») Herman Calén. Tillkännagifvanden. Advokat-Byrån, Linköping, Storgatan 60 (öfver postkontoret), ombesörjer rättegångar» bontrednln- gur, Inkumerlngar och kommla- ■lOBaraappslraff hos K. Befallmngsbaf- vande m. m. Billigaste Inkassotaxa. För årskunder. vid liqvid efter aomaning, högst on kr. Innebaf vare; v. Häradshövding Per Arnander. (828,10)__________________________ HiihålliUn-SiUikaieti Kuiirelie. Då Östergötlands Premiericgscämnd står begrepp att upprätta en oy stambok öfver länet befintliga A jrahlre-diur, oeh di det är af vigt att denna blir sa tillförlitlig och fullständig som möjligt, får is* å Premie- ringsnämdena vägnar hararna uppmana egare af Ayrshired jur att löre den 15 Juni till mig insända fullständiga uppgifter rörande dessa hvaitill blanketter tillhandahållas på Hnsb Sällskapets arkiv. Stamboken kommer att upptaga: dels en A-klaes omfattande djur af rer Ayrshireras; dels en B-klasaj omfattande inom länet födda hondjur, hvilkss fäderne tillhöra A- klasseo, ooh som genom sin typ kanna till Ayrshirerasen hänföras. Djuregare bosatta inom det distrikt, hvar- est premiertag; t år eger mm, böra vid när- maste premienngiplats uppvisa de djur, som skola i »tamboken införas ocb hvilka icke förut blifvit af Premieringsnämoden god- kända. Linköping i April 1897. (4471,168) Sigge Ljunggren. ombesörjer InrecUtrerliiK af ekono- = Ingen = bör numera underlåta att, mot en jämförelsevis ringa afgift genom för- säkring af sina hästar och nötkreatur, vinna skydd mot förlust. Östergötlands Kreaturs-För- säkrings-Bolag har de fördelakti- gaste försäkringsvilkor och de billiga- ste premierna af alla. (4478,165) Den 7 Maj. Bevillningsreformen. Bevillningsutskottet har i dessa da- gar till behandling förehaft dels k. m:ts förslag till ny bevillningsiörord- ning dels åtskilliga inom andra kam- maren i anledning af den k. propo- sitionen väckta motioner. De huivudsakligaste nyheterna i k. m:ts förslag äro införande i vidsträck- tare grad än som för närvarande eger rum af s. k. obligatorisk sjelfdeklara- tion för vissa klasser af skattskyldi- ga samt eftertaxering af inkomst, som, vare sig genom oriktig uppgift eller af annan anledning, undandragits be- skattning. Utskottet har i väsentliga delarbi- trädt den k. propositionen, dock med de forändringar i fråga om sjelfde- klarationen, att från uppgiftsskyldig- het fritagits egare af jordbruksfastig- het, h värj em te taxeringsvärdet å an- nan fastighet, angående hvilken upp- gifter skola lemnas, höjts från minst 5,000 till minst 10,000 kr., samt att uppgiftsskyldighet ålagts älven dem. som i arrende för fastighet åtnjutit en inkomst af minst 1,000 kr., och dem, som åtnjutit inkomst af arbete eller af arbete och kapital gemen- Riksbanksreformen. kofullmäktige skall af riksbankens medel ega uppbära årligt arvode till samma belopp som en hvar af öfrige fullmäktige. I en annan paragraf hade Andra kammaren i fråga om regle- mentet för riksbanken velat stadga blott det, att detta reglemente skall upprättas så, att i detsamma icke in- tages något mot riksbankslagen stri- dande, medan Första kammaren ville ha in, att, först om konungen, till hvilken reglementet skulle öfverlem- nas, funne detsamma icke vara stri- dande mot riksbankslagen, skulle det af honom till efterrättelse kungöras. Mot det Andra kammaren får sin vilja igenom i denna paragraf föreslår nu utskottet, att Första kammarens måtte få råda i fråga om arvodet åt den af konungen utsedde fullmäktigen. I tvistefrågan om kassakreditiv eller rediskonteringsrätl för de enskilda ban- kerna under övergångstiden 