Titel: Östgötaposten
Datum: 1899-10-06
<-- Sida 1 -->
-
+    
<-- Sida 1 -->
ÖSTERGÖTLANDS VECKOBLAD och ansvarig utgifvare: Gust Gustafsson. OSTGÖ POSTEN Egare och förläggare Aktiebolaget Östgöta Correspondentens Bofctrycterl* Verkställande direktör: Gunnar Ridderstad. i\.t 40. Prenumerationspris: FSr helt ar kr. ltSO, för tre qvartal kr. 1,15, fö och ett qvartal SO öre, postbefordringsafglft Utkommer hvarje Fredag. Fredagen den 6 Oktober. Annonapris: Pr oetitrad 8 öre; fråa främmande orter 10 öre. Utländska annonser öre. Förlofnings-, vigsel- och födelseannonser 75 öre; dödsannons 1: 50. LöSnumtnerpriBÖ öre. Östgöta Oorrespondentan! Boktrvckerii Linköping . 1890. 50 till 100 hästkrafter kan en man åstadkomma med en uppfunnen domkraft; är fördelaktig vid flyttning af hela hus, ångmaskiner o. d.. samt vid brytning af sten och stubbar. Uppfinningen är tysk och har jag genom studier blifvit mod den förtrogen. Den har gjort mig m. ti. stor tjenst vid dikningsarbeto samt afplanering ä stenbunden mark, och vidbv -rmder Jag är för nyttans spridande villig att lemna noggrann ritning med beskrifning, da hvarje smed sedan derefter kan göra den. Maskinen ;ir helt enkel och billig, bör egas vid hvarje landtbruk der arbeten i tunga föremal förekomma; en domkraft pä 50 hast- krafter kostar fritt ä banvagn vid Mantorp endast 7 kr., 75 hästkr. 11 kr., 1(0 k ,stkv. 17 kr. Ritning med beskrifning och bruksanvisning sändes pa begäran mot 1:1" i fri- märken eller i postförskott. VerSbyggmåstaren Sv. J. Carlson, (193)____________________Mmtefall, Ulrika.____________ Tilikännaqifvanden (blMVit/fvis^ "£ ^»»..sombe- a tålde den att vända hem igen med den adress, som inom en vecka blif- KlrlrCat*» .ni o«..i..aa vit undertecknad af 523,000 vuxna LIUISIQF SCa SvEPOlngir och sknfkunmga finsko undersåtar; stort lager orh billiga pris bos kejsaren hade låtit en embetsman Telefon 217. C. A. Roiaén. bringa deputationen den hugnesam- 6906 3) ma helsningen, att han icke var led- sen på den men heller icke ville se den. Det var då som Eugen Wolff — intill den dagen en okänd man — svarade med ord, som genast flögo Europa rundt som ett mönstergillt och värdigt uttryck för en friboren undersåtes harm. Djupt nedstämd började han: "Detta är således all den tröst vi ha att föra åter till våra der hemma i djupaste bekymmer väntande landsmän. Vi. skola, föl- jande hans majestäts bud, återvända i frid till våra hem, men vi åter- vända andra än vi kommo. Vi kom- mo med fast förtröstan, vi återvända besvikna." Och efter en lika lugn som gripande skildring af det finska folkets hårda lifsvilkor och af dess uppfattning af sin ställning till mo- narken slöt han: "Vi äro inga upp- rorsmakare, men vi vore icke vär- diga våra fria institutioner, om vi icke öppet och utan fruktan, öd- mjukt men bestämd t protesterade mot hvarje kränkning af våra grund- lagar, vår författning, besvuren af fem kejsare ooh vidare utvecklad under deras visa spira. Hela det finska folket ser en sådan kränkning uti manifestet af den 15 Februari (om rikslagstiftning och finsk lagstift- ning). Detta kunna de nu i stad och på land kringsvärmande polis- spionerna gerna höra; det finnes ingen hos oss, som döljer sina tan- kar härutinnan." Sådant språk äro ryske makthaf- vare icke vane vid; men hvad var att göra? General Bobrikoff sökte utverka en allmän fullmakt att lands- förvisa utan lag och dom på ryskt sätt, men misslyckades häri. Att väcka åtal mot Wolff var ett hopp- löst tilltag: ingen domstol i Finland skulle dömt den man, hvars modiga ord gömmas i trofast hågkomst i hvarje finskt hem. Då erinrade man sig, att Wolff är engelsk vioe konsul i Viborg. Bob- rikoff framhöll i en hemställan, att Wolff på otillbörligt sätt missbrukat sin ställning som gäst i Finland(!) ooh sin egenskap af en främmande makts ombud, då han tadlat ryska regeringens åtgärder! Att Wolff var infödd finne och uppträdde som kej- saren-storfurstens undersåte men ingalunda som konsul, brydde man sig alls icke om. Ryska utrikesmi- nisteriet lät saken gå vidare och dm engelska regeringen lånade sin hand till att straffa den man, som talat frimo- diga ord till försvar för sitt foster- lands rättigheter! Som senare tele- gram meddelat ha andra finske män, som i likhet med Wolfi varit engel- ska konsuler, skyndat att afgifva sin protest genom att nedlägga sitt em- bete. England skall nog ha svårt att i Finland få några konsuler bland finske män, men alltid skall det fin- nas ryssar, som taga, upp från ga- tan hvad ^inlands söner stolt kasta från sig. Vi skrifva i år den sista siffran på 1800-talet. I detta år samlades på den ryske kejsarens kallelse den stora iredskonterensen, men samma hand, som undertecknade inbjudnin- gen