1899- 1903 har utskottet föreslagit den jemk- ningen, att kassakreditiv måtte bevil- jas till hälften ooh rediskontering till hälften af det belopp, hvartill veder- börande banks utelöpande sedlar upp- gingo den 1 Januari 1896. Slagthusfrågan förevar åter i kamrarne i måndags och måste ännu en gång återkomma, då kamrarne i en punkt fattade olika beslut. För sta kammarens beslut öfver- ensstämde i allo med utskottets se- naste förslag. Andra kammaren afslöt icke debat- ten förr än efter midnatt. ÄfVen här bifölls utskottets förslag — utom i en enda punkt. Utskottet hade föreslagit, hvilket biträddes af första kammaren, att taxan för användning af slagthus ej finge sättas högre "än som kan an- ses erforderligt lör betäckande af sta- dens kostnader för »lagthusets förvalt- ning och underhåll jemte ränta d an- Särskilda utskottet har nu afgifvit förslag till sammanjemkning af kam- rarnas skiljaktiga beslut i fråga om förslaget till lag för Sveriges riks- bank. Fullständig enighet synes inom utskottet ha rådt om, huru samman- jemkningen borde åvägabringas. Nå- gon reservation är i alla händelser icke antecknad. Den första punkt, der skiljaktiga beslut förelågo, var den, der det efter k. m:ts och utskot- tets ursprungliga förslag hette, att ett afdelningskontor af riksbanken skall finnas inom hvarje län utom Stock- holms. Andra kammaren beslöt den ändring, att minst ett afdelningskon- tor skall finnas i hvarje län utom Stockholms. Första kammaren in- bjudes nu af utskottet att fatta sam- ma beslut. Första kammaren ville, i olikhet med andra, att riksbanken skulle för- bjudas att vid utlåning på bestämd tid eller på uppsägning som pant godkänna skuldebref af enskilda per- soner eller bolag med endast namn- säkerhet. Utskottet föreslår nu första kammaren att icke hålla på detta för- bud. Till gengäld anmodas andra kam- maren att modifiera sina särskilda beslut om, att kassakreditiv och kredit i löpande räkning skulle kunna be- viljas äfven mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld. Andra kam- maren hade visserligen härvid gjort den inskränkning, att i reglementet för riksbanken skulle bestämmas, såväl till hvilket högsta sammanlagda be- lopp riksbankens tillgångar må i kre- ditivrörelsen användas, som också till hvilken del af detta belopp utlånin- fen må kunna ske mot namnsäker- et. Utskottet föreslår nu, att sam- manlagda beloppet för kreditiv- och löpande kreditrörelsen måtte bestäm- mas i riksbankslagen och att beloppet måtte der fastställas till högst fem- ton millioner kronor. Afbetalningslånerörelsen hade första kammaren velat bestämma till tio millioner och andra kammaren till femton millioner. Sammanjemknings- förslaget går ut på, att fonden skulle bestämmas till en fjerdedel af riks- bankens grundfond. Denna bestäm- mes i det nya förslaget till femtio millioner, och således skulle afbetal- mngsfondens högsta belopp blifva 12 Vt million kr. Första kammaren hade velat ute- sluta riksbanken från att mot ränte- godtgörelse bedrifva inlåning vare sig på upp- och afskrifningsräkning eller på deposition. Andra kammaren ville medgifva banken båda dessa former af upplåningsrörelse. Utskottet före- slår till stridens slitande, att banken måtte få öppna upp- och afskrifnings- räkning med sina kunder, men der- emot icke — mot räntegodtgörelse — depositionsrörelse. Första kammaren hade velat få in en bestämmelse om, att den af ko- nungen tillsatte ordföranden bland ban- personers ego, hvilket veterligen fin- nes insatt i åtskilliga läns- och pri- vatbanker, den verkligen storartade utvecklingen af landets jernvägsnät — som för närvarande uppgår till inemot 1,000 kilometer och oupphör- ligt utvecklar sig — och de öfriga kommunikationerna, liksom det myc- ket beydligat allmänna uppsving, som landets alla näringsgrenar tagit, hvar- om de statistiska siffrorna lemna ett glänsande bevis, så måste det erkän- nas, att Sverige är i en ekonomisk ställning, hvaråt ej många större länder kunna glädja sig. För denna sin lyckliga ställning har Sverige väsentligast att tacka det ekonomiska system, som infördes 1888, och i synnerhet den lika kraf- tiga som kloka och fasta men mode- rata ledning, som gjort, att den nu- varande statsministern Boström under de fyra sista åren vunnit fast fot och erkännande. Under denna tid ha ge- nomförts såväl på det politiska som isynnerhet på det ekonomiska om- rådet en mängd vigtigare refor- mer; så har bland andra en länge behöflig, men alltjemt erforderlig re- form i landsförsvaret blifvit planlagd och början blifvit gjord till dess sy- stematiska genomförande. Reservanterna åter yrkade och med dem instämde andra kammaren, att samma afgifter icke skulle få sättas högre, "än som kan anses erforder- ligt för betäckande af stadens kost- nader för slagthusets förvaltning och underhålC. Första kammaren vill alltså, att städerna skola af afgifterna få till- godoräkna sig ränta å anläggnings- kostnaderna; men andra kammaren menar, att staderna sjelfva skola be- tala räntan å anläggningsbeloppen. Andra kammarens beslut fattades med 99 röster mot 88, hvadan majorite- ten ej var stor. Andra kammarens beslut fattades med hänvisning på möjligheten att få en sammanjemkning till stånd. Denna sammanjemkning skulle alltså kunna gå ut på att städerna finge beräkna endast en lägre ränta å bygg nadssumman. Åfven frågan, hora vida ålagt- och besigtningstvång skulle kunna infö- ras i alla städer eller, såsom reser- vanterna påyrkade, i städer med 60,000 invånare och deröiver, framkallade i andra kammaren en het dust. Ut- gången blef att utskottets mening — tagen gällande för alla städer — seg- rade 97 röster mot 71, som tillföllo reservanterna. Öfriga punkter i förslaget godkän- des i enlighet med utskottets hem- ställan. Önskfigt är och antagligt är väl äfven, att slagthusfrågan, då den nu står så nära sin lösning, skall kunna bringas till ett godt slut. Gifvet är emellertid, att om stä- derna ej få rätt att draga ränta å an- läggningskostnaderna, så skola en- dast helt få stadssamhällen kunna våga sig på dessa dyrbara anlägg- ningar, och då skulle ju slagthusla- gen komma att existera — endast på papperet. Der rika hushållningssällskap fin- nas, skulle måhända dessa kunna träda emellan. vända till Sverige, göra ett besök i Lund och egna en hyllning åt "Fri- thiofsskalden". Derifrån går färden till Jönköping och öfver Vettern; vi- dare beses Omberg, Vadstena m. m. Vid ankomsten till Stockholm taga sångarne in på hotell Continental, der stora festvåningen af dem för- hyrts. BplrltuosafOrtarlngen ooh tobaksfOrbruknln- gen i olika länder äro mycket olika och variera väl något äfven år för år. Följande tabell för n/loAofe-förtä- ringen afser år 1896 och visar liter pr individ: Danmark . . . 8.65 , Öjterrike . . . 3 50 Nordtyskland . 8,-25 ; Ryssland . . ■ 3.40 Se weis . . . 5.00 i Finland . . . S 60 Holland . . . 4.58 ; E-g and . . . 2,50 Belgien . . . 4.50 i Bayern . . . 2/4 Sverige . ■ . 4,ts , Portugal . . . a,io Frankrike . . 4.08 Spanien . . . 2,00 Baden .... 3,77 , Italien .... 1,00 Förbrukningen af tobak ställer sig som följer i gram pr individ: Bslgiea . Tyskland Australien Österrike Norge. . 