till denna konferens, strök med ett penndrag ut ett litet folks sjelf- ständighet. Den skärande motsägel- sen häri upprörde oss på det allra djupaste, men den var ändå visser- ligen icke försvarlig men förklarlig, ty den kom ju från Bysslanä. Men i samma nådenes år, som allt detta skedde, står England — som ju all- tid stoltserat med att vara folkfrihe- tens värn och de svqges beskyddare Så denna jord — redo att i Sydafrika örja ett orättfärdigt krig för att krossa ett litet men modigt och duk- tigt folk! Under tiden behöfver Eng- land ha det lugnt på andra håll och särskildt behöfver det stå väl med den gamle rivalen Ryssland; och kan det glädja Ryssland med något så litet som att vara till tjenst vid Ryss- lands gerning i Finland, så — hvar- för icke? H varför hålla så hård t på rättfärdigheten, dä Englands "intres- sen" draga åt annat håll? Hvar gång det hos oss blir tal om hvad vi behöfva göra för vårt foster - Årets valrörelse är slut nu efter de val, som i lördags egde rum i Earlskrona och Vcxiö och hvilka båda medförde förskjutningar åt höger. En liten efterdyning ha vi naturligtvis att vänta vid de omval, som kunna blifva en följd af klago- mål öfver förrättade val, men denna sak ha vi här frånsett. Andra kammaren inrymmer som bekant 230 ledamöter. Af dessa ha inalles icke mindre än 169 blifvit omvalde och 61 nyvalde, men af dessa sistnämnde ha åtminstone 14 förut tillhört den svenska riksdagen, hvadan de fullständigt nya elemen- ten icke blifva så synnerligen starka. Det radikala folkpartiet hade som bekant vid senaste riksdag endast ett 30-tal medlemmar. Mindre kunde det knappast göras. Det var ju all- deles klart, att detta parti gick till valen med allt att vinna men intet att förlora, eftersom det knappast hade något att förlora. Det har också gjort en och annan vinst, men fram- för allt stött i basunen för dessa vin- ster, såsom om hela landet nu hölle på att politiskt vända sig. Öfver hufvud tjenar det säkerligen icke mycket Ull att med dess språkrör i pressen diskutera utfallet af årets valrörelse; det är i det fallet bäst att vänta, tills riksdagen samlas, ty da torde man nog tå anledning att på liberalt håll åtskilligt nyktra till efter segerruset. När hr lektor Sixten von Friesen skall mönstra sitt nya stora liberala parti, skall det säkerligen befinnas — det är åtminstone vår uppfattning af ställningen —, att en hel del af hans påräknade trupp- styrka aldrig funnits annorstädes än i den liberal-radikala pressens re- klamartiklar. Det har sitt stora intresse att se, hurusom Göteborgs H. T., som ju ser- na hört till den besinningsfulla sidan af det liberala lägret, i sitt lördags- nummer inalles från årets valrörelse får fram 18 förskjutningar åt vän- ster och 5 åt höger. Etter lördagens val skulle sistnämnda siffra ökas till 7 och sålunda resultatet af det hela blifva en förflyttning af — 11 hela röster från höger till venster. Detta är ju en ganska nykter syn på tin- gen — för att vara så långt löre riks- dagen. Ännu bättre i den vägen blir 4et nog sedan. I alla händelser bör det onekligen erkännas, att valrörelsens slutresul- tat innebär någon förskjutning åt ven- ster, särskildt hvad angår landsbyg- den. Åtminstone hvad beträffar våra bygder ha vi den bestämda uppfatt- ningen att orsaken till denna förskjut- ning till ojemförligt största delen får Skrifvas pä — en visserligen i och fejr sig mycket bedröfjig — intresse- löshet ooh försumlighet bland de hö- gersinnade och moderata elementen, men deremot i mycket ringa eller ingen måtto på politisk "vindförän- dring". Hvad angår städernas val ha ju dessa svikit de liberales förvänt- ningar, hvilket man också uttryck- ligen erkänt. Hven blir vår luiitiivult i nöden: itul? Telegram från Finland ha berät- tat, huru den engelska regeringen, efter påstötning från ryska utrikes- ministeriet, aiskedat sin konsul i Vi- borg i Finland, finske undersåten Eugen Wolff. Dernjed har, såsom en brefskriivare till danska "Politi- ken" riktigt framhåller, öppnats ett nytt skede i den rysk-finska stats- kuppens sorgfylda historia, — de per- sonliga förföljelsernas, den småsin- nade hämndens skede. Och det har öppnats med lärdomar, som jemväl i svenska hjertan borde skrifvas i eld- skrift; vi borde aldrig förgäta dem, vi borde säga dem hvar dag till våra barn----------- Det var på försommaren när den finska massdeputationen på 500 man lands och vår frihets värn, finnes det alltid sorglösa själar, som förkunna den läran, att det nog icke är så far- ligt för oss, ty gälde det på allvar vår olycka--------"Det skulle aldrig Ti/skland tillåla" eller "det skulle al- drig Eng'and tillåta" o. s. v. Den kalla verkligheten talar dock ett helt annat språk. Den inskärper så obe- vekligt — att det isar genom de små folkens nationalkänsla — den lärdo- men, att vi icke böra "förlita oss uppå furstar", ty denna verldens mäktige tillåta både det ena och det andra, när deras intressen för ögonblicket dermed betjenas. Vi ha i det fallet icke annat att vänta af folkfrihetens England än af sjelfherskardömets Ryssland. Hvem blir alltså vår bundsförvandl i nödens stund? Jo — så vidt det beror på jordiska makter —, den som har intresse deraf. Men om ingen har intresse deraf, då blir det — ingen! Må vi minnas det och icke invagga oss i bedrägliga drömmar! Vår store Gustaf Adolf, som gifvit oss så månget annat oförgätligt vis- domsord i testamente, har om sin stora lifsgerning yttrat, att han "näst Gud på ingen annan makt litat än den som af svenske mäns trohet kommer". Dessa ord, sagda med syftning på hans verldshistoriska verk, innebära det vackraste betyg, som vårt folk någonsin fått eller kan få, men vi ha ookså ett annat skäl att bevara dem i tacksam hågkomst. De innebära nyckeln till vårt folks fram- tid. Ingen af oss spårar vårt lands öden, men det är alldeles visst, att skall vårt folk ha någon framtid, har det att lita allenast på Gud och "den makt som af svenske mäns trohet kommer". Dessa två makter ha förr segerrikt hållit stånd mot en verld och de allenast kunna göra det än. Vi skola icke lägga vårt fosterlands öden på den lösa grunden af dröm- mar om andras hjelp; men i stället skola vi offervilligt handla såsom tro- fast kärlek till fosterlandet bjuder. Gustaf Adolf gaf i stora strider så mången gång åt svenskarna den goda lösen; döende segrade han och ännu efter döden Jean han gifva oss den lösen, som innebär löfte om seger i nödens stund. Länet och stiftet Uppsvinget i järnindu- strin. Angående uppsvinget i järn- industrin har Svenska telegrambyråns Malmöfilial erfarit, att på c:a 2 års tid lernpriset stigit såväl i Sverige som i Tyskland med 6 å 7 kr. på 100 kg. eller med andra ord öfver 50 proc. De stora bruken i Tyskland fordra derjemte från 3 ända till 9 månaders leveranstid. Anledningen till prisförhöjningen anses af sakkunnige vara de ovanligt stora jernvägsanläggningarne i hela verlderi i förening med sjöförsvarets kolossala ökning. De flesta svenska jernverk ha slutsålt sina tillverkningar och kunna icke åtaga sig nya leve- ranser före utgången af April och Maj månader 1900. En helsasam erinran, som sannerligen icke kan göras för ofta, innehåller § 15 i k. m:ts reglemente för trafiken å statens jernvägar den 4 April 1862. Den lyder: "Synbarligen af starka drycker öfver- lastade personer skola under alla förhål- landen afvisas från stationernas väntsalar och plattformer, äfvensom ifrån vagnarna, om de den fått inträde, samt må icke un- der något vilkor tillåtas att åtfölja ett Man behöfver således alls icke åt nöja sig med att så godt som stan digt å jernvägsresor trakasseras af fyllbultar, blott konduktörer och stin sar ville göra sin pligt. I Norge förekommer det att äfven ganska lindrigt onyktra personer, om de blott äro litet bråkiga, utan vi- dare affockas från tåget trots sina protester. Der har man tydligen inte samma fördrag med fyllbultar och orostiftare som här i Sverige. Aktiebolaget Gronna sandsten blir namnet pä det ny- bildade löretag, som kommer att be- arbeta de i denna tidning förut om- nämnda sandstensfyndigheterna i upp- grenna by, en halt' mil norr om sta- den Grenna. I inbjudningen till aktieteckning på- pekas, huru vid mera monumentala byggnader sandstenen mer och mer börjar komma i bruk, så att man t. o. in. nu tager till vara och bearbe- tar äldre brott. Den vid Grenna funna stenen ligger i fast berg på ömse si- dor om Gerabäcken i-de höga bäck- sluttningarna endast 700 meter från Vettern samt invid allmän landsväg å ena och den projekterade jernvägen Grenna—Ödesbög å andra sidan. Ste- nen, som är ljust gulhvit, har ett jea.nt gryt utan fläckar och öfver- träffas af ingen ljusare sandsten i lan- det, hvadan den lämpar tig utmärkt till särskildt prydnadssten men der- jemte äfven som slipsten. Bolagets säte blir i Grenna; mini- mikapitalet år 16,500 och maximi dito 49,500 i aktier ä 300 kr. Minimika- pitalet är fulltecknadt. Norra Kalmar läns lands- ting, som hade sammanträde i föna veckan, bar bl. a. bsviljat: för olmda barns undervisning för- slagsvis 1,500 kr; till slöjdundervisningens befrämjan- de 2,000 kr. årligen i 3 år; till Vesterviks läroanstalt för fl.ckor 300 kr.; til) stipendier åt fyra elever vid se minariet i Eksjö 400 kr.; till folkhögskolan och landtmanca- skolar. i Gamleby 2,500 kr. årligen i 4 år; samt till tryckning af l:e prov.