1,552 1,485 1,400 1.350 1,13» 1,125 1,060 Sverige Frankriks Byssland . Portugal . England . Italien . . Sobweit Spanien Det nya systemet bedömdt i utlandet. På tal om de stora framsteg Sverige och Norge gjort under konung Oscars regering skrifver en demokratisk tid- ning i Österrike: Hvad Sverige beträffar, så är dess finansiella ställning så utomordentligt lycklig, att detta land — åtminstone med ett enda undantag — torde vara det enda, som sedan tre år tillbaka kan uppvisa ett effektivt och stän- digt stigande, under förra året till kr. 14,229,000 uppgående, öfverskott i sin budget. Man måste medgifva, att detta är ganska respektabelt för en befolkning på 5 millioner. Och lägger man härtill det mycket bety- dande kapital, som finnes i privat- Länet och stiftet. Brandskadeersattnlngar. Styrelsen för Östergötlandsläns brand- stodsbolag har den 29 nästl. April utanordnat följande ersättningsbe- lopp: till land b ukarne Emil och Hjalmar Lars- son i Habbiarp, Mjölby socken, för skada å fast och lös egendom 30 kr.; till landtbruka- ren Kdv. Ne'zéi ä S j rnevik för »kåda & ett boning-tbus vid B-eva.sa i Oppeby sucken kr. 75: 20; till rotrmästaren för Drättinge grena diertorp i Gammalkils socken för en nedb- änd ladugård 299 kr.; till f. koi praten C. O. Drät- ting derstädes för tvenne kor samt foder och lösören tillhopa kr. 382: 25; till arrendatorn G. Karlsson i fynds förareboBtälle, Björkebergs socken, för ett nedbrändt brygghus 85 kr. ■amt för åtskillig lösegendom kr. 25: 50; till torparen A. F. Carlsson i Kyoklingabäcken. Rinna socken, för sksda ä lösören kr 23: 50; till landtbrnkaren R. J. Carlsson i Haddestad, Väderstads socken, för skada ä ett spåntak 10 kr. Summa kr. 930: 45. Vid gödkreatursutstail- nlngen i Skeninge den 4 dennes, utdelades följande pris: lsta pris (30 kr. och silfvermedalj): B. J. Johansson, Väderstad, för 2 oxar (två pris ; 2:ara pris (20 kr. och bronsmedalj); C. Nilsson, Nederlösa, för en oxe; F. Larsson, Hageby, för en ko; Staflösa egendom, för en ko; 3.oV'e pris (10 kr.': C. J. Carlsson, Nälstad, för en oxe; F. LarBson, Hageby, för en oxe; C. Löfmark, Berga, för en stut; F. Larsson, Hageby, för en stut; C. Löfmark, Berga, för en qviga. Utstälda voro 180 djur. Saluprisen voro 38—30 öre pr kg. lefvande vigt. Omsättningen var rask, då ganska många uppköpare infunnit sig. . Säterlegare i 40 dagar. Till V. V. skntvea trån Tuna: En affär, som låtit mycket tala om sig här i or- ten, är den, hrarigenom busaren Frisk från Kristdala blef "egare" till säteriet Vaderum i Tuna. Det hör också onek- ligen till sällayntheterna, att en husar köper en jordegendom, som kostar en qvarts million. Nu har emellertid det egendomliga köpet återgått. Enligt köpekontraktets bestämmelser borde första köpeskillingen hafva erlagts den 20 April med 50,000 kr., men då kö- paren icke fullgjort detta vilkor. har säljaren förklarat köpet upphäfdt. Så- lunda tillhör Väderum ånyo sin gamle egare, sedan den tilltänkte nye egaren der utofvat husbondeskap i något öfver en månad. Eldsvada utbröt i söndags, meddelar M-P, i ett uthus i Mjölby, tillhörigt sadelmakaren F. Granbäck. Ett par små gossar hade tändt en maj eld i logen och dermed vållat olyckan. Genom tillskyndande per- soners energiska ingripande blef dock elden begränsad till det antända hu- set och de hotade grannbyggnaderna räddades från all fara. Vid 6-tiden kunde släckningen anses vara afslu- tad. Egaren, en äldre man, ville i ögon- blickets törtviflan bära hand på sig sjelf och hade redan snaran lagd om halsen, då dess bättre tvenne perso- ner