-läkarens embetsbeiättelse 100 kr. I frågan om anställande af sjukskö- terskor beslöt landstinget bänskjuta ärendet till en komité af 7 personer från områdets olika härad med upp- drag att till samtliga kommuner göra framställning om bidrag tid sjukskö- terskornas aflönande samt till nästa landsting inkomma med yttrande och förslag i ämnet. Lasarettslåkarens begäran om löne- förhöjning afslogs, likaså framställ- ning om anslag till iiugeniabemmet. I inkomna förslagen om förbättrad värd åt sinnesslöa, om ny lasaretts- stadga och om pension åt döfstumlå- rarne uttalade sig tinget tillstyrkande. I senare frågan framhöll landstinget önskvärdheten af att lärarne vid in- stitutet i Hjorted måtte i fråga om pension likställas med lärarne vid di- striktsskolorna. Statens inkomst- och utgiftsslut- summor äro 54214 kr. 97 öre, mot 53,944 kr. 31 öre innevarande år. Det belopp, som skall utdebiteras uppgår till 27,339 kr. 97 öre och utgör 40 öre pr krona bevillning utom för Rumskulla skate, hvarest utdebiteras 20 öre pr bevillningskrona. Skatten, som för innevarande år är 44 öre, vardt alltså nedsatt med 4 öre pr bevillningskrona (för Rumskulla skate nedsatt från 22 till 20 öre). östra eentralbanan. Ba- nans styrelse har som bekant på en- treprenad utbjudit en del stations- byggnader omfattande 11 stationshus, II godsmagasin, 3 lokomotivstall, 7 hållplatsbyggnader, 22 banvaktstugor och 40 uthusbyggnader med källare. Nu hafva til entreprenörer antagits: för sträckan Linköping—Brokind: byggmästaren C. J. Nyländer; för sträckan Brokind—Kisa: byggmästa- ren O. Nyländer och för sträckan Kisa—Vimmerby: arkitekten S. Schill- berg. Det hela rör sig om en affär på 280,000 kr. Virkesleveranser för Östra centralbanans jernvägsbyggnad hafva nu uppgjorts & stora partier, som in- stundande vinter eller vår skola le- vereras på lämpliga platser invid den blifyande jernvägen mellan Linköping och Kisa. För hela banbyggnaden er- fordras tj mindre än 160,000 st. sli- pers Redan är definitivt uppgjordt om leverans af omkring 60,000 sbpers, och dä skogar inköpts nedåt Vim- merby tör cirka 40,000 kr., hvilka skogar kunna lemna diverse bygg- nadsmateriel, har man godt hopp om att för framtiden få hela behofvet fyldt och ej såsom hittills hindras i arbetet af bristen på byggnadsmate- riel vid en eller annan del af banan. Då dimensionerna ä slipers till denna bana få vara något mindre än tör statsbanorna, underlättas derigenom i betydlig män anskaffandet. Ju län- gre arbetet å banan framskrider, i samma män underlättas det också naturligtvis att tå materielen forslad dit man behöfver den. Hvad sjeliva jernvägsbyggandet be- träffar, bedrifves detta för närvarande af en arbetsstyrka af omkring 1,000 man. Ungefär tredjedelen af bansträc- kan är färdig i fråga om schaktnings- och terrasseringsarbeten. Ehuru inga tunlar behöft anläggas, ha bergspräng- ningsarbeten i stor omfattning måst företagas särskildt i trakten omkring Kisa, der månget granitberg stängt vägen. Att mången hacka och spade slitits, att månget borr och spett be- höft användas, torde man få en före ställning om, när man får veta att verktyg och arbetsmateriel i öfrigt hittills under banbyggnaden inköpts tör bortåt 50.000 kr. Gärdsfarinandlarens slut. En f. d. kortvarubandlare J. M Pet- tersson, enligt uppgitt tillhörig Viby kommun, fans i onsdags qväll förra veckan liggande död i Boarps träd- gård, Nykils socken. Pettersson hade, enligt hvad P. sjelf i onsdags berättat för fjerdings- mannen Jansson i Nykil, gått hem- ifrån på tisdagen. Hos J. A. Nilsson i Boarp hade han i onsdags afton fått löfte om logi i drängkammaren under den stundande natten, hade erhållit qvällsmat samt tillsagts vänta på de innevarande drängarne. Emellertid gick han ut före dessa. Då han icke återkom och icke fans hvarken i dräng- stugan eller ladugården, eftersöktes han först i en närbelägen brunn utan att han heller deri anträffades. Eter en halftirnmas sökande hittade man honom i trädgården och var han då död. Ett skrubbsår i pannan, sanno- likt åtsadkommet i fallet uttör en 50 centimeters hög terrassformig förhöj- ning, var den enda yttre skada man kunde upptäcka. Någon sjelfförvållad död eller öfvervåld af någon annan är osannolik. Kapitalrabatt vid hypo- tekslånen. Till följd af svå- righeter för hypoteksbanken att un- der nuvarande ogynsamma räntefor- hållanden på förmånligt sätt kunna för mötande af vederbörande hypo- teksföreningars lånebehof realisera sina obligationer, nödgas Östgöta hy- poteksförening vid utlemnande af nya hypotekslån efter 4 proc. lånetypen tills vidare taga en kapitalrabatt af 1 '/i proc. Till Skogvaktare vid Ve- sterviks skogar och domäner har ma- gistraten antagit skogvaktaren C. G. Axelsson från Gärdsjönäs i Stjern- orps socken, Östergötlands län. Ett gods med urgamla anor ocb skiftande öden är