upptäckte mannens afsigt och lyckades afstyra den förtvinades upp- såt. De svensk-amerikanska sangarnes besök i Sverige under årets utställning ha vi förut omtalat och meddela nu ytterligare därom. Flertalet eller mer än 40 af dessa sångare tillhöra sångföreningen Svithiod i Chicago, hviTken erhöll första priset vid sångartäflingen i fjol mellan amerikanska, tyska, bömiska, norska och walesiska sångföreningar. De svensk-amerikanska sångarne al- resa den 5 Juni och landstiga i Gö- teborg, begifva sig derifrån till Hel- singborg och till Malmö, göra en liten konsertvisit i Köpenhamn, åter- Hela Bst Lars till Hane- kind. Vid föredragning af komi- téns för reglering af oregelbunden- heter i rikets indelningar afgifna för- slag i ämnet har k. m:t förordnat, att de till Åkerbo och Bankekinds härad hörande delarne af S:t Lars socken i Östergötlands län skola från och med 1898 års ingång i jordeboken öfver- föras från dessa härad till Hanekinds härad. Medaljutdelning. Till C. J. Sjöberg i Häggebo, Gammalkils s:n, utdelades i söndags, den 25 dannes, efter kyrkoförrättningarnes slut i Gammalkils kyrka medaljen af åtton- de storleken i siltver, att i högblått band med gula kanter å bröstet bäras, för långvarig tjenst såsom fjerdings- man för Gammalkils och Nykils sock- nar. Af socknemän i berörde kom- muner var subskriberad middag an- ordnad i Unnerstad, hvartill Sjöberg och hans forna förmän inbjödos att deltaga. Organistexamen aflades nyli- gen inför direktör Fr. Thorselius af hrr Axel Eckerberg från Flisby församling och Josef Norén från Oppeby försam- ling. Vägbyggnad. Kon. bef hde har medgifvit att väghållningsskyldige i Sunds sockens väghållmngsdistnkt må omlägga den a. k. Larstorpsliden å bygdevägen från Ång till Forsnäs i enlighet med af kommissionslandt- mätaren Y. Ostvald upprättad ritning och mot i nåd. brefvet den 31 De- cember 1896 stadgade vilkor. Inbrottsstöld löröfvades nat- ten till den 27 April hos handlanden C. A Nilsson i Torp, Hällestads soc- ken. Tjufven eller tjutvarne både be redt sig tillträde genom ett åt lands- vägen vettande fönster till handelslo- kalen, i hvilken de sedan tillgrepo hvarjehanda varor och några kronor kontanta penningar. För att kanna nå fönstret hade tjufvarne måst skaffa sig en stege, hvilken de togo ifrån en när- boende granne, meddelar östg. Medalj. Kgl. maj:t har tilldelat ledamoten af Södra Vedbo härads egodelningsrätt J. M. Johansson från Förenäs medaljen i silfver af åttonde storleken med inskrift "för medbor- gerlig förtjenst". Bland prisdomarne vid den trädgårdsutställcing hvilken i år skall ega ram i förening med konst och industriutställningen i Stockholm märkes trädgårdsmästaren A Petters- son, Stenkullen, Åby, hvilken skall deltaga i bedömandet af grupp 4 vid höstutställaingen; och länsträdgårds- mastaren Christian llohr i Linköping, hvilken är suppleant inom jurygrup- pen 3 vid samma utställning. Eldsvåda ooh splldt men- niskolif. En häftig eldsvåda ut- bröt natten till den 30 April i fabri- kör F. O. Liljedahls färgeri i Kisa, hvilket nedbrann till grunden. Elden varsnades vid midnatt, då byns invånare alarmerades ooh släck- ningen började med all kraft, Tack vare det lugna vädret och god till- gång på vatten kunde såväl mans- byggnad.som närbelägen handelsbod räddas. Till all olycka blef dock en mehniska innebränd, nämligen färge- narbetaren Joh. Ulr. Jonsson, sem bebodde ett rum i öfra våningen, öfver tygpressen, der elden tycks hafva börjat, förmodligen genom sjelf- anträndnmg. Sedan huset var nedbrunnet fans liket liggande framstupa, delvis för- kolnad t. Så väl egaren som arrendatorn al färgeriet Erik Karlborg göra stora förluster, isynnerhet den sistnämnde. Hela hans nu stora lager af ull och ;arn samt maskiner och färgstofter lefvo lågornas rof jemte andra per- soner tillhörigt färggods. Huset var törsäkradt i länets gam- la brandstodsbolag för 2,500 kr. och egaren tillhöriga lösa inventarier för 850 kr. samt Karlborgs tillhörigheter för 3,900 kr. Sjelfmord. Medan eldsläck- ningen vid Liljedahlska färgeriet i Kisa pågick häromnatten hängde sig i en vedbod vid Hjortlund snickaren And. Gust. Johansson. Ekonomiska bekymmer antagas vara orsak till sjelfmordet. Han var omkring 30 år gammal samt efterlemnar enka och flera barn. Manufakturlån. K. m.l har beviljat förlagslån från manufaktur- förlaéslånefonaen, att i mån medel dertill blifva tillgängliga utgå med 35,000 kr. till Gusums bruks- och fa- briksaktiebolag för dess messings- bruk och med 50,000 kr. till Åby 1-y lefabrikaktiebolag för dess fabriker i Qvillinge socken. Emigrationen från Sverige till främmande verldsdel under innevaran- de års första qvartal har varit icke obe- tydligt mindre än under motsvarande tid förlidet år och öfver hufvul taget mindre än under något år sedan år 1890, med undantag af år 1894. Från Östergötlands län emigrerade under månaderna Januari—Mars detta år 10) personer mot 165 år 1896, 103 år 1895, 125 år 1894 och 558 år 1893. Från Jönköpings län hi emigrerat 89 personer mot resp. 190, 142, 90 och 677, från Kalmar lan 121 mot resp. 282, 152 92 och 535. Från hela riket ha emigrerat endast 1,463 personer, medan emigranternas antal under första qvartalet 1891 var 5,190, under samma tid år 1892 5,606, år 1893 7,221, år 1894 1,293, år 1895 1 500, år 1899 2,559. UtstUlnlngsresorna- Med anledning at allmänna konst- och in- dustriutställningen i Stockholm under instundande sommar ega resande till Stockholm under tiden Juni—Septem- ber att lösa tur- och returbiljetter gällande under 14 dagar, afstämp- lingsdagen inberäknad, till pris mot- svarande vid resa trän station norr om Ragunda och vester om Tång halfannan gång enkelt biljettpris en- ligt den för norrländska linierna gäl- lande undantagstariff samt vid resa från öfriga stationer priset för enkel resa med snälltåg å motsvarande af- stånd, under vilkor att resan till Stockholm eger rum å nedanstående dagar och tåg (som beröra våra orter): Malmö—Grimstorp lördagar med tag n:r 124 till Linköping och derifrån med extratåg natten mellan lördag och söndag med framkomst till Stock- holm kl. 6 f. m.| Jönköping—Forserum torsdagar med tåg n:r 181, 22 och 12; Nässjö—Stråisnäs torsdagar med tåg n:r 22 och 12; Fogelsta—Skeninge fredagar med tåg n:r 147, 330 och 102; Mjölby—Fiskeby fredagar med tåg n:r 330 och 102; Norrköping—Björnlunda fredagar med tåg n:r 104; Motala—Åsbo fredagar med tåg nr 150, 116 och 102. Vid återresan gälla ifrågavarande tur- och returbiljetter ej till snäll- tåg. Sällskap af minst 30 personer, som gemensamt färdas i 3:dje klass vagn både till och frän Stockholm, ega att, i den utsträckning tillgången pä ma- teriel det medgitver, få åt sig upp- låtna en eller flera 3:dje klassens vag- nar mot lösen af truppbiljett för minst 30 personer pr vagn, vid resa från stationer norr om Jörn å 1 öre per man och km. och frän öfriga statio- ner å 1,5 öre pr km. af sammanlagda vägsträckan till och från Stockholm. Behörigt aftal om dag och tåg, med hvilket transporten kan försiggå må- ste dock först ega rum med veder- börande trafikdirektör. På sådan biljett kommer resan till Stockholm från Linköping att kosta blott kr. 