flagels- rum. Från att under den gråa forn- tiden enligt sägnen varit vikinghöf- dingars säte kom det under medelti- den i den heliga Birgittas ego, gafs af henne till Vadstena kloster, indrogs till kronan af Gustaf Wasa, skänktes af Erik XIV till fältöfversten Knut Håkansson Hand att af honom ocb hans ättlingar besittas "till evärlde- liga tider" — d. v. s. till något öfver 100 år senare, då det af Karl XI åter indrogs till kronan från Knut Hå- kanssons sonsons son, den kände "fri bytaren på Östersjön", Gustaf Drake — den siste, som från Sveriges kust styrt sitt drakskepp på vikingafärd. Väldiga qvantlteter hafre, vida större än man i all- mänhet föreställer sig, ha förstörts under de senaste veckornas ihållande regnväder. Det fins gårdar såväl in- om Östergötlands skogsbygd som in- om Småland, der all eller ojemförligt största delen af hafren ännu står i skyl. Genom regnets inverkan har den nu grott till den grad, att sky- larne stå gröna, hvarigenom säden naturligtvis förlorat hela sitt salu- värde och äfven det mesta af sitt värde som foder. Deremot har regnet haft ett i all- mänhet godt inflytande på potatisen, som, der den ej förtärdes af frosten i Augusti, vuxit betydligt under de se- naste veckorna, hvariör skörden deraf på många ställen blir vida bättre än man förmodat. Regna kyrka, som under sommaren varit föremål för en ge- nomgripande reparation, väntas fär- dig till begagnande före månadens utgång. Kyrkans nrsprungligen förträffliga orgel, som under årens lopp blifvit alldeles obrukbar, kommer att för- sättas i tidsenligt skick af orgelfa- brikör Lundquist i Linköping. Utvidgning af Östergöt- lands kronoparker? I da garne hafva egarne af mellan 2- och 3,000 tunnland Vassholma ocb Lilla Boda skogsgärdar inom nordliga delen af Krigsbergs socken här i provinsen erbjudit staten att köpa denna skogs. mark. Lägger man till denna areal hvad som inom senaste halfår hem- bjudits steten från samma och an- gränsande Tjellmo socken, Karlsby m. fl. gårdar, skulle staten här få en sammanhängande betydlig kronopark, uppgående tillsammans till den ej obe- tydliga siffran af nära 10,000 tunnland, land. Statsrevisorerna samman- trädde i måndags i bufvudstaden. Till statsrevisorer äro valda af Första kammaren riksdagsmännen C. Lubeck, kaptenen F. E. Pettersson, häradshöf- ding G. Berg, lasarettsläkaren L. Grund berg och lektor T. Säve samt t d. kom- mendören G. E. Ulff; af Andra kam- maren riksdagsmännen Carl Persson i Stallerhult, J. A. Sjö, C G. Bäckgren, A. Göransson i Åsen, C A. Anders- son i Malmö och frih. von Knorring. Till suppleanter valdes af Första kammaren hrr Hallgren, Carl Nyström och Ehrenborg: af Andra kammaren hrr Daniel Persson i Tallberg, P. Paulsson i Ekeberga och C. F. Pe- tersson i Dänningelanda. Mjölby kyrkogårds ut- vidgning. Kommissionslandtmä. tåren C. W. Muntzing företog i fre dags i förening med utsedda ombud för kronans och enskildes egendomar laga landtmäteriförrättning för afsönd- rande till griftegård ett intill Nya kyrkogården i vester och norr grän- sande jordområde, som delvis hör till Hulje kronoboställe i Högby socken. Härigenom blir kyrkogården tillökad med öfver 2 tunnland. Vederbörliga handlingar skola ingå till k. m:t i så god tid, att frågan om egoafsöndrin- gen från kronodomänen kan afgöras nästa riksdag. Så snart riksdagen sagt sitt ja, kommer omedelbart det projekterade grafkapellet att uppfö- ras, till hvilket såväl ritningar som penningar redan finnes. lOO - kronorssedlarnes förfalskare synes verkligen vara en f. d. östgöte, den förut för mynt- förfalskning straffade J. A. Skog. Sam- tidigt med att de fiån Amerika hem- komne svenska polismännen iakttaga största hemlighetsfullhet gent emot interviewande pressmän, angåendejre- sultatet af sin Auiei ikafärd har "Illustr. Hv N." från absolut pålitlig källa i Newyork erhållit följande medde- lande: "Både svenska och amerikanska polisen är fullständigt öfvertygad om att sedelför- falskaren är den förut i pressen omtalade f d. målaren J. A. bkog från Östergöt- land. Skog, som förut vistats i Chicago, uppe- höll sig här i Newyork under den tia de falska sedlarne utpvanglades. Detantages, sä väl att han ensam utfört förfalskningen som ock ensam utpränglat sedlarna genom att gä frän vexelkontor till vexelkontor. Någon större mängd af dem har han följ aktligen icke kunnat få ut i marknaden. Skog var för någon tid sedan fast i Neivyorkpollsens klor, men han lyckades slingra sig undan genom att han förmådde inbilla de amerikanske polismannen, att de tagit fel pä person. Sedan försvann han, men man spanar efter honom med storif- ver, och hans häktande kan väntas när som helst. Den djerfve och skicklige falskmyn- taren är född 1864 i Ö. Skrukeby, men