3: 45 och från Malmö kr. 9: 30. AfSkedsgåfva. Utnämnde komministern i Bilaryd G. Neiglick höll i söndaga åtta dagar sen sin af- skedspredikan i Virserum, der hin en tid tjenatgjort som pastorsadjunkt. Ef- ter gudstjeastens slut öfverlemnade kon- traktsprosten K. J Dahl bergerå många församlingsbors vägnar till pastor Ne g- lick en subskriberad gåfva, bestående af en silfverdosa med inskription, en tuffet, ett salsbord, ett serveringsbord och 6 stolar, allt af ek, bonadt och i värde uppgående till 215 kronor. Nar olyekan ar framme. Vid Kohlbäcks egendom i Skeppsåa inträffa- de nyligen att en af stalldrängarna skulle rida till smeden för att sko en häst. Hästen var trampade å en å vägen tappad gärdesgärd* stör med den påföljd att den inträngde i buken och tarmarne komma fram. Histen, •om dog nästan strax, var försäkrad. — Är ej ställningen ganska fruktansvärd? -- Ni har rätt, herr baron! Får jag öppet ut- tala min tanke? — Tala, grefve! Ju upprigtigare desto bättre. — Frågan i sin helhet sönderfaller efter min uppfattning i tvenne särskilda delar. Den ena af dem är af inrikes natur och den andra af utrikes. Så länge herr baron står i spetsen för inlandets an- gelägenheter och med säker blick vakar öfver dem, sä sköter ni dem nog med stadig och säker hand; beträffande deremot ledningen af landets utrikes för- hållanden, framför allt med hänsyn till Armfelts kabaler och intriger, så torde likväl hvarken det officiella öfvervakandet eller de "bevakande bröder- nas" arbete och uppmärksamhet vara tillräckliga. För att gifva enhet och styrka deråt, borde en sär- skild, om baron så vill, väl mindre officiel, men ändock tillbörligt dokumenterad, de skiljaktiga or- ganerna i sig förenande person utses. Jag vet ej, om jag uttrycker mig tillräckligt tydligt. — Jo, herr grefve! Jag förstår er. Ni menar en hemlig chef för min utländska hemliga polis. — Må så vara. Jag ville säga en agent, i hvars agentur den magt och myndighet låge att öfvervaka underordnade agenters åtgörande, och som, i fall af behof, egde rått att både kontrollera och supplera dem. Skall ni lyckas, herr baron, i edra afsigter att fånga Armfelt i sina egna nät, bör ni härifrån ut- sända en person, till hvilken ni kan ha fullt förtro- ende, utrustad med erfoderlig myndighet. — Ganska rigtigt, gretve, men hvar finnes en sådan person? Jag har länge spanat derefter, men förgäfves. — Jag skulle vilja åtaga mig ett sådant upp- drag, likväl, jag tillägger det, under vilkor att å ut- ländsk ort få ansluta mig till prinsessan Sofia Alber- tinas bof. i.'ö Vid denna så öppet och bestämdt afgifna för- klaring ljusnade ögonblickligt Keuterholms ansigte, men mörknade åter lika hastigt. — Ni kan ha ganska rätt, yttrade han, ehuru- väl . .. Ännu misstänksam, tvekade han, huru långt han skulle kunna gå i sitt förtroende till Adlerstjerna. öfverläggande gick han några hvarf kring rummet. — Saken är af den allra största vigt, tilltalade han derefter Adlerstjerna, men innan jag vidare ytt- rar mig, vill jag först ha kännedom om den egentliga orsaken, hvarför ni så ifrigt och ihärdigt fullföljer er önskan att ansluta er till prinsessan under hen- nes resa? — Den egentliga orsaken? — upprepade Adler- sterna. Den är af s,å helt och hållet enskild natur, att — jag vet ej . . . — Ni måste säga mig den. — Nåväl, herr baron, jag älskar fröken Louise Posse. Hon är mitt mål. Reuterholm betraktade honom med en tillfreds- stäld och glad blick. — Ingenting annat? Godt, grefve! yttrade han äfven. Inga förbindelser äro starkare och säkrare än de, som kärleken knyter. Men, tillade han efter en kort stund, fröken Posse och drabanten Döring älska ju hvarandra. — Det hette verkligen så en tid; men Döring försvann helt plötsligt, efter att hans oäkta börd blef upptäckt. — Ah! jag erinrar mig det; hvart tog han vägen? — Man har sedan dess aldrig hört af honom. Han försvann, såsom om han aldrig funnits till. Hvad säger herr baron nu om min anhållan? I stället för att svara begaf sig Reuterholm till 13s i rummet. Alm trodde sig ega menniskokännedom och ville orientera sig. — Ni är en förståndig ung man, började Reu- terholm slutligen. Ehuru jag ej har tid att tänka på allt, vill jag minnas, att ni gjort mig åtskilliga småtjenster. Alm bugade sig blott, men hvad han hörde gladde honom. Om lyckan skulle ha ett företal, tänkte han -för sig sjelf, så bör det väl låta ungefärligen på det der sättet. — Ni känner ju åtskilligt sämre folk i staden? Ingen fråga kunde stöta Alm. Han hade blifvit sparkad så mänga gånger hit och dit af den snabb- rörliga lyckans fot, att han var känslolös för allt sådant. — Ja, herr baron, jag känner åtskilligt sämre folk. — Kännner ni nägon, som lär heta Forster, tror jag? — Källarmästaren? Rigtigt, han skall vara källarmästare på ällaren? Ja bevars, herr baron, hvad jag känner ho- nom. Vi äro intima vänner, mycket goda vänner. Jag är till och med se'n gammalt ännu skyldig ho- nom ett litet ficklån. — Ni är en vän med honom, desto bättre. Träffas ni ofta? — Allt sedan det der ficklånet, herr baron, har händelsen just icke ofta fört mig i hans väg, men dessförinnan voro vi nästan ständigt tillsammans. Porster har gjort lycka, han, herr baron, och jag — jag nästan skäms, jag . .. — Ni skulle kanske ha lust att förnya den gamla vänskapen, icke sant? — Om herr baron befaller dat, men det der fick- lånet, herr baron, gör mig liksom en liten smula förlägen. 125 — Men till saken. Jag vet, att min faderlige frände och vän, hofmarskalken — n—, redan före prinsessan Sofia Albertinas afresa till utlandet hyste den förhoppning, att ni, herr baron, skulle bemedla möjligheten för mig att få åtfölja henne. Han miss- tog sig emellertid; prinsessan reste, utan att jag fick åtfölja henne. Min anhållan år nu, att ni, herr baron, hos hertigen ville benäget förorda min önskan att uppsöka henne utrikes samt få tillstånd att ansluta mig till hennes följe. Reuterholm var misstänksam. Visserligen erin- rade han sig, att hofmarskalken —n— erhållit i frå- gan något löfte af honom, ehuruväl saken sedermera förföll. Men han erinrade sig icke hafva hört något verkligt skäl uppgifvas, och han sporde derför nu sig sjelf, hvad som på botten egentligen så lifligt föranledde dem att fullfölja denna önskan. Det inflytande, som prinsessan hade på hertigen, sin bror, var Reuterholm bekant, och den misstan- ken uppstod derför hos honom, att Adlerstjerna möj- ligtvis ville begagna sig deraf, för att bereda sig högre in3teg. För att komma i detta fall till någon större visshet, lät han Adlerstjerna prata utan något afbrott. — Då för några månader tillbaka, återtog också Adlerstjerna, herr baron förtrodde mig, att Armfelt var i utlandet, stäld under uppsigt af en eller an- nan af frimurareordeas bevakande bröder, ingaf det mig tanken, att äfven jag i sådant hänseende kunde gagna. På sista tiden har jag derför brefvexlat med några intima vänner, som för närvarande uppehålla sig på kontinenten, hvarigenom jag erfarit, att Arm- felt skall derute söka att spela en ganska stor roll samt framställa sig, — under det hans hätskhet fortfarande är lika stor som förr emot den be- C. r. RMtritid. Dntantai. II. 17