var senare skrifven i Linköping. Han har flere gånger varit straffad för myntförfalskning både ute och här hemma. Ett ruskigt nidingsdåd föröfvades natten mellan den 23 och 24 sistlidne September å Ljuna gård, tillhörig patron Pontus Pettersson derstådes. På morgonen upptäckte man, att någon illasinnad person un- der natten afskurit svunsarne ända invid svansroten å tvenne af hästarne samt en ko, på hvilken nidingen sku- rit så nära intill bålen att till ocb med några svanskotor fått följa med. Misstankar äro riktade å en person, som innebar arbete invid Mjölby, och det år att hoppas, skrifver en med- delare till O. G, det nidingen blir upp. täckt ocb eftertryckligt straffad för sitt ruskiga dåd. _ Hästtjuf ven gripen. Till O. C. sknfves: Det har nu lyckats den energiske kronolänsman Ljungb om i Mjölby att gripa den person, som nat- ten till den 14 Sept. stal en värde- full ardennerhäst tillhörig frih. Ehren- crona på Hulterstad. Enligt polispro- tokollet hade länsman L. af personer i Tranås sport, att man der efter be- skrifning på hästtjufven fattat miss- tankar pä en person, boende i Ma- lexanders socken. Hr L. tog dä med sig sonen till köparen af hästen — nämndemannen Fritiof Johansson i Mölarp — hvilken hade tjufvens ut- seende noga i minne, ocb for sistlidne I tredag till Malezander, der fjerdings- | mannen derstådes m. fl. intygade, att mannen i fråga varit borta tvenne da- gar vid den angifna tiden samt att han innehaft penningar efter hem- komsten. Ställdes så färden till den misstänkte sjelf, arrendatorn Axel Larsson i Sjöbo Berggård, Malezan- ders socken. Denne nekade först till stölden, oak- tadt ynglingen Johansson sade sig be- stämdt igenkänna Larsson såsom säl- jaren af den stulna hästen. Men då man lyckats framleta den något ovan- liga kostymen, som L. bar vid till- fället för hastförsäljningen, samt en till formen egendomlig jaktflaska, som tjufven i fråga innehaft, bekände Lars- son under djup ånger förbrytelsen. Vid förhöret i sitt hem och hos kro- nolänsman L. i Mjölby berättade den häktade, att han vore gift och ej förut varit straffad för stöld utan haft godt namn om sig. Den 13 Sept. hade han bevistat månadsmötet i Linköping. På hemvägen kom han att tanka pä, att han behöfde penningar för att be- tala en auktiomst. Han hade då upp- gjort den plan, som han sedan följde. Vid Stråisnäs station steg han af tå- get, begaf sig till Hulterstad och tog den omtalade hästen på betesmarken, ledde den i en medförd repstump, tills han i Hadelöf — från bankkam- rer Hagelin — kom öfver en embets- sele och begaf sig vidare till Boxholm, dit han framkom vid 3 tiden pä nat- ten. Der tog ban nere vid qvarnen en gammal arbetsvagn och fortsatte sedan färden vidare. Det var hans mening att begifva sig till Adelöfs marknad dagen derpå och der göra affär. När han så framkom till nämnde- mannen Johanssons gård i Mölarp för att köpa foder till hästen, kom det omtaldta köpet till stånd och affären afslutades inne i Tranås, der Larsson fick pengar, hvarefter han genast för- svann. Såväl till tjufven som till an- dra personer lår köparen ha yttrat misstankar om att hästen vore stu- len, enär säljaren icke ens haft en grimma samt för öfrigt sålt hästen under halfva värdet. I lördags införpassades Larsson af hr Ljungblom till Linköpings cellfän- gelse, der vidare förhör snart kommer att hållas. 148 ber dig, Dolly, svara mig utan omsvep och undanflykter, äfven om mitt hjerta skulle krossas, måste jag veta sanningen; jag må- ste veta hvad jag har att rätta mig efter. Säg mig upprigtigt . . . hvarför drar du mig till dig? . . . Hvarför söker du att vinna mitt hjerta? Hvarför stör du mitt lugn? — Jag vill inte störa ditt lugn, jag tyc- ker om att ha dig i min närhet . . . det är väl smickrande för dig, eller hur? — Alltför smickrande! . . . Men det är inte nog. Jag nöjer mig inte med att spela rollen af en prydnad. Det är inte nog att veta att du gör mig till din egendom, jag måste för min lyckas skull veta att du äf- ven är min. Om du vill ha mig i din när- het lika gerna som du bär ditt armband, så betackar jag mig för äran. — Men Archi ... en sådan jemförelse! Ett armband är ej nödvändigt för min lycka. — Men jag . , . är jag det? frågade Archi lugn, ehuru hans hjerta klappade och blo- det steg honom åt hufvudet. — Sålunda hårdt ansatt svarade Dolly nå- got tvekande: ja, det är du. — Men är jag ensam nödvändig för din lycka, delar jag inte det med många andra? envisades Archi. — En sådan egoist du är! . . . Jag borde straffa dig för en sådan despotism. — Inga undanflykter, Dolly. Du vet att 14U det är min käraste önskan att göra dig till fru Aston. Du är rik, men detta är mig likgiltigt. Du kan hos mig få all den lyx, vid hvilken du är van; du kan till och med bestå dig resor i Europa. För ögonblicket kan jag ej öfversålla dig med diamanter, men jag skall sedan kunna göra det. Med dina rikedomar kan du tillfredsställa alla dina nycker. Du kan förskaffa dig allt, men du måste vara en god hustru. Kom ihåg att jag inte tål någon emellan dig och mig. . . att all kurtis är förbjuden för min hustru. Endast ku»tis . . . eljes blir du alldeles fri och oberoende. Gär du in härpå? — Låt mig tänka öfver saken, Archi. — Nej, Dolly! ... Du har ju haft till- räckligt med tid att tänka dig för. Ja eller nej . . . Jag mäste ha ett afgörande svar. — Nåväl ... ja! svarade den unga Hic- kan efter ett ögonblicks eftertanke och en kyss beseglade deras förening. — Nu är jag sä lycklig en menuiska kan vara, sade Archi strålande af lycka. Jag mäste egna två månader åt affärerna. Roa dig under tiden, Dolly, njut af din ungdom, men glöm ej att du är min! — Jag trodde att du skulle stanna nu . .. att du inte kunde neka mig någonting, sade den unga flickan misslynt. Archi, du fär inte resa, stanna öfver min pic-nic ... jag ber dig, Archi . . . stanna! band eller kanske 152 båda delarne på samma Nunnorna smyga sig som skuggor i korri- dorerna. Deras lugna milda anleten, om- gifna af de hvita doken, äro Ulligare än van- ligt, trots synbara ansträngningar att se högtidliga ut. De ljusklädda unga flickorna sitta längs väggarne. 1 midten, raidt emot estraden sitta de äldsta flickorna, som skola lemna klostret, på ömse sidor om dem de yngre ordnade efter längd. Alla hafva glän- sande, leende ögon, alla äro intagande ge- nom den förväntningsfulla glädje som upp- lysei deras anletsdrag. På estraden sitter föreståndarinnan om- gifven af sex systrar. Framför dem står ett bord belastadt med hvita kransar och böc- ker. En af nunnorna ropar upp namnen pä de elever hvilka tillerkänts pris. — Fröken Daisy Wlght! Den unga flickan rodnar af glädje och re- ser sig upp. Hennes strålande mörkblå ögon riktas mot föreståndarinnan. Daisy är sy- strarnes favorit, det veta alla hennes kam- rater. Hon knäböjer framför moder Corne- lia och böjer hufvudet. Föreståndarinnan sätter en krans af hvita blommor på hennes vackra hår. Daisy kysser föreståndarinnans hand. Den- na böjer si^ ned, trycker en kyss på den unga flickans rena panna och säger med sorgsen och medlidsam röst: 145 små förlåtliga svagheter var tant Rachel en god och älskvärd qvinna. Archi gjorde en missnöjd åtbörd, då han blef varse den blå draken vid paradisets tröskel. Lady Dolly hoppade ned från otto- manen, ty det passar inte att en ung dam alltför öppet visar en herre sina fötter. Hon gaf knappast Archi tid att helsa på tant Rachel utan ropade genast: — Tant Rachel, skaffa oss litet té, bvar- pa hon gick ut i trädgärden åtföljd af Ar- chi. Tant Rachel reste sig genast för att efter- komma Dollys önskan. — Jag väntade dig inte i dag, sade den unga flickan småleende; det var snällt af dig att tänka på mig. Hon kallade honom du, ty i Amerika är detta vanligt då man känt hvarandra från barndomen. — Att tänka på dig! svarade Archi. Vet du dä inte att du upptager alla mina tan- kar? — Jag vet ... jag vet det . . . sade hon skrattande; det är derför jag hyser en sådan vänskap för dig. — Ingenting annat än vänskap? frågade Archi. Hon gal' honom en så öm och uttrycks- full blick att han ej begärde något annat svar utan fortsatte: rå andra siJau OwHiOL iu Den häktade är arrendator af en mindre gård och har inom Malexan- ders socken gjort sig känd såsom en ordentlig person. Han påstår sig vid det sorgliga tillfället ej ha varit all- deles nykter. Af de för hästen er- hållna penningarna har han betalt en auktionist 250 kr. Antagligen blir det utmätning af för att Larsson må kunna ersätta de 360 kr., och hästen till sist återgifvas sin rätte egare. Stenindustrien 1 Små- land. En utomstående kan ej, skrif- ver en korresp. till Ö. C, göra sig en föreställning om de framsteg, som sär- skildt granitindustrien under senare år gjort inom Småland. Vid ett be- sök a Kessel & Röhls granitaktiebo- lags etablissement i Vånevik, Döder- hults socken, c:a 1 mil söder om Oscarshamn, för några dagar sedan frapperades korrespondenten isynner- het af den konstnärlighet som ned- lägges vid detta verk. Bolaget har bl. a. fått i uppdrag utförandet af allt det finhuggna sten- arbetet till den nya slottsbyggnaden å Tjolöholm i Halland, och har redan en del deraf afsändts till byggnads- platsen. Slottets facader komma bl. a. att prydas af åtskilliga djurfigurer såsom lejon, björnar, hvalrossar etc, hvaraf en del just nu äro färdiga för afsändning. De vittna om högt upp- drifven konstskicklighet i denna bransch och det är med icke ringa förvåning man finner att dylika saker kunna framställas ur den hårda gra- niten. F)r närvarande pågår der utlast- ning af en hel del arbeten tör utlan- det, denbland åtskilliga kolossala block af ända till 6 meters längd och af 15 tons vigt, afsedda för en katolsk katedral i Polen, der de i form af po- lerade pilastrar och pelare skola upp- bära hvalf, bågar m. m. Det var äfven intressant att se med hvilken lätthet dylika tyngder om 15.000 kg. med kranar och domkraf- ter handterades och inlastades i bo- lagets ångare Frej, utan hvilken det vore svårt nog att fä fartyg, hvilkas befälhafvare vore villiga att frakta så oerhörda tyngder. Besöket vid denna i sitt slag fram- stående småländska industriort ådaga- lade med all tydlighet dels att stora skatter finnas i de väldiga granitber- gen, dels äfven att de på bästa sätt tillvaratagas till gagn icke minst för de der sysselsatta arbetareskarorna. Bibelkommissionens ar- beten torde under den närmaste tiden förläggas bit till Linköping. Som väl bekant är bar bibelkom- missionens öfversättning af Gamla testamentet i det hela vunnit det lif- ligaste erkännande från kyrkomötet och öfnga kyrkliga myndigheter. En rad af anmärkningar — i allmänhet af mindre väsentlig betydelse — ba emellertid helt naturligt blifvit från olika håll framställda ooh med an- ledning häraf begärde senaste kyrko- möte en slutlig revision af det stora översättningsarbetet, innan det fram- läggas för nästa kyrkomöte till slut- ligt antagande och till fastställelse af k. m:t. Med denna slutrevision har kom- missionen varit sysselsatt under sin samvaro i sommar ute i Qrarsebo vid Bråviken ocb nu senast under September i Stockholm. Man både hoppats att få revisionen afslutad un- der arbetena i Stockholm, men detta medhanns emellertid icke. Tills vi- dare ha derför kommissionens med- lemmar — domprosten J. Personne samt professorerna Es. Tegnér ocb W. Rudin — sins emellan fördelat vissa arbetsuppgifter, hvarefter me- ningen är att kommissionen längre fram under månaden skall samman- träda här i Linköping. Prof. Tegnér kommer derför sannolikt att en tid vistas i vår stad, medan prof. Rudin gör särskilda resor bit ned till de olika sammanträdena. Före årets slut skall i alla händel- ser den slutreviderade översättnin- gen af hela Gamla testamentet före- ligga i tryck. Och såsom vi förut varit i tillfälle att meddela är det me- ningen att sedan på det nya året taga itu med uppgiften att revidera öfversättningen af Nya testamentet, så att hela det stora bibelverket må föreligga i en på enhetliga grunder fotad öfversättning. Sist i ordningen bar kommissionen att enligt kyrko- mötets af k. m:t godkända framställ- ning verkställa en öfversättning af Gamla testamentets s. k. apokryfiska böoker. Nöjd med domen. Den för misshandeln å aflidne arbetsförman- nen Rignell mest komprometterade, jern vägsarbetaren Sven August Karls- son, hvilken ej förklarade sig nöjd med sin dom genast efter dess af- kunnande, har nu äfven i likhet med de tre öfriga dömda förklarat sig ej ämna öfverklaga domen. ' Skenande hastar. Ett par hästar, förspända en arbetsvagn, ske- nade i går utanför lokomotivstallet i Mjölby. Hästarne, som tillhörde ar- rendatorn vid Mjölby prostgård, hade på en stund lemnats under uppsigt af en kamrat, som höll med en an- nan skjuts. Emellertid blefvo de båda djuren skrämda af en från lokomo- tivstallet utgående maskin ooh ru- sade i vildt sken nedåt byn. Vagns- stången afbröts ooh den qvarvarande delen af denna stötte oupphörligt mot den ene hästens bakben, så att strax ofvanför hofven ett gapande sår uppstod, ur hvilket blod ymnigt flö- dade. Först midtfor matvaruhandlare Lundströms gård vid Boxholmsvägen blefvo de hejdade af mötande perso- ner. Tillkallad veterinär förklarade, att såren vore af den beskaffenhet, att det skadade djuret måste nedslagtas, hvilket också skedde. Den andre hästen blef blott lindrigt skadad och vagnen är hel. Enär hr G. har ytterligare 3 hästar, som äro oförsäkrade, var det tur, att just det skadade, nedslagtade djuret var försäkradt för ett befopp af 600 kr., skrifver vår meddelare. Vara domare. Göta hofrätt bar förordnat: i Aelst * °' notarien Einar Ekström att hålla törsta och andra allmänna samman- trädena under årets höstting med Norra \ eilbo härad och dels vice häradshöfdin- gen Axel Johansson att under håradshöf- dingen i Norra och Södra Vedbo härads domsaga Gustaf Berg beviljad tjenstledig- het trån och med den 2 nästa Oktober till och med ättonde dagen efter afslutandet af innevarande års revision af statsver- kets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning med of- \;um.(Lmida inskränkning förvalta härads- hötdingeembetet i domsagan jemväl be- träffande handläggning af